Vallentunaprofil. Lars "Sop-Johan" Johansson var känd av många i Vallentuna när han levde. Nu går hans arv till barnen i kommunen. Foto: Tord Stodeus/Monica Antonsson

Lasse blev Sop-Johan med hela Vallentuna

Sop-Johan, har du hört talas om honom? Troligtvis, med tanke på att han var Vallentunas lokalkändis en gång i tiden. Här är berättelsen om mannen som hängde i centrum med en pilsner i handen, var glad i hågen och vars arv vigdes åt Vallentunas barn – genom en ny lekplats.

  • Publicerad 15:28, 29 mar 2019

1934 föddes Lars Johansson i Rickeby, sist i raden av totalt sex barn. Inte kunde syskonen veta då att han skulle bli Vallentunas kanske mest kända profil, under namnet Sop-Johan.

Journalisten Monica Antonsson har vid flera tillfällen skrivit om Sop-Johan, och på hennes blogg Vallentunabloggen finns en utförlig artikel om hans liv, från början till start. Tack vare henne har Vallentuna Nyheter fått bakgrundsinformation och bilder.

Men i det här reportaget är det Lars Johanssons vän Ann-Sofie Pettersson som ger sin bild av vem han var. För 1977 flyttade hon in vägg i vägg med honom på Fornminnesvägen. Ovetandes om att den nya grannen skulle prägla hennes liv, och att hon skulle prägla hans.

Ann-Sofie var med största sannolikhet den som kände Lars "Sop-Johan" Johansson bäst. Kanske väcker hennes berättelse minnen hos flera Vallentunabor, eller ger nya insikter kring vem han var.

När hon träffade sin nya granne Lars arbetade han som sopåkare – därav namnet Sop-Johan.

– Sop-Johan var ett smeknamn, inte ett öknamn. Han hade ett enormt öga för sopor. Var det väldigt mycket sopor, stod det en flaska med öl bredvid soptunnan, så tog han hand om det. Han skötte sitt jobb perfekt, berättar Ann-Sofie.

Hon flyttade till Vallentuna 1972, och lärde känna Lasse, som hon kallar honom, omgående.

– Han satt alltid på torget och snackade med alla och var glad i hågen och sjöng. När jag flyttade till en av kommunens handikapplägenheter på Fornminnesvägen låg våra dörrar bredvid varandra. På det sättet var det inga svårigheter för mig att hjälpa honom. Jag menar, det var ju bara att ta kryckan och knalla in, berättar hon.

Ann-Sofie beskriver sin vän som världens snällaste, trots problemen han tampades med.

– Han var ju alkoholist från början, men de sista tio, tolv åren var han nykter. Då blev det max två öl om dagen.

Vänner. Ann-Sofie Pettersson blev granne med Sop-Johan 1977, och tog hand om honom i över 30 års tid. Foto: Ella Söderberg

Tar ton. Glad i hågen och med en rejäl pipa sjöng Sop-Johan ofta och mycket. Favoriten var "Fritiof och Carmencita". Foto: Tord Stodeus

De som bodde i Vallentuna på 80- och 90-talet minns kanske honom när han satt på torget med en pilsner i handen och sjöng för fulla muggar. Ann-Sofie, hon fanns alltid där. Hon är noga med att påpeka att hon inte var hans kontaktperson eller förmyndare, men att hon skötte hans ekonomi och var den person sjukhuset kunde ringa om något hänt.

– Jag var ett mellanting mellan syrra och mamma.

Ni hade en väldigt fin relation, vem som helst skulle kanske inte ställa upp för en granne så här?

– Det gäller att kunna acceptera varandra, och det funkade väldigt bra. Under alla år, aldrig någonsin att vi hade några kontroverser. När han låg på sjukhuset och läkarna frågade någonting, sa han alltid "ring min grannfru".

Trots ansvaret hon tog säger Ann-Sofie att det aldrig var jobbigt. Hon berättar att deras relation startade mycket tack vare hennes barn.

– Mina barn kom in och sa "mamma, han som bor här, han har så trasiga byxor, kan inte du laga dem åt honom?". "Jo det kan jag väl göra" sa jag, så blev det att jag lagade och tvättade. Sen blev det mer och mer.

Vem var han för Vallentunaborna?

– Det finns nog ingen i Vallentuna som hade ett så stort socialt nätverk som han. När vi hade lokalpolisen här och han somnade på torget, kom polisen hem med honom. Det var ingen mening att lägga honom i fyllecellen, det var enklare att gå hem med honom. Det var alltid någon som hjälpte honom.

Ann-Sofie berättar att det fanns många minnesvärda stunder med Sop-Johan. När han skulle in på ett behandlingshem i Upplands Väsby, hade hon i samma veva köpt nya skor till honom. Efter tre dagar på boendet, ringer polisen och säger att Lasse har rymt.

