Visionen som byggde centrumen i Alby och Sätra på 60- och 70-talet har har blivit omodern. En upprustning med mer gemenskap och plats för möten, efterlyser en del av de som befolkar centrumen i dag. Foto: Claudio Britos

Lokala centrumen rivs – och hyllas

Nya handelsmönster – ny stadsbild. Del 3. Tomma butikslokaler där skobutiker och fiskaffärer tidigare huserat. Vårdcentraler och bankkontor som flyttat till närmaste större centrum. 60- och 70-talets förortsvision har blivit omodern. Nu måste ägarna till de små, lokala centrumen tänka om.

  • Publicerad 12:00, 18 nov 2019

När det byggdes var det toppmodernt. Stockholms första inomhusgalleria, inspirerat av amerikanska köpcentrum. Två stora matbutiker, kemtvättar, mode och parfymer. Enligt arkitekten skulle det bli ”i hög grad accepterat av husmödrarna”.

– När vi numera gör centrumanläggningar har vi kommit på ett nytt tänkande. Förr räknade vi med att ytterområdenas invånare skulle ta sig in till Stockholm och handla. Nu ska de kunna göra sina inköp på platsen, sa dåvarande borgarrådet Per-Olof Hanson till DN, när han invigde centrumet i november 1965.

Men med tiden har mycket hänt. Centrumet har, som många andra i Stockholm, sålts till privata ägare. Handelsmönstren har ändrats.

– I dag finns Skärholmens centrum och Kungens kurva, sällanköpshandeln har blivit så mycket större. Att ha möbelbutiker eller klädbutiker i Sätra centrum i  dag är inget jag tror på. Men samtidigt, e-handeln ökar och till våra utlämningsboxar ökar antalet paket lavinartat. Så på ett sätt kan man säga att visionen blev uppfylld, man kan få allt hit, säger Curt Ahnström, ägare till Sätra centrum.

Sätra centrum idag... Foto: Claudio Britos

... Och i framtiden. Öppnare och tryggare med ett torg i mitten – så kan framtidens Sätra centrum se ut.

Konkurrensen med Skärholmen centrum slog ganska hårt mot Sätra redan när det var nybyggt. Under åren har det lilla centrumet drabbats av både svartbyggande ägare och skadegörelse. Platsen pekas ofta ut som otrygg med sina mörka skrymsle och den öppna narkotikahandel som förekommit där.

Nu är planen, som går upp på samråd i början av nästa år, att riva hela alltet.

I stället ska ett torg byggas – runt det fyra byggnader med affärslokaler och lägenheter.

– Problemet med Sätra centrum idag är att det är så mycket baksidor. På 60-talet hade man ett annat tänk. Man bodde på en plats, handlade på en annan och jobbade på en tredje. Men idag är erfarenheten att det skapar otrygga miljöer – vi vill istället blanda boende och handel och få liv och ögon dygnet runt, säger Curt Ahnström.

Men vad ska finnas i ett framtida Sätra centrum? Ungefär samma som idag, säger Ahnström. Det som behövs i det dagliga livet – matbutiker, frisörer, gym, apotek och skönhetssalong. Han hoppas också på att få dit en snabbmatskedja och kanske ett bageri eller konditori.

Planen är också att kultur och föreningsliv ska få en större plats.

– Drömmen vore en biblioteksfilial, säger han.

Lyft behövs. Det tycker skolkamraterna Mikhael Gerber, Max Roseborg-Waser och Alaxshan Saseekaran. ”Centrumet har sett likadant ut sedan jag föddes, kolla bara hur det ser ut, det är ju inte som Bredäng eller Skärholmen direkt”, säger Alaxshan. Deras önskemål? En till matbutik och fler restauranger – gärna snabbmat – och en klädbutik och en ny tunnelbaneuppgång på andra sidan perrongen. Foto: Claudio Britos

