ORDNING. På biblioteket i Fittja sorteras numera böckerna efter teman och språken blandas på hyllan. Foto: Claudio Britos

(M) ifrågasätter Fittjabibblans språkreform

Att biblioteket i Fittja blandar språken i sina bokhyllor har väckt stor debatt. I KF ikväll ifrågasätter Moderaterna i Botkyrka om initiativet är lagligt. Jodå det är det, slår Språkrådet fast.

  • Publicerad 14:10, 23 maj 2019

Det nya biblioteket i Fittja hann inte ens öppna innan debattvågorna svallade kring det. Böckerna på hyllorna skulle nämligen ordnas på ett nytt sätt, där alla språk blandas.

Ett bra intiativ för ett mer inkluderade bibliotek, tyckte några. Ett sätt att marginalisera det svenska språket, menar andra.

En kritiker är vice gruppledare Willy Viitala (M). I en så kallad enkel fråga på kommunfullmäktiges sammanträde ikväll planerar han att fråga kultur- och fritidsnämndens ordförande Robert Aslan (S) om Fittjabibliotekets agerande inte strider mot svensk språklag.

Men det gör det inte, menar Maria Bylin, språkvårdare på Språkrådet som är Sveriges officiella organ för språkvård och språkpolitik.

– Språklagen säger att svenska är huvudspråk och samhällets gemensamma språk och att det allmänna, där bland annat bibliotek ingår, har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Men den säger också att det allmänna har ett särskilt ansvar för många andra språk.

Ska utveckla andra språk

De särskilda minoritetsspråken har en särställning, men enligt språklagen ska även den som har ett annat modersmål få möjlighet att utveckla och använda det språket.

– Intentionen med lagen är att viktig samhällsinformation ska finnas på svenska men också på så många andra språk som möjligt. Syftet med lagen är att främja språk, säger Maria Bylin.

– Det vi som myndighet jobbar för är parallell-språkighet. Ju fler språk man lär sig desto lättare är det att ta till sig fler språk, det är förankrat i forskningen. Det är destruktivt att ställa språk mot varandra, säger hon.

Men kan det vara så att fler språk gör att det svenska språket tvingas tillbaka?

– Om man bara kommunicerar på till exempel engelska eller arabiska så blir det så, och det är ju inte heller lagligt. Men vi har gjort en studie på vilka språk som används när man skriver för medborgarna och den visar att svenska nästan alltid står överst, med störst bokstäver. Svenska är verkligen huvudspråk i Sverige, det behöver man inte oroa sig för.

Anpassas efter området

Språklagen är en ramlag, vilket betyder att de lokala förutsättningarna får styra hur man lever upp till den. Är man, som Botkyrka, ett område med väldigt många språk så ska man anpassa sig efter det, menar Maria Bylin.

Biblioteket lyder dessutom under bibliotekslagen. Enligt den har biblioteken ett särskilt uppdrag att främja språk och litteratur, på svenska och de nationella minoritetsspråken, men också på andra språk.

Ur språklagen:

Svenska är huvudspråk i Sverige.

Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Därutöver ska den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket.

Den som har ett annat modersmål ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.

Det allmänna ansvarar för att den enskilde ges tillgång till språk.

Ur bibliotekslagen:

Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på
   1. de nationella minoritetsspråken,
   2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och
   3. lättläst svenska.