Nu visas unik utställning av döda djur i sprit

Vad har Naturhistoriska i källaren? Jo: mängder och åter mängder av döda djur. I glasburkar. För forskning. Vi fick en exklusiv rundtur i den hårdbevakade samlingen. Kräsmagade varnas.

  • Publicerad 19:30, 20 feb 2019

– Här är fiskar. Där är grodor. Kräldjur. Fåglar är där borta.

Snabbt, vant och med ett osvikligt minne guidar biologen Erik Åhlander mellan de tätt packade hyllorna. Hur mycket, exakt, som finns i källaren under museet, är oklart. Åhlander tippar att det är mellan 150 000 och 200 000 glasburkar – fyllda med sprit och döda djur.

BILDSPECIAL: Följ med in bland de döda djuren – där tiden stått stilla i 100 år

En liten flodhäst bredvid en säl, och ett sjölejon från 1825. Ett vithajshuvud. Apor, som när de levde på 1750-talet drog runt fritt på Drottningholmsslott. En pungvarg, Tasmanian wolf, troligen utdöd sedan snart 100 år.

Och så kronjuvelen, i den extra inlåsta avdelningen för omistliga samlingar: elephas maximus, ett elefantfoster, köpt av kung Adolf Fredrik i Amsterdam tidigt 1700-tal.

Ett DNA-prov 2013 avslöjade dock att fostret inte var indiskt, som man alltid trott, utan västafrikanskt.

– Ja, man lyckades faktiskt ta DNA ur elefanten, vilket är oerhört svårt med något så gammalt. Det var inte billigt, tror det gick lös på närmare 15 000 kronor, berättar Åhlander.

Publiken har svikit – nu stänger Aquaria

Haj haj. Erik Åhlander och Andrea Hennyey, biologer på Naturhistoriska, har ett par hundra tusen djur i källaren. Foto: Sacharias Källdén

Trodde man kunde samla alla djur som finns

Förr i tiden skulle man ha ett av varje djur som finns. Man trodde att det gick i och med att man helt enkelt inte kände till så många olika arter. Men på 1700-talet insåg man att det inte är möjligt.

Men vad är då syftet med att Naturhistoriska riksmuseet har en samling med spritinlagda djur, hårt bevakat av alla möjliga sorters larm, då den brandfarliga vätskan på 70 procent är extremt explosiv? En samling som dessutom fortfarande utökas kontinuerligt.

– Bra fråga. Vi sparar helt enkelt på allt som kan komma till användning i framtiden. För forskning och undervisning.

Hjälper tullen

Ett annat användningsområde är att hjälpa tullen med artbestämning. Åhlander, som knegat här sedan 70-talet, visar upp en relativt ny krokodil, numera död. Någon försökte smuggla in den levande och åkte dit.

Krokodilen har nu hamnat här och används som jämförelse när tullen skickar hit väskor och skor för att museet ska hjälpa till och bestämma om varorna är tillverkade av olagligt krokodilskinn.

Hajhuvudet ska upp

Ytterligare ett användningsområde för de spritade organismerna är så klart den vanliga museiverksamheten. Nu på fredag när det är kvällsöppet, som en tjuvstart på sportlovet, kommer valda glasburkar plus det tunga hajhuvudet, som flyter omkring solokvist i en egen stålbalja, att bäras upp och visas för de yngre besökarna. För vetenskapens skull.

Så vill museer locka med mer än utställningar

Knugens. Adolf Fredriks elefant har legat på burk i 300 år. Foto: Sacharias Källdén

Sportlov på Naturhistoriska riksmuseet

Museet kör i år havstema med massor av extra familjeverksamheter. Öppet 10-18, och till 21 den 22 februari. Kvällsöppet brukar vara en stor succé och förra sportlovet räknade man till 4 500 besökare efter klockan 18.

I år ska man för första gången släcka ner avdelningen med valskelett under kvällsöppet. Besökarna uppmanas att ta med sig egna ficklampor, för att få uppleva hur det 19 meter långa blåvalsskelettet ter sig i skenet av en ensam liten ljuskälla.

Gratis inträde. Se hela programmet på nrm.se.

Fisk, beslagtagen krokodil, och en till elefant. Foto: Sacharias Källdén