”Låna pengar är det farligaste man kan göra”

Såld mark har hjälpt Håbo kommun att gå plus. Nu ska det förändras och i framtiden ser kommunstyrelsens ordförande Lotta Grahn Elg (M) en möjlighet för än större skattesänkningar. – Håboborna har rätt att få tillbaka det man betalar för mycket och vi betalar för hög skatt i den här kommunen i dag, säger hon.

  • Publicerad 08:57, 6 feb 2020

Vi betalar för hög skatt i den här kommunen idag.

I maj 2019 kom Statens kommuner och regioner, SKR (som då fortfarande hette SKL) med sin ekonomirapport. Man meddelade där att det såg illa ut runt om i Sverige. 69 kommuner gick med underskott 2018.

Håbo var inte en av dessa, men frågor lyfts ständigt om skuldberget som skuggar kommunen. Således är det där mycket av samtalet hamnar när Bålsta/Upplands-BroDirekt möter Lotta Grahn Elg på hennes kontor i Bålsta för att prata framtida utmaningar.

– Jag är inte rädd. Med vår budget för 2020 visar vi att vi är redo att jobba för att ställa om vår organisation för att möta framtidens behov. Jag tror att många kommuner har saknat modet att ta besluten som krävs. Inte vågat stå för att göra det. Man skär inte i barnomsorgen eller äldrevården för att öka den administrativa avdelningen. Det är helt orimligt i min värld. Vi ställer nu om vår administrativa organisation och satsar pengar på skolan och vård- och omsorgsförvaltningen och skär i det administrativa, säger hon.

En del i att skära i det administrativa ser ut att handla om att vissa människor kommer få lämna de platser man sitter på i dag.

– Här finns det en ganska gammal kultur av att man har kommit dit man är i  dag på kanske lite bananskal här och där och inte alls har kompetens eller utbildning för att göra det jobbet. Du kanske bara kan se det lilla som du bidrar med, men inte den totala bilden, säger Lotta Grahn Elg.

Betyder det att det sitter människor i dag i den här organisationen, chefer till exempel, som inte bör sitta där?

– Ja, jag tror att det finns anställda som inte har rätt utbildning eller rätt kompetens för det de ska utföra. Jag tycker synd om dem. Människor som lever för helgen och vantrivs med måndagar för att du ska gå till ett jobb de inte klarar av, då sitter du fast. Så ja, det är den analysen vi har gjort.

Är det ett utbrett problem?

– Det har jag ingen uppfattning om ännu, men vi har börjat göra en kompetensinventering.

Hur löser man det?

– Vi är inte inhumana. Jag ser att vi ska hjälpa till att utveckla människor. Vad vill man jobba med. Sedan finns det säkert tjänster som vi kommer behöva avveckla i och med att vi behöver en organisation som jobbar mycket mer mot invånarna och lagkraven.

Hur mår kommunen ekonomiskt?

– Vi har våra utmaningar, men vi har haft en för stor kostym. Vi gör ett positivt resultat i år, men vi kommer behöva göra bättre resultat framöver. Vi gör ganska goda resultat utifrån att vi har försäljning av mark, men vi ska ha plus på vårt bankkonto utan sådana affärer. Det är på driften vi behöver jobba med våra kostnader.

Men ni valde att sänka skatten?

– Håboborna har rätt att få tillbaka det man betalar för mycket och vi betalar för hög skatt i den här kommunen i dag. Vi har absolut möjlighet att ligga mycket, mycket lägre. Vi är en av de kommuner i Uppsala län som har högst inkomster. Framöver behöver vi anpassa vår skattesats till rätt nivå.

Kritikerna menar att det inte blir någon egentlig skillnad för de med lägre inkomst och att pengarna kunde gjort bättre nytta som skatteintäkter?

– Då får vi jobba ännu hårdare så att vi kan prata kronor i skattesänkning om några år, för då gör det skillnad. Men det finns andra parametrar i det här. Skillnaden mellan den högsta skatten i landet och den lägsta ger en köpkraft på 800 000 kronor på ett år för ett par som ska köpa en villa. Det handlar inte bara om att räkna sju kronor eller tvåhundra kronor i månaden. Det handlar om hela samhällskraften. För ett par som får en köpkraft på 800 000, det ger också skatteintäkter.

Kommunens skuldbörda, hur ser du på den?

– I slutet på 1990-talet och i början av 2000-talet lånade man pengar till driften i Håbo och det är det farligaste man kan göra. Det har byggt på vårt skuldberg. Enligt våra tjänstemän är vår pensionsskuld inte så förödande som den kan vara i många andra kommuner. Nu har det varit gratis att låna i flera år. Vi har fått avkastning på våra lånade pengar och i och med att vi är en tillväxtkommun är inte det det största problemet. Vi har väldigt mycket i borgen för Håbohus som är en stark ekonomisk trygghet. Vi jobbar på att öka soliditeten och vi ser att med den tillväxten vi har blir inte låneskulden det som kommer stjälpa oss.

– Hade vi varit en avfolkningskommun, absolut. Men det är snarare tvärtom. Vi har människor som ringer varje vecka om vi har bostäder att hyra eller köpa. Vi har folk som vill köpa mark varje vecka. Vi har 130 intressenter som står i kö för att få bygga bostäder i Håbo och vi sållar ganska kraftigt. Men tillsammans tar vi Håbo till framtiden.

Lotta Grahn Elg

Ålder: 53 år.

Bor: Bålsta.

Utbildning: Lönespecialist & HR-generalist.

Yrke: Kommunstyrelsens ordförande i Håbo.

Familj: Maken Peter, sonen Emil, 19, Wilma, 16 och katterna Gizmo och Cicci som båda kommit till familjen från katthemmet i Enköping.

Senaste numret

Bålstabladet
Stockholm Direkt