Växer. Urban Oasis medgrundare Albert Payaro ser fram emot expansionen. Produktionen av grönsaker ska mångdubblas i vår. Foto: Sacharias Källdén

Nu växer garageodlingen på Liljeholmskajen

I ett garage på Liljeholmskajen odlar två foodtech-killar grönsaker. Nu ska de fylla ännu fler p-platser med grödor och mångdubbla sin produktion. Målet: Att de hyperlokala grönsakerna slår stort.

  • Publicerad 20:00, 16 jan 2020

Garageportarna mot Sjöviksvägen öppnas utan att någon bil rullar ut ur underjorden. Istället är det Urban Oasis medgrundare Albert Payaro som tittar fram genom dörrparet. Bakom honom, ett par våningar ner i parkeringshuset, ligger den pilotodling som han och hans kollega Lasse Kopiez har drivit i snart två år.

Just nu är det sallad, grönkål och pak choi som växer inne i Vin och sprits gamla lager i bergrummet. Grönsaker som, via grossister, säljs vidare till matbutiker runt om i Stockholm.
Än så länge är odlingen, som byggts på höjden och som får fart av näringsrikt vatten och LED-lampor, relativt liten.

Expanderar för att nå massorna

Albert Payaro visar upp påsarna med grönt som hamnar i butikshyllorna. Dryga halvkilot sallad kostar strax under 30 kronor. En premiumprodukt, konstaterar han, som än så länge är klart dyrare än importerade grönsaker från Spanien och Nederländerna.

– Kunderna är beredda att betala mer för grönsaker som är nyskördade, som inte transporterats långt och som är helt obesprutade men vi måste bli billigare för att kunna konkurrera på riktigt och nå massorna. För att göra det måste vi skala upp, säger Albert Payaro.

Och det är just en ordentlig expansion av odlingen som nu är på gång inne i berget. Så snart staden har gett grönt ljus ska nya delar av parkeringsgaraget också fyllas med grödor. Målet är att mångdubbla produktionen under våren, få ner priserna och börja gå med vinst.

När utbyggnaden är klar ska odlingen ha blivit den största i sitt lag i Sverige, enligt Albert Payaro.

– Expansionen är en milstolpe för oss. Vi ser att kunderna är väldigt intresserade men utmaningen är att tekniken är dyr och att arbets- och elkostnaderna är höga. Det gäller att hitta rätt storlek på odlingen för att affären ska bli lönsam. Vi räknar med att vi ska lyckas med det nu, säger han.

Än så länge är Urban Oasis stora investerare Pelarhuset, ett bolag som är en del av samma koncern som äger parkeringshuset. Men på sikt är målet att företaget ska växa långt utanför garagets väggar med ett nätverk av odlingar, i Sverige och utomlands. 

Forskare granskar stadsodlingar

Generellt har de största svårigheterna för urbana odlingar varit att bli ekonomiskt livskraftiga och skala upp. Några, som företaget Grönska i Hammarbyhöjden och Huddinge, har lyckats väl. Andra har gått omkull på vägen.

Tech-bönder intar industriområde i Huddinge

Nu ska forskare studera vad som ligger bakom olika odlingsprojektens fram- och motgångar, för att se hur de kan bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion.

För lokala odlingar i Stockholm har potential, anser projektledaren och forskaren Michael Martin på IVL Svenska miljöinstitutet. Klimatförändringar, befolkningstillväxt, urbanisering och minskade ytor odlingsbar mark gör att behovet av alternativa sätt att producera mat kommer öka.

– Vi behöver bli mer självförsörjande och använda och återanvända stadens resurser mer. Jag tror potentialen är jättestor. Om vi kan belysa fördelar och visa vad som behövs framåt kan vi ge den här branschen en skjuts, säger Michael Martin.

Urbana odlare. I garaget på Sjöviksvägen 88 växer sallad och kål som säljs till matbutiker runt om i Stockholm. Foto: Sacharias Källdén

Stockholms stadsodlingar granskas

I tre år ska forskare på IVL Svenska miljöinstitutet i samarbete med KTH studera odlingsprojekt i Stockholmsområdet.

De ska utvärderas ur ett hållbarhetsperspektiv för att se vilka miljö-, ekonomiska- och sociala konsekvenser odlingarna har.

Forskarna ska bland annat titta på vilka faktorer och affärsmodeller som krävs för att få välfungerande och hållbara odlingssystem.

Vertikalodlingar, som Urban Oasis, kommer vara en del av projektet.

Även akvaponiska odlingar, där fiskar och växter odlas tillsammans, studeras.

Projektet finansieras av statliga myndigheten Vinnova.