Mer veganskt. ”Jag tycker om den nya grönsakshandlaren, restaurangen Mazgoof och frisörerna”, säger Sätrabon Charlene Edlund. ”Men den stora klossen i mitten förstör, den ger ingen känsla av gemenskap. Kanske ett öppet café i mitten? Det jag saknar är kanske ett veganskt ställe och en sushi eller indisk take away-restaurang. Det är schysst när man inte orkar laga mat”. Foto: Claudio Britos

Behåll det unika. ”Det är lite synd att de vill riva Stockholms första inomhuscentrum. Man borde behålla det unika så att det inte blir likadant överallt”, säger Eva Lindgren, Sätrabo sedan 35 år. ”Det viktiga är att det finns service och mataffärer, det är ju nära till Skärholmen där man kan täcka sina andra behov”. Foto: Claudio Britos

Knappt ett decennium senare var Alby ett av de fyra centrum som byggdes när röda linjen nådde norra Botkyrka under 1970-talet. Ett barnvänligt centrum med vardagshandel var planen. En stad stor som Halmstad, på fem år.

Men inflyttningen hann inte med byggtakten. I september 1974 var 12 procent av de nya lägenheterna i norra Botkyrka tomma.

Nu har byggandet i Alby ännu en gång rasslat iväg. På Tingstorget står snart 700 lägenheter klara, med kommersiella lokaler i bottenvåningarna, en egen tunnelbaneuppgång och ett torg. Ännu en gång har den snabba byggtakten gjort att det blev svårt att sälja lägenheterna i samma takt som de blev klara.

Men framtiden är ljus för Alby centrum, det är Jenny Levai, kommersiell förvaltare på centrumägarna Botkyrkabyggen, säker på.

– Jag tror att det är bra att det gamla centrumet får konkurrens. Förhoppningsvis kan Tingstorget komplettera vårt äldre centrum med ett annat utbud, säger hon.

Mer för unga. Lennart bor i Alby och trivs i centrumet. Här handlar han sin mat och varje fredagkväll tar han sig ett litet glas whiskey på Albys värdshus. Det finns egentligen ingenting han saknar. "Men det skulle behövas någon mer aktivitet för ungdomarna, så de slipper bara hänga runt", säger han. Foto: Claudio Britos

Ensamt. Samuel Gitao är nyinflyttad i Alby. Han bodde tidigare i Hallunda och i Alby känner han ingen. Han tycker det verkar svårt att få kontakt med folk i Alby. "Det är egentligen för tidigt för mig att säga vad som skulle göra det bättre, men kanske skulle det hjälpa om det fanns fler ställen att sitta och prata med folk", säger han. Foto: Claudio Britos

Otryggt. "Jag kommer från Malmö och det är nytt för mig att man bor runt omkring ett centrum på det här sättet. Jag tycker att det känns otryggt när jag går hem från tunnelbanan. Jag säger till barnen att springa", säger en kvinna som vill vara anonym. En annan kvinna säger att centrumet är nedslitet: "Det har inte hänt någonting här sedan kronprinsessan Victoria kom hit när det nya torget invigdes. Då var jag var liten och det var värsta riksnyheten". Foto: Claudio Britos

I det gamla centrumet, som firar 47 år i november, har en ny affärsplan tagits fram. Fokus ligger på att göra centrumet till en mötesplats.

– Det ska hända något i centrumet varje månad, aktiviteter som ska locka fler barnfamiljer. Vår vision är att det ska bli ett plats där människor stannar och tar en fika eller en glass, säger Jenny Levai.

”Alby står tryggt”

Trots att nya köpmönster hotar handeln på många håll står ett förortscentrum som Alby tryggt, tror hon.

– Vår utmaning är att vi måste ha en inriktning som håller över tid. Och om vi fokuserar på mötesplatser, mat och kommunal service, då tror jag att det blir hållbart, säger hon.

I en annan ände av södra sidan, en septemberdag för 51 år sedan, lyfte en stor bukett ballonger mot skyn ovanför det nyinvigda Skogås centrum. På torget med Konsumbutik, fritidsgård och bibliotek skyltades att fläskkotletterna kostade 10,40 kilot.

