LISTA. Norra Botkyrka klassas som särskilt utsatta. Stigmatiserande, tycker Ebba Östin (S). Bra , tycker kommunpolis Martin Lazar. Foto: Sara Ringström

Många kritiska mot lista över utsatta områden

Hela norra Botkyrka finns med på polisens lista över särskilt utsatta områden från förra året. Ebba Östlin (S) tycker listan är stigmatiserande. Men polisen i Botkyrka har jobbat för att få med områdena på listan.

  • Publicerad 12:11, 11 apr 2019

Snart kommer polisens nationella operativa avdelning, NOA, än en gång uppdatera listan över landets utsatta områden. Områden som kvalar in på listan präglas enligt NOA:s definition av socioekonomiska problem och att kriminella har inflytande i lokalsamhället.

På sistone har många av de kommuner med utsatta områden kritiserat listan för att vara stigmatiserande och för att den förhindrar en positiv utveckling. Det har bland annat DN berättat.

Hela norra Botkyrka finns med på listan över särskilt utsatta områden, den högsta graden i skalan, och Ebba Östlin (S), kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka, stämmer in i kritiken mot listan.

– Polisen gör nationellt en bedömning utifrån var de kriminella organisationerna finns. Vi vet att vi har ett 30-tal kriminella individer kopplade till varje t-banestationer och vi har öppen droghandel. Det är helt oacceptabelt och det måste vi bekämpa.

– Men jag har pratat med massor av Botkyrkabor som berättar att det är jättejobbigt att få den stämpeln. Det blir ett stigma när en liten grupp får sätta bilden för ett helt område. Det tycker jag är problematiskt, säger hon.

Vad tycker du om att listan är offentlig?

– Nu är den offentlig och jag har inget behov av den inte ska vara den. Men jag ser också effekterna av hur man stämplar områden. Ska det bara vara när man får en sådan stämpel som man får resurser? Så vill jag inte ha det. Vi jobbar för att vända utvecklingen och i det arbetet hjälper inte det stigmat listan ger till.

Men Botkyrkas kommunpolis Martin Lazar har själv jobbat för att få med norra Botkyrka på listan.

– Vi vill komma ifrån att benämna dem som särskilt utsatta. Vi kallar dem särskilt prioriterade områden istället. Men listan behövs. Det är en riskbedömning som gjorts för att resurserna ska fördelas efter behoven. Och vi har stora behov.

Kvar på listan många år

De 30-tal kriminella individerna runt varje tunnelbanestation kanske utgör en liten del av befolkningen men är ändå många, menar han.

– Med fyra centrum så är det 120 personer. Och det är de man kan se, den siffran matchas av lika många på det strategiska planet. Plötsligt har vi några hundra och de har svartmålat områdena.

Norsborg, Hallunda, Alby och Fittja har klassats som särskilt utsatta de senaste fyra åren och Martin Lazar räknar med att de kommer finnas kvar på listan många år till.

– Vi måste satsa under en lång period. Problemen har funnit i decennium och vi måste ha lika lång tid på oss att åstadkomma en förändring.

Förlorad generation

Botkyrkabyggens mål att kommunen inte ska finnas på listan år 2025 tycker han är realistiskt, om den samverkan som polisen har med skolan och socialen fortsätter. Förändringen sker nämligen inte hos de som i dag är kriminellt aktiva, menar han.

– Den generation har inte fått de möjligheter som det finns idag – det kan låta hårt men den generationen är förlorad. Nu jobbar vi för att förebygga våld och kriminalitet hos barn och unga. Om fem till tio år så är de föräldrar och kommer ha en helt annan inställning till sitt område.

Att det är det täta samarbetet mellan polis, skola och socialtjänsten som fungerar är även Ebba Östlin enig med. Och det kostar. Att vara listat som ett särskilt utsatt område ger polisen ökade mer pengar och fler poliser, men kommunen får inget liknande stöd.