– Jag bestämde mig för att gå in i hans lägenhet och kolla. Och där sitter han och lägger patiens. "Men Lasse, du är ju efterlyst?". "Jag vet", svarar han. "Men hur har du kommit hit då?". "Jag har gått. Du köpte ju nya skor, jag måste ju prova om de fungerar". Lite senare blev han körd tillbaka till Upplands Väsby.

Ann-Sofie skrattar åt minnet.

– Som sagt, Lasse var snäll. Jag hade aldrig kunnat göra det här om det var en människa som var vresig och otrevlig.

Gänget. Sop-Johan och hans vänner brukade sitta i centrum efter jobbet och dricka några pilsner, den här bilden togs 1983. Foto: Tord Stodeus

Bodde på Korallen sista tiden

När Ann-Sofie sedan flyttade till Haninge, bestämdes det att Sop-Johan skulle ha hemtjänst, och efter en tid flyttas till Sollentuna.

– Men då sa jag "aldrig i livet, ni flyttar inte Johan från Vallentuna".

De sista 1,5 åren bodde han på Korallen. I mars 2012 besökte Ann-Sofie honom. Sköterskan berättade att de inte fick någon kontakt med honom, att slutet var nära.

– Men då böjde jag mig ner och klappade honom på kinden. Så sa jag "Lasse, Ann-Sofie är här". Då flaxade ögonen till. Sköterskan sa "ja det där hörde han". Då böjde jag mig fram igen ända till örat och sa 'Det är bra nu Lasse, jag är här hos dig'. Så stängde han ögonen. Morgonen efter var han borta.

Idag är Lars Johansson begravd bredvid sina syskon och föräldrar i Vallentuna.

– Vi diskuterade dödsannonsen, men vi kunde ju inte skriva Sop-Johan. Vi hade velat ha en sopbil som bild, men det fanns inte. Det blev ett AIK-märke, det var viktigt. Alla som läste annonsen såg att det stod Lars Johansson men reflekterade inte över det, förrän de såg att det stod Ann-Sofie under. Då gick det upp för dem vilken Lars det var.

Ville hjälpa behövande barn

Nu kommer Lars "Sop-Johan" Johansson att sätta ytterligare prägel på Vallentuna. I samband med försäljningen av hans bostad skrevs ett testamente. Pengarna ville han skulle skulle gå till behövande barn i Vallentuna och deras fritid. I höst ska den nya lekplatsen vid Tellusområdet stå klar, som Sop-Johans testamente på nästan en miljon varit med och finansierat.

Vad tror du att Lasse skulle säga om han fick veta att det blev en lekplats?

– Jag tror han skulle vara nöjd. Men han hade nog tänkt sig mer som Fritidshjälpen, barn som inte har pengar till medlemsavgifter. Men hellre en park än att pengarna inte används. Så det här är ett bra förslag. För hans omtanke om alla andra människor, den ligger ju här.

Det är ännu inte bestämt vad den nya lekplatsen ska heta. Under våren sker en medborgardialog där Vallentunaborna får lägga förslag.

– Vad den ska heta? Johans park förstås. Det tycker jag är en självklarhet, säger Ann-Sofie Pettersson.

Hur minns du Lars "Sop-Johan" Johansson?

Inger Lundin: – Han var ju den som hämtade soporna, och visst, ibland var han lite törstig. Men han sjöng väldigt bra och kunde ha allsång på torget, men han gjorde aldrig en fluga förnär. Jag vet nog ingen annan som har utmärkt sig som honom. Foto: Ella Söderberg

Susanne Eierholen: – Jag har ju hört talas om honom och jag minns honom sen när jag var liten, han brukade sitta på uteplatsen i centrum tillsammans med de andra. Han satt där och drack, men det var inte störigt, de var ju en del av Vallentuna. Foto: Ella Söderberg

Tore Edfeldt: – Vi såg honom varje dag när han körde sopbilen, det gick ju undan för honom. Ibland så sjöng han också, han hade en kraftig röst. Tycker du det finns någon liknande Vallentunaprofil idag? – I stort sett inte, Vallentuna har blivit större och utvecklats mycket, det är ett annat arbetsliv här idag. Foto: Ella Söderberg

Henriks spel tar Mörbyeleverna ut på äventyr i skolan

Nyheter "Ville hitta ett nytt sätt att få klassrummet levande" Hallå där, Henrik Isacsson, SO-lärare på Mörbyskolan! Du har gjort dataspelet Escape Room till dina elever – varför då?tisdag 25/6 16:57

Hägernäsbor vill se bibliotek i centrum

Nyheter "Vi tror att det skulle skapa en mötesplats" Nu vill en grupp Hägernäsbor skapa en nya mötesplats i centrum – genom att flytta det lilla biblioteket från Hägernässkolan till Radarvägen.tisdag 25/6 16:26
Stockholm Direkt