Köttpriset har gått upp, Konsum har blivit Ica och fritidsgården har flyttat strax utanför centrum. Men det mesta är sig likt i Skogås. Biblioteket ligger där det låg vid invigningen och Systembolaget, som klappat igen i många andra små förortscentrum, finns kvar.

– Historiskt har Skogås centrum funkat bra. Det är ett småskaligt centrum med brett utbud. Det har apotek, frisörer, systembolag, säger Bengt Blomquist, centrumledare på Huge bostäder.

Skogås centrum. Foto: Mikael Andersson

Men Skogås är inte perfekt. De små klädbutikerna har problem. Och sedan inglasningen har det blivit stängt mot omgivningen. När centrumet stänger om kvällen kan platsen uppfattas som otrygg.

Genom att öppna centrumet mot parkeringen och kyrkan skulle det kunna bli tryggare, tror Bengt Blomquist.

– Om man kan hitta ekonomi i det vill vi öppna upp ytterväggarna, skapa fönsterytor och kanske serveringar längs med fasaderna.

Läs tidigare delar i serien Nya handelsmönster – ny stad:

Nu vill köpcentrumen ställa om till stad

E-handeln stöper om Kungens kurva

Alexander Ståhle, stadsbyggnadsforskare. Foto: Mikael Andersson

Expert: Framtiden ser ljus ut för de lokala centrumen

De ligger bra till, konkurrerar inte med e-handeln och snart bor fler kring dem. Mycket talar för att de små förortscentrumen ligger rätt i tiden. "Man vill ha sin service på gångavstånd", säger forskaren Alexander Ståhle.

Vissa är slitna, andra är tråkiga, några upplevs otrygga. Hur ser framtiden egentligen ut för våra små förortscentrum? Rätt så ljus, tror Alexander Ståhle, stadsbyggnadsforskare på KTH.

– Många ligger i anslutning till tunnelbanan – de blir naturliga samlingspunkter i stadsdelen och det ger underlag för både kommersiell och offentlig service, säger han.

E-handeln, som är ett av de stora hoten mot de större köpcentrumen, drabbar inte dem lika hårt. Snarare tvärtom.

– Det du behöver i vardagen, som mjölk eller glass, handlar du i närområdet. Man vill ha sin service på gångavstånd – det som drabbas av e-handeln är framför allt saker som kräver att man skulle köra bil för att skaffa, säger Alexander Ståhle.

Ökande kundunderlag

När Stockholm växer och fler förorter förtätas blir också de potentiella kunderna fler, något som ytterligare kan stärka centrumen, menar han.

– Men det är rent krasst kommersiellt. Sen finns hela den offentliga sidan, med vård, skola, omsorg, idrott och kultur som inte styrs av marknadskrafter utan politiska beslut. Och det är svårare att sia om. Men klart är att om man fortsätter förtäta stärker man också underlaget för bra offentlig service.

Många av förortscentrumen byggdes under 50- och 60-talet. Och hur väl de har emot stått tidens tand skiljer sig kraftigt åt.

– Speciellt under miljonprogrammen byggde man väldigt fort och gjorde en hel del experiment. Vissa blev lyckade, andra inte. Rinkeby torg till exempel är verkligen en jättefin plats med levande stadsmiljö, likaså Skärholmen centrum, med sin torgyta, levande bottenvåningar, sittplatser i solen och blandning av offentlig och kommersiell service. Utformningen gör att de känns trygga. Medan Vårberg och Sätra på många sätt bara är baksidor, mörka miljöer och odefinierade ytor, säger Ståhle.

Dags att bygga om

För de mindre lyckade börjar det bli dags att rusta upp och bygga om. I Sätra och Vårby gård är planen att riva de halvsekelgamla byggnaderna helt och börja om.

Finns det värden som riskerar att försvinna då?

– Det finns alltid värden i det befintliga, men en skicklig arkitekt kan se till att bevara och förstärka det intressanta. Men något som är viktigare och svårare att bevara är livet och kulturen på en plats, som en butiksägare som drivit en butik i flera år och som alla i området känner igen. Det går inte att helt rensa ut en plats utan att se till de verksamheter och eldsjälar som finns där idag.