ÖKA TRYGGHETEN. Stadsdelen vill bland annat göra området kring Stadshagsberget tryggare enligt stadsdelsnämndens ordförande Rasmus Jonlund (L). Foto: Mimmi Epstein/Sacharias Källdén

Kungsholmen ska bli tryggare med grusgångar och hundrastgård

Stadsdelens plan mot "missbruksproblematik" och "otrevliga tillhåll" i Stadshagen och Kristineberg: Skyddsstaket, grusgångar och en hundrastgård.

  • Publicerad 19:57, 23 jan 2020

Stadsdelen har sökt pengar från stadens centrala trygghetskassa för två utpekade områden där medborgarna känner sig otrygga. Vid Stadshagsberget handlar det enligt stadsdelen om "missbruksproblematik”, att personer tar narkotika öppet och uppehåller sig i området kring sprututbytet och nedskräpning.

Nu har de fått 200 000 kronor för att bland annat byta ut skyddsstaket, röja sly för att öppna upp i området, grusa gångar och eventuellt bredda stigar vilket de hoppas ska göra att fler folk vistas där och på så sätt öka tryggheten.

– Vi ska inte spärra av med taggtråd eller bara sätta in övervakning, utan det kan också göras genom skapa mer folkliv och rörelse. Att göra platser mer trevliga att vistas på, säger Rasmus Jonlund (L), ordförande i stadsdelsnämnden.

Det andra området är i östra delen av Kristinebergs slottspark/Kristinebergshöjden. Enligt stadsdelen har den gamla odlingsplatsen där blivit ett ”otrevligt tillhåll” och området sanerades förra året. En ny hundrastgård på 500 kvadratmeter i området är istället tänkt att ”aktivera och befolka” området samt minska antalet lösspringande hundar.

462 000 kronor sökte stadsdelen för bygget, men trygghetsutskottet sa nej i den första utbetalningsrundan. Om de ska ansöka på nytt eller bekosta bygget själva tittas det nu på enligt Jonlund som menar att de ”på ett eller annat sätt hoppas kunna förverkliga detta.”

Det här är åtgärder för platserna, vilka insatser ser du att ni kan göra för personerna som anses skapa otryggheten?

– Vi ska inte flytta på människor, i vissa fall krävs det när det gäller exempelvis olovliga bosättningar, men alla har rätt att vistas i staden. De behöver inte utgöra någon fara men det kan upplevas som otryggt och det är risk att det till exempel uppstår bråk. Men om fler människor rör sig i sådana områden upplevs de inte som lika otrygga. Sedan handlar det i många fall om att upplysa om våra sociala insatser och det utbud som finns så det når ut till alla. Men det är inte alla som vill ha hjälp, säger Rasmus Jonlund.