Bäst före 2100. Om havet stiget över en meter globalt kommer nya Slussen inte att vara nog. Foto: Sacharias Källdén

Mälaren kan bli havsvik när Östersjön stiger

Havsnivån stiger snabbare än vad man tidigare trott, enligt en ny rapport från FN:s klimatpanel. Om inte utvecklingen vänds riskerar Mälaren att bli en salt havsvik i slutet av seklet. Då hotas dricksvattnet som i dag försörjer två miljoner människor.

  • Publicerad 16:51, 3 okt 2019

”Like the ocean we rise”, stod det på ett av alla plakat som guppade fram på Stockholms gator förra fredagen när tiotusentals människor samlades för att stötta Greta Thunberg i hennes kamp för klimatet.

Att haven stiger har varit känt sedan tidigare, men sedan förra veckan vet vi att de stiger snabbare än vad vi trott. Och höjningen accelerar. Det konstaterar FN:s klimatpanel IPCC i en ny rapport om läget för världshaven. Över 7 000 färska forskningsrapporter har vägts samman för att skapa en så bra prognos som möjligt. Om inte mänskligheten lyckas minska utsläppen riskerar havsnivån att höjas med över en meter fram till år 2100.

De som kommer drabbas värst är de som bor i låglänta kustområden och i bergsområden. Hela önationer riskerar att hamna under vatten. Vi i Sverige klarar oss lindrigare undan eftersom landhöjningen förminskar effekterna av havsnivåhöjningen något. Men även här står vi inför stora utmaningar.

– Stockholmsområdet är sårbart eftersom det bor så mycket människor här. Dessutom har vi bara en huvudvattentäkt, Mälaren, säger Gia Destouni, som forskar på Stockholms universitet om klimat och vattenresurser.

Mälaren kan bli havsvik

När Östersjöns vattenstånd kommer allt närmre Mälarens hotas dricksvattnet för över två miljoner människor i Stockholmsregionen.

I dag är marginalen mellan Saltsjön och Mälaren ungefär 70 centimeter. När havsnivån höjs kommer skillnaden krympa. Om man räknar efter IPCC:s värsta scenario kommer skillnaden att bli runt 12 centimeter i slutet av seklet. Redan vid 22 centimeters skillnad skulle saltvatten gå från att endast tränga in i Mälaren två dagar om året till att tränga in 75 dagar om året, enligt länsstyrelsens rapport ”Mälaren om 100 år”.

Om utsläppen fortsätter och ingenting görs riskerar Mälaren att i slutändan bli en havsvik med bräckt vatten. Då är Dalälven och Vättern de närmaste tillräckligt stora sötvattentäkterna.

IPCC:s nya rapport slår också fast att havsvattennivån kommer att fortsätta stiga efter 2100. Om utsläppen fortsätter riskerar vi ett världshav som är nära fyra meter högre än dagens nivå redan 2300. Om utsläppen snabbt minskar kan havsnivåhöjningen hållas under en meter.

Miljontals människor världen över bor i städer som riskerar att helt dränkas av de stigande havsnivåerna. Om världen skulle bli tre grader varmare, vilket inte är ett otroligt scenario om inte mänskligheten minskar utsläppen snabbt, skulle städer som Miami och Shanghai läggas under vatten, enligt en sammanställning av The Guardian.

Största hotet: Skyfall

Om havsnivån stiger en meter globalt innebär det ungefär 0,6 meter för Stockholms och Botkyrkas kustremsa mot Östersjön, eftersom landhöjningen kompenserar.

– Längs med Botkyrkas Östersjökust ligger bara några enstaka fritidshus. Det är egentlig samma sak vid Alby- och Tullingesjön. Det finns översvämningsrisker där, men det är bara ett fåtal hus som påverkas. Det stora problemet för Botkyrka framöver är skyfallen, säger Gunilla Isgren, miljöutredare på Botkyrka kommun.

Skyfallen kommer bli fler och värre i framtiden. Det är framförallt områden med mycket hårda ytor och som ligger i topografiska sänkor som då riskerar att översvämmas.

Det finns inget scenario där vi inte kommer göra någonting. Titta på Holland, där gör de saker hela tiden för att hålla havet borta.

