Hemtjänsten i Huddinge ska börja använda sig av kameraövervakning om natten. Foto: Claudio Britos

Kommer robotar ta över Huddinge?

”Allt som kan digitaliseras ska digitaliseras.” Formuleringen från Huddinges mål och budget får en att tänka. Kommer kommunledningen låta robotar erövra kommunhuset?

  • Publicerad 12:10, 9 dec 2019

Du vaknar upp i din säng i lägenheten i Skogås, slänger av dig täcket och i samma ögonblick hör du kaffebryggaren hosta igång ute i köket. En röd lampa intill en kamera i taket visar att din hushållsbetjänt HomeAlone är vaken.

Du hör hur HomeAlone fortsätter kicka igång dagen i andra delar av hemmet. Roboten väcker barnen med ljudet och ljuset av väckarklockan och fyller samtidigt upp skålar med yoghurt och müsli ute i köket.

Du tar din kaffekopp, blinkar mot tv:n och nyheterna går igång. Efter frukosten sätter barnen på sig hörlurar och tar sina paddor och placerar sig på sina skolplatser vid köksbordet. Den förinspelade videon av den första måndagslektionen går igång.

Utanför fönstret ser du Skogås centrum med Huddinge kommuns motto i rött neon på taket: ”Allt som kan digitaliseras ska digitaliseras.”

”En radikal formulering”

Är det den framtid som väntar oss? Scenariot ovan är så klart påhittat, men det avslutande mottot är på riktigt. Ett allmänt mål som alla verksamheter i kommunen ska jobba mot: Allt som kan digitaliseras ska digitaliseras.

”En radikal formulering”, erkänner Karl Henriksson (KD), kommunalråd i Huddinge med ansvar för digitalisering. Men det kommer inte att leda till att kommunen säljer alla skolbyggnader, sparkar alla lärare och skickar ut förprogrammerade skolpaddor till eleverna, säger han.

– Det avgörande är vad man menar med ”kan”. Det är naturligtvis så att mötet mellan ett vårdbiträde och en äldre, eller ett förskolebarn och en pedagog inte kan digitaliseras. Däremot finns det oerhört massa administrativa processer som faktiskt skulle kunna digitaliseras. Där vi har jättelång väg att gå, säger han.

AI, artificiell intelligens, har redan gjort entré i många kommuners verksamheter.
I Huddinge sköter en AI-robot hanteringen av försörjningsstödet. I Botkyrka ser man till äldre personers sovmönster med hjälp av sensorer i deras sovmadrasser.

Om hon fortfarande inte är i sängen går det ut ett larm till vår nattpersonal som åker dit och tittar till henne.

Nyligen fick Huddinges hemtjänst en liknande digital nyhet: Nattkameran. Personal på företaget Doro Cares larmcentral i Malmö ska hålla koll så att allt är väl med Huddinges äldre, och andra som har rätt till hemtjänst, via en kamera i sovrummet.

– Kameran är riktad upp mot taket. Det är först på avtal tid när tillsynen ska göras som den förs nedåt och då slås en lampa på för att markera att den är igång. Sedan tittar de bara en kort stund, ser allt okej ut så hissas kameran upp igen och lampan släcks. Men befinner sig inte Berta i sängen så tittar de igen om 15 minuter. Däremellan är den avstängd. Om hon fortfarande inte är i sängen går det ut ett larm till vår nattpersonal som åker dit och tittar till henne, säger Björn Hjelmberg, enhetschef på Huddinge kommuns nattgrupp.

Det här är ett tillval för Huddinges äldre. De kan fortfarande välja att få fysisk tillsyn om de vill. Men Björn Hjelmberg tror att tillvalet kommer bli populärt.

– Det är många som vaknar när vår personal smyger sig in för att titta till dem. De som jobbar hos oss har till och med smörjt upp dörrar för att de inte ska gnissla. Men fortfarande så vaknar vissa. Genom den här kameran så slipper man det.

Digitaliseringen är svår för de äldre, de är helt vilse. De måste vänta på att vi eller deras barn kan komma och hjälpa dem. Vi försöker få dem att handla mat genom nätet, men de tycker att det är konstigt.

Det finns kritik mot digitaliseringen av det offentliga. Till exempel visar en rapport från OECD på samband mellan mycket datoranvändning och dåliga resultat på den internationella skolutvärderingen PISA.