– Polisen får utökade resurser i områden som är listade som särskilt utsatta, men det är beklagligt att det som skulle ha gått till kommunen försvann i moderaternas budget. Polisens resurser måste bli matchad i kommunen för att vi skulle kunna möta upp. För om man verkligen vill knäcka gängen, måste man jobba förebyggande, säger hon.

Trygga. Kurt och Maja Linderson har bott i Alby i 41 år och tycker att området har blivit bättre och bättre: "Folk bor här längre nu och då blir de mer engagerade i sitt område." Foto: Claudio Britos

Visst finns det problem men verkligheten är mycket lugnare än ryktet. Det hävdar många längs Botkyrkas röda linje.

Hela Botkyrkas röda linje finns på polisens lista över särskilt utsatta områden. BotkyrkaDirekt tog en sväng längs linjen för att prata med folk om hur det känns.

I Alby träffar vi Kurt och Maja Linderson som att de inte alls igen sig i beskrivningen av området som utsatt. En sådan etikett kan vara stigmatiserande tror de.

– Och det här uttrycket "utanförskapsområde" – vad är det för människor som hittar på sådana ord? Talar man om för folk att de bor i utsatta områden och tillhör utanförskapet, då är det klart att folk tror att det är något fel på dem, säger Kurt Linderson.

Förmån att bo i Alby

Han och Maja Linderson har bott i Alby i 41 år och tycker att området är mycket bättre än sitt rykte.

– Det har varit en förmån att få bo här, mitt i det nya Sverige. Visst finns kriminalitet men alla vi känner här jobbar och stöttar sina barn och har drömmar om ett gott liv för sin familj, säger Kurt Linderson.

– Ibland kan jag känna mig otrygg i centrum om jag går där själv om kvällarna, och det är lite skönt att det finns väktare och polis på plats. Men jag känner mig inte otryggare här än på andra platser i stan. Och så fort jag kommer utanför centrum känner jag mig trygg, säger Maja Linderson.

I Norsborg bor Jay sedan tre år. Han tycker det är lugnt och trevligt här och inte alls värre än någon annanstans.

– Det är problem i alla områden. Du kan lika gärna bli utsatt för brott på Stureplan som här. Men det pratas inte lika mycket om brotten i de områdena, säger han.

Extra ögon på gatan

Att faktumet att Norsborg finns på listan kan ge fler poliser till området tror han kan ha både positiva och negativa följder.

– Det är extra ögon på gatan och kan förhindra att något händer. Men det kan också provocera om det kommer mer poliser som kör runt här, som om vi skulle begå brott, säger han.

Men fler poliser tror Muntaha, också hon från Norsborg, är viktigt. Hon upplever inte alls området som lugnt och när hon pratar med BotkyrkaDirekt vill hon inte ha efternamn och bild i tidningen. Hon är rädd att de ungar som håller till i hennes källarlokal ska se henne i tidningen och att hon ska råka illa ut för det hon säger.

– De är tonåringar som har kopierat nyckeln och nu är de där och knarkar. Jag känner lukten, men jag vet inte vad det är, kanske är det marijuana. Och jag har ringt polisen men det hjälper inte.

Vad sa polisen när du ringde?

– De frågade mig en massa saker om mig, vad jag hette, var jag bor, vilket personnummer jag har. Men jag ville vara anonym. Och sedan tog det en evighet innan de kom.

Hon har bott i Norsborg i 35 år och tycker att det är stor skillnad nu mot förr.

– Förr kunde jag gå från min svärmors hus i Norsborg mitt i natten tillsammans med mina barn, jag var aldrig rädd. Men nu tittar jag mig alltid över axeln när jag går ut när det är mörkt.

TRIVS. Zarniger Sultana (till vänster) och Shamima Sultana (till höger) bor båda i Norsborg. "Jag läser ibland i tidningen om brott här. Men jag ser det aldrig. Jag tycker det är lugnt och jag trivs", säger Zarniger Sultana. Foto: Claudio Britos