Översvämning. När skyfallen blir värre kommer översvämningarna bli fler. Villaområdet Stortorp i Trångsund är ett område som ligger risigt till om vattenflödet i Drevviken ökar. Foto: Johan Eklund/MSB Bildbank

I Huddinge ligger runt 2000 bostäder och 170 viktiga samhällsfunktioner, så som skolor, förskolor och sjukhus, i riskzonen vid stora vattenflöden och kraftiga skyfall. Särskilt utsatta är områden med mycket hårdgjorda ytor, till exempel Kungens kurva och industriområdena i Länna och Storängen.

När det byggs nytt tas stora skyfall och översvämningar med i beräkningen, men det finns gott om befintlig bebyggelse som hotas av översvämningar i framtiden.

Stortorp i Trångsund är ett sådant område. Vid slutet av seklet kan ett riktigt kraftigt flöde i Drevviken leda till att Stortorpsvägen, Stortorps äldrecentrum och ett flertal villor svämmas över. Även delar Stuvsta och Snättringe ligger i riskzonen om Magelungen eller Långsjön översvämmas.

Bäst före 2100

Redan i dag finns en överhängande översvämningsrisk längs med Mälarstränderna i norra Botkyrka och Huddinge. Småbåtshamnen i Fittja, Spendrupsbryggeriet och Norsborgs vattenreningsverk är några områden som hotas vid kraftiga vattenflöden. Men med nya Slussen, som just nu byggs, kommer översvämningsrisken bli mindre. Den har större kapacitet att tappa ut vatten, vilket gör det möjligt att reglera ökade vattenflöden. Men även den nya Slussen har ett bäst före-datum.

– När man har planerat nya Slussen har man räknat på nivåer fram till 2100. Mälaren som dricksvattentäkt måste säkerställas även efter den tidshorisonten. Och vi vet ju hur lång tid det tog att planera det här Slussenbygget, säger Greta Hebel, klimatanpassningssamordnare på Länsstyrelsen Stockholm.

Vi är inte lika förberedda. Vi har inte helikoptrarna som kan släcka skogsbränder. Vi måste ha krisplaner och evakueringsplaner.

Fördämningar i skärgården

Den nya Slussen kommer inte klara av en höjd havsnivå på över en meter. Men det finns alternativ, påminner klimatforskaren Gia Destouni.

– Det finns inget scenario där vi inte kommer göra någonting. Titta på Holland, där gör de saker hela tiden för att hålla havet borta, säger hon.

I ”Mälaren om 100 år” presenteras tre alternativ:

1. Låt Mälaren bli en havsvik. Då krävs en ny sötvattenskälla. Närmaste alternativ är antingen Vättern eller Dalälven. Det skulle kräva 15–20 mil långa vattenledningar, vilket skulle kosta många miljarder och innebära en sårbar infrastruktur.

2. Höj vattennivån i Mälaren i takt med havsnivån. Det skulle öka risken för översvämningar och hota samhällsviktiga funktioner vid höga vattenstånd. Även jordbruket runt Mälaren skulle påverkas negativt.

3. Bygga fördämningar i skärgården. Flera storstäder har redan gjort det, bland annat S:t Petersburg och Rotterdam. Men även det här alternativet skulle innebära problem. Till exempel påverkan på ekosystem.

Forskaren: Vi är dåligt förberedda

Havsnivån är bara ett av en mängd hot som kommer med klimatförändringarna.

– Det pratas mycket om havsnivåer, men det är huvudsakligen vattenflöden från inlandet som skapar översvämningar. Och de kommer också bli större. Riskerna är störst runt vattendrag, sjöar och våtmarksområden. När de svämmar över är vi sårbara.

De extrema vattenförhållandena kommer bli fler, så även torkor, vilket vi redan känt av sommaren 2018.

– Vi i Sverige är inte lika drabbade som på andra håll i världen, men vi är heller inte förskonade. Och vi är inte lika förberedda. Vi har inte helikoptrarna som kan släcka skogsbränder. Vi måste ha krisplaner och evakueringsplaner, säger Gia Destouni.

Havsnivån stiger

Förra veckan presenterade FN:s klimatpanel en ny rapport om havet och kryosfären (de frusna delarna av planeten) i ett förändrat klimat.

Den visar bland annat att havsnivån globalt kommer att stiga mellan 0,6 och 1,1 meter fram till 2100 om inte människorna snabbt lyckas minska sina utsläpp. I det scenariot väntas havsnivån stiga med nära 4 meter till 2300.

Om utsläppen minskar snabbt kommer havsnivån ändå att höjas med nära 0,5 meter till 2100 och sedan fortsätta stiga till nära 1 meter till 2300.