Anna-Karin Ericson, chef för Stadsmuseets kultur­miljöenhet, framför kontors- och bostadshuset i Götgatsbacken/hörnet Sankt Paulsgatan som nu är blåklassat och därmed skyddat från ombyggnad. Foto: Andreas Enbuske

Nu ska fula 60-talet bevaras

Tantobågarna, Plankan och tegelhus på Götgatan. Nu klassas utskälld 60-talsarkitekutur som kulturhistoriskt värdefull. En uppvärdering som kan stoppa nya bostäder.

  • Publicerad 10:18, 18 jan 2013

Det har varit en bespottad byggnadsepok, 1960-talet. Många förknippar decenniet med bastanta betonghus, fyrkantiga lådor och likformade, massproducerade bostäder. Men nu får de ofta illa omtyckta 60-talsbyggnaderna ett uppsving, i alla fall i Stadsmuseets bok.
Kvarteret Plankan på Hornsgatan, de bågformade bostadshusen vid Tantolunden och ett kontors- och bostadshus på hörnet där Götgatan möter Sankt Paulsgatan hör till de senaste objekten som klassats som kulturhistoriskt värdefulla av museet. Alla byggda på just 60-talet.
Anna-Karin Ericson, chef för Stadsmuseets kulturmiljöenhet, förklarar Tantobågarnas storhet:
– De är väldigt speciella, tidstypiska och är ett påtagligt inslag i stadsbilden med sin stora skala och sitt monumentala uppförande. Vi tycker att de är så intressanta att vi har blåmarkerat dem nu. Det betyder att de ingår i den högsta klassen med synnerliga stora värden, säger hon.
Att Stadsmuseet har markerat de här husen som kulturhistoriskt värdefulla har med nya byggplaner att göra. När förslag på nybyggen eller ombyggnationer kommer in till stadsbyggnadskontoret efterfrågas Stadsmuseets bedömningar som ett kunskapsunderlag.

Krävs en viss distans
Att just 60-talsarkiteturen hamnar i fokus nu beror på att man fram till 80-talet bara klassificerade hus byggda innan 1960. Det krävs en viss distans för att få perspektiv på den bebyggelse som ska bedömas, enligt Stadsmuseet. Men om husen anses fula eller inte spelar ingen roll, säger Anna-Karin Ericson.
– Ett kulturhistoriskt värde är inte det samma som ett estetiskt värde. Vi pratar inte om fult eller snyggt. Det finns många andra aspekter som vi tittar på, bland annat på om byggnaden är ett uttryck för sin tid eller om det är en intressant del av samhällsbygget, säger Anna-Karin Ericson.
När Stadsmuseet pekat ut kulturhistoriskt värdefulla hus kan det innebära svårigheter för balkongbyggen, påbyggnader eller för nybyggen i husets närhet.
Att bygga ett höghus med studentbostäder bredvid de karaktäristiska Tantobågarna gillades inte av museet som inte heller tyckte att det var lämpligt att bygga ett runt bostadshus på kvarteret Plankans innergård, som ansågs vara en viktig del av kvarterets helhet. Argument som mark- och miljödomstolen också använde i sin dom som stoppade Plankan-bygget.

Kluven Kevius
Stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius (M) är kluven till att allt fler hus klassas som kulturhistoriskt intressanta.
– Ibland måste vi titta på om det går att bygga bostäder i kvarter som Plankan, som klassas som typisk 60-tals­arkitektur. Där kan det bli problematiskt om en klassificering hindrar att vi förändrar, förskönar och förbättrar staden, säger Regina Kevius.
Hon understryker att nybyggen och förändringar av hus ska göras med hänsyn till husens och stadens historia. Hur tungt en kulturhistorisk klassificering väger mot behovet av fler nya bostäder varierar från fall till fall.  
– Man får alltid göra olika avvägningar. Berör det ett jätteomtyckt, gammalt hus från början av 1900-talet så är det ju få som vill fördärva det men när det handlar om hus byggda på 60-70- eller 80-talen så blir bedömningen svårare, säger Regina Kevius.
Å andra sidan gäller det att komma ihåg att hus som inte uppskattas i dag kan bli väldigt omtyckta i framtiden. Det menar Anna-Karin Ericson på Stadsmuseet.
– Går du tillbaks 15 år i tiden tyckte man inte att 50-talsarkitektur var intressant. I dag tycker nästan alla tvärtom. När man byggde på malmarna på 1880-talet tyckte många att det var förskräckligt. Vår uppgift är att tänka lite längre fram i tiden. Vi ska kunna se de olika årsringarna i staden. Det är så vi får en intressant och historisk stad, säger hon.

Fakta

Fler hus som utreds på Söder
Länsstyrelsen arbetar också med att märka ut kulturhistoriskt viktiga byggnader. Just nu utreder de om följande hus ska byggnadsminnesförklaras:
Börshuset i Gamla stan.
Repslagargatan 13 a och b.
Götgatan 28.
Södra latin.
Carlshälls gård  på Långholmen.
Kvarteret Spinnhuset 2 på Långholmen.
Hela kvarteret Västergötland 6, Götgatan 32, Repslagargatan 15. Sidenväveriet.
Hela Kvarteret Schönborg 5–Södergatan 5, Peter Myndes backe 9-13 och Götgatan 16-18. Här ligger Louis de Geers palats med nederländska ambassaden och dess residens.
Klassificering av stadens byggnader
Vad betyder begreppet ”k-märkt”?
K-märkt är inget begrepp som finns i lagboken men används populärt om hus som är kulturhistoriskt värdefulla.

Stadsmuseets klassificeing

Stockholms stadsmuseum ansvarar för att peka ut och definiera kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Stockholms stad. Värdering har tre nivåer.
Blått: Gäller bebyggelse med mycket högt kulturhistoriskt värde. Blåmärkta hus uppfyller kraven för byggnadsminne, men är det inte automatiskt.
Grönt: Särskilt värdefull bebyggelse ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.
Gult: Bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden.

Byggnadsminnesförklaring
Vissa byggnader anses ha ett så högt kulturhistoriskt värde att de bör bevaras för framtiden. Dessa kan skyddas genom en byggnadsminnesförklaring av länsstyrelsen.
Byggnadsminnesförklaringen innebär att man inte får göra ändringar eller ombyggnader utan tillstånd från länsstyrelsen.

Visa merVisa mindre