Karl Henriksson medger att det finns risker med digitaliseringen.

– Om det man digitaliserar bygger på att invånarna själva måste vara digitaliserade kan det ju innebära ett bekymmer för dem som inte är det. Där måste vi hitta lösningar och säkerhetsventiler så att alla kan få det de behöver, säger han.

Även Carl-Johan Fredin, chef för Doro Care i Sverige, tycker att det är viktigt att utvecklingen inte går för snabbt fram. Dels måste den personliga integriteten värnas och dels måste man tänka på vad som händer med de personalresurser man sparar in när hemtjänstpersonal inte längre måste köra runt på vägarna hela natten.

– Många äldre känner sig ensamma. Hur driver ensamheten samhällskostnader? Kan man fördela om det så att man ökar den personliga närvaron dagtid i stället? Att man erbjuder mer sysselsättning och aktiviteter för de äldre? säger Carl-Johan Fredin.

Anna Liljeqvist, Vårby: "Generellt så är jag för digitalisering, till exempel gillar jag att man kan göra allt med hjälp av bank-id. Man behöver ju inte ens gå hemifrån. Men om tekniken kraschar så funkar det ju inte så bra." Foto: Elinor Karlin

Björn Tenlén, Huddinge C: "Det här är en riktigt trasslig fråga. Jag förstår vinster i digitaliseringen för alla parter, men det kan också vara obehagligt att känna sig övervakad på håll. Det finns enorma fördelar med att till exempel kunna kontakta äldre digitalt, men det får inte bytas ut mot bara det." Foto: Elinor Karlin

Elias Sarkis, Ängsnäs: "Jag tycker det är bra, bara tekniken är väl beprövad innan den används, även om mänsklig kontakt är viktigt. Men det är väl dit vi är på väg. I helhet så är jag positiv." Foto: Elinor Karlin

Sihem, Huddinge C: "Digitaliseringen är svår för de äldre, de är helt vilse. De måste vänta på att vi eller deras barn kan komma och hjälpa dem. Vi försöker få dem att handla mat genom nätet, men de tycker att det är konstigt." Foto: Elinor Karlin

Experten: Utan digitalisering får vi sämre vård

När Sveriges befolkning blir allt äldre måste något göras, om man inte vill tumma på kvaliteten inom vård, omsorg och utbildning. Lösningen är smart digitalisering, anser IT-forskaren Johan Magnusson.

Sveriges befolkning blir allt äldre. Det innebär att andelen personer i arbetsför ålder minskar samtidigt som andelen gamla som ska försörjas av samhället växer.

– Om vi inte vill dra ner på kvaliteten så måste vi hitta sätt att göra det mycket smartare eller helt enkelt sluta göra det. Och det är ju ingen som vill ha sämre service från kommunerna, säger Johan Magnusson, forskare vid institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet.

Kommer vi bli omhändertagna av robotar när vi blir gamla?

– Neeej! Vi kommer ha väl utvecklade digitala tjänster som kommer ge oss enormt värde. Det kommer innebära mer access till människor där vi behöver människor. Men inte där vi inte behöver människor.

Ansiktsigenkänning i skola

Han tar upp ett exempel med en skola i Skellefteå som har installerat kameror vid ingångarna och ai-mjukvara med ansikts­igenkänning. Det ser han som ett exempel på smart digitalisering. Kamerorna gör så att lärarna slipper föra anteckningar om närvaro och rapportera in det. I stället kan de koncentrera sig på annat. Dessutom kan kamerorna signalera varje gång en obehörig kommer in i skolan. En ”dum digitalisering” hade varit om skolan i stället hade tagit fram metoder för att hjälpa lärarna i att föra anteckningar och rapportera in dem, menar han.

– Det man kan vara orolig för är marginaliserade grupper i samhället. Till exempel de vars enda kontakt med samhället är via försörjningsstödet. Vad händer med dem när försörjningsstödet digitaliseras? Det blir två grupper. En som accepterar det, en som säger aldrig. De sistnämnda kommer stänga ute sig totalt, det blir en ytterligare marginalisering. Därför är det viktigt att man analyserar vad det innebär att digitalisera just den här tjänsten.

Marginaliserade. ”Det man kan vara orolig för är marginaliserade grupper i samhället”, varnar Johan Magnusson, IT-forskare vid Göteborgs universitet. Foto: Martin Fältström, Black Hounds Production