Nu är Enköping rätt modell

Enköping uppmärksammades nyligen på en nationell konferens om brottsförebyggande arbete. Det här är ”Enköpingsmodellen”. – Vi har lärt oss förstå vår kommun, säger Carl Gynne, kommunens brotts- och drogförebyggande samordnare.

  • Publicerad 12:40, 12 apr 2019

Enköpings brottsförebyggande arbete har nyligen uppmärksammats. Vid en nationell konferens initierad av Brottsförebyggande rådet (BRÅ) var kommunens brotts- och drogförebyggande samordnare Carl Gynne, en av de särskilt inbjudna.

Tillsammans med kriminologen Anders Östlund och kommunpolisen Maria Arosenius var de inbjudna för att tala om hur arbetet går till i Enköping.

– Vi har på flera punkter gått från att tro oss veta att vi jobbar med rätt saker, till att faktiskt veta vilket arbetssätt vi ska använda, säger Gynne och tillägger:

– Vi har lärt oss förstå vår kommun, baserat på både öppen data och statistik vi har arbetat om.

Carl Gynne, som haft sin nuvarande tjänst i snart fem år, är spindeln i det brottsförebyggande nätet i Enköping.

Genom det lokala brottsförebyggande rådet samlar han varje månad en stor grupp aktörer som bland andra de kommunala förvaltningarna, räddningstjänsten, polisen, upphandlade bevakningsföretag, EHB och Ena Energi.

– Det är många. Om vi lyfter en fråga i dag, i det här forumet, så blir det ganska snabbt ett arbete av det. Vi har ingångarna vi behöver och kan dela på ansvarsbördan tillsammans, säger han.

Ett av de första, och största, samordningsexemplen är Gustav Adolfs plan, eller ”BT” (bussterminalen) som området också kallas. Det framkom i enkätundersökningar och intervjuer med boende och företagare i området om att bussterminalen uppfattades som läskigt eller otrevligt att vistas i på kvällar.

– Om invånare inte vill vistas på en central plats kvällstid så har man ett problem, konstaterar Carl Gynne.

Riktade insatser

Det pågick bland annat droghandel, buskörningar och ofredanden i området.

– Då gjorde vi en riktad insats och vi inventerade platsen och gjorde en rad förändringar, säger Gynne.

Bland annat klipptes häckarna i den intilliggande parken ned, belysningen förbättrades och körförbud infördes på vissa gator efter vissa tider.

Ett år senare gjordes samma intervjuer och enkäter om.

– Det blev ett ganska bra resultat. Nöjdhetsgraderna höjdes och brottsligheten sjönk på sikt. Det hade inte kunnat genomföras lika framgångsrikt tror jag om vi inte haft det här sättet att arbeta på, säger Carl Gynne.

Hur ser situationen i Enköping ut i dag?

– Att växa upp i Enköping, om vi använder det utgångsvärdet, är i relation till övriga Sverige, väldigt bra. Vi tillhör den fjärdedelen av Sveriges kommuner som har bäst förutsättningar, baserat på ohälsotal, det geografiska läget och arbetslöshetsnivån. Många av de kommuner som jag träffar kan bara drömma om våra förutsättningar, säger Carl Gynne.

En annan orsak till att BRÅ fastnat för Enköping är också för att Enköping inte är en stor stad.

– Ofta när man vill lyfta fram goda exempel, så lyfter man fram de stora kommunerna. Där testas oftast nya tillvägagångssätt först, de har andra resurser. Vi är en liten kommun i sammanhanget i jämförelse med Malmö och Örebro till exempel, men vi klarar att leverera samma produkt. Det kanske inte hänger på hur stor en kommun är, det kanske hänger på hur man jobbar? säger han.

Så blev Gustav Adolfs plan ”tryggare”

Häckarna i parken klipptes ned.

Belysningen förbättrades.

Körförbud infördes på vissa gator efter vissa tider.

Ett plåttak togs bort i anslutning till platsen, där frekvent narkotikahandel pågick.

Vuxenvandringar i området.

Polisen och socialtjänsten gjorde riktade insatser.

Rapporten: Hotell funkar i Enköping

Nyheter Ja, en hotelletablering i Enköping skulle fungera. Det visar i alla fall en ny rapport som Stockholm Business Alliance har gjort.måndag 20/5 14:18