Testar nya verksamheter. I andra av ägarnas Grosvenors centrum har förskolor flyttat in i tomma lokaler. Det är inte möjligt i Skärholmen, eftersom det inte finns tillgång till utegårdar. Foto: Claudio Britos

Nu vill köpcentrumen ställa om till stad

När e-handeln tar en allt större del av shoppingkakan måste köpcentrumen tänka om. Så här rustar tre av södra sidans större centrum för framtiden. Det här är andra delen av artikelserien "Nya handelsmönster – ny stad".

  • Publicerad 07:00, 4 nov 2019

De senaste åren har flera av de större kedjornas butiker i Skärholmens centrum klappat igen. Några har ersatts med restauranger, andra med pop up-koncept, outlets eller andra butiker.

– Vi ser att konsumenterna lägger mindre pengar på kläder och skor och mer på upplevelser och tjänster som frigör tid, säger Carl Strufve, ansvarig för centrumägaren Grosvenor.

Men Skärholmens centrums styrka är att det alltid har varit mer än handel, menar han.

Sedan Grosvenor köpte centrumet 2015 har de varit noga med att påpeka att det inte är ett köpcentrum, utan en stadskärna med tandläkare, barnavårdscentral och bibliotek.

– Skärholmens centrum är byggt som en stad och den stadsmässigheten har vi återskapat. Det är därför det kommer fungera även på sikt. Där har vi en fördel jämfört med det som finns på andra sidan motorvägen.

Ska få ta större plats

Nu ska den delen ta större plats, enligt Carl Strufve. Dagens cirka 80 procent handel ska sjunka till runt 70 procent.

På centrumets övre plan har handelsytor redan byggts bort och ska ersättas av kontor, service och utbildning. Andelen restauranger och upplevelser ska också öka på sikt, hoppas Carl Strufve.

– Upplevelser är extremt viktigt för ett centrum. Vi skulle kunna ha ytterligare ett gym, någon form av äventyr och mer verksamheter av Pitcher’s typ.

För två år sedan berättade SkärholmenDirekt om Grosvenors planer på att locka en biograf till centrumet. Sedan dess har Skärisbiografen öppnat i Kulturhuset Stadsteaterns lokaler. Men det täcker inte behovet, menar Carl Strufve.

– Vi tittar fortfarande på möjligheten att få hit en biograf. Men vi behöver se om det är genomförbart tekniskt och kostnadsmässigt, det kräver ju en viss takhöjd till exempel. Det är ett projekt på längre sikt.

Inspirationen från USA

Samma år som Skärholmen centrum invigdes slog Täby centrum upp dörrarna för Europas första inglasade centrum. Inspirationen kom från USA.

I dag är inglasningen standard för de stora köpcentrumen. Skärholmen centrum som byggdes med öppen kvartersstruktur glasades in i två omgångar, senast 2008.

Kommer ni ihåg? Huddinge centrum hakade aldrig hakade på inglasningsvågen även om det diskuterats i omgångar, bland annat när centrumet byggdes om på 80-talet. Foto: Martin Brusewitz

Ett centrum som aldrig hakade på den vågen var Huddinge centrum, trots att idén har dryftats i omgångar. Det gör att Huddinge har behållit sin småstadskänsla, med bostäder och viss service i husens ovanvåningar och butiker i bottenplan.

Alltså just det som stadsutvecklarna förespråkar när man nu bygger de nya stadskärnorna i Kungens kurva och Flemingsberg.

– Det har gått lite i cykler det där. Men vi ser nu att Kungens kurva bygger bostäder för att få levande miljöer. De undersökningar vi gjort visar att Huddinge centrum kommer funka även i framtiden om vi förvaltar det väl. Vi behöver ha en tydlig strategi så att vi kan möta Huddingebornas behov. Är det handel? Eller service? Paketutlämning med till exempel Postnord och Schenker? säger Bengt Blomquist, marknadsutvecklare på centrumägaren Huge bostäder.

”Hade diskussioner”

I Tumba, som många Botkyrkabor passerar med buss och pendel, fanns länge planer på ett utbyggt centrum. De gick i stöpet när ägarna inte lyckades locka nya aktörer att etablera sig. Det beror bland annat på att stadsutvecklingen inte skedde i den takt man räknat med, säger Mehmet Ruusuvirta, affärsområdeschef på centrumägarna Citycon.

– Vi hade långt gångna diskussioner med modeaktörer som sedan tvekade. Och inte bara på Tumba centrum, utan det fanns en ökad försiktighet när det gällde etableringar hos framför allt modeaktörerna.

Nu måste planerna arbetas om.

– Strategin har alltid varit ett lokalt centrum, inte en destination. Styrkan är att det är en plats man passerar med bussen, pendeln eller bilen och den har mer än bara traditionell handel. Det var detta vi ville växla upp, säger Mehmet Ruusuvirta.

Långbänk. Tumba centrum har länge väntat på en utlovad utveckling. Centrumägarnas planerade satsning föll när modeaktörer inte ville etablera sig. Foto: Claudio Britos

Eftersom Tumba centrum har det man vill ha nära och fysiskt, som tandläkare, en lokal mataffär, bank och baskläder, har det inte påverkats så mycket av att fler handlar på nätet, menar han.

– Köpcentrumens framtid är mindre köpcentrum och mer knutpunkt. Jag tror på att skapa en lokal hub, att värna och stärka det lokala.

Och när handelsmönstren förändras så sitter Tumba ändå tryggt, menar han.

– Vi har en oerhörd fördel av att ligga så väl till i lokalsamhället. Jag hade varit mer nervös om vi varit mer beroende av biltrafik eller hade en mer ensidigt utbud.

E-handeln stöper om Kungens kurva