Foto: Arkivbild

MP-löftet: Öppna spärrar i t-banan

Skrota spärrarna i kollektivtrafiken. Det tycker Miljöpartiet i landstinget. "Dyra, störande och ineffektiva mot fusk", enligt gruppledaren Tomas Eriksson (MP). Ett Oseriöst förslag som öppnar för mer fusk, menar trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M).

  • Publicerad 17:14, 28 mar 2018

– De höga spärrarna i tunnelbanan är ett ineffektivt sätt att bli av med fusket. Fusket hittar bara nya vägar, säger Miljöpartiets gruppledare i landstinget Tomas Eriksson (MP).

Spärrarna i kollektivtrafiken är ett onödigt störande hinder, menar han.

– Det bildas stora köer för att folk måste passera spärrarna vid stationer med högt tryck, som vid T-centralen i rusningstrafik.

Istället vill MP flytta ut spärrvakterna för biljettkontroller i trafiken.

– Då frigör vi personal som kan kolla färdbevis men också hjälpa folk och öka tryggheten, säger Tomas Eriksson.

Allt färre plankar genom spärrarna, visar färska siffror från SL. Istället har fusket med otillåten rabatterad biljett ökat det senaste året. Idag sker 69 procent av fusket med rabatterad biljett.

– Det här är ett fusk som spärrvakterna ändå inte kan göra någonting åt. Det enda som hjälper är biljettkontroller ute i trafiken, säger Tomas Eriksson (MP).

En miljon fler biljettkontroller i år – här ökar de mest

"Oseriöst"

Trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M) tycker att förslaget att ta bort spärrarna är oseriöst.

– Spärrlinjen är grunden att vi har en intäktssäkring. Väl fungerade spärrlinjer och biljettkontroller är det som tydligt minskat fusket de senaste åren. Alla delar är viktiga i arbetet för att minska fusket.

Men att spärrlinjen säkrar SL:s intäkter tror inte Miljöpartiet på.

– Alla vet att spärrarna inte hindrar den som vill planka. Antingen går du bakom någon eller klättra över. Det är risken att åka fast som får folk att inte fuskåka. Det gör vi genom fler biljettkontroller, inte spärrar.

Under åren 2002 till 2014 investerades totalt omkring 314 miljoner kronor i byggande av nya spärrlinjer för tunnelbanan och pendeltågen. 2015 kostade drift och underhåll av spärrarna omkring 16 miljoner kronor.

– Pengar som borde läggas på mer personal ute i trafiken, säger Tomas Eriksson.

Misslyckat försök

SL gjorde ett försök med öppen spärrlinje vid Slussens entré mot Nacka och Värmdöbussarna under 2004. SL:s utvärdering visade att fuskåkandet ökade markant under perioden och bedömde inkomstbortfallet till 4,6 miljoner kronor.

– Det var en station. Skulle det överföras till 100 andra stationer har vi 100-tals miljoner i intäktsförluster. Det är inte seriöst. Det är en politik för fuskare och tjuvåkare, säger Kristoffer Tamsons.

MP tycker också att försöket var misslyckat:

– Ska vi ha öppen spärrlinje som i Berlin måste vi samtidigt utöka kontrollerna på tunnelbanan. Vi måste flytta personal från spärren ut i trafiken. Annars uppnår man inte rätt effekt, säger Tomas Eriksson.