Kollektivtrafiken och sjukvården. Landstinget har en budget på cirka 92 miljarder kronor per år. Foto: Direktpress

Nya chefen för landstinget lägger miljardöverskott ”på kistbotten”

Landstinget gör ett överskott på hela 1,7 miljarder kronor, visar bokslutet för 2016. Vänstern vill satsa pengarna på att lösa personalbristen i vården men finanslandstingsrådet har andra planer.

  • Publicerad 06:30, 22 feb 2017

2016 var ett ekonomiskt bra år för landstinget, visar senaste bokslutskommunikén.

Innan omställningskostnaderna (till stor del kostnader för flytten mellan gamla och nya Karolinska) räknats bort gick landstinget med hela 1,7 miljarder kronor i överskott.

Och när omställningskostnaderna tagits bort återstår drygt 800 miljoner kronor.

Vänsterpartiet i landstinget anser att överskottet ska användas till att lösa personalbristen inom sjukvården.

– Det är mycket bra att landstinget går med plus. Lägg nu resurserna för att lösa personalkrisen i vården, med permanent arbetstidsförkortning på akutmottagningarna, och till att öppna de stängda akutvårdplatserna, säger Håkan Jörnehed (V) i ett pressmeddelande.

INTERVJU: Kvinnan bakom ”Ett Stockholm i världsklass” tar över landstinget

Finanslandstingsrådet Irene Svenonius (M) håller inte med. Pengar kan inte lösa personalbristen. Överskottet används bättre som buffert inför de närmaste årens stora investeringar i nya sjukhus, närakuter och utbyggd tunnelbana.

De 800 miljoner kronorna ska sparas.

– De lägger vi på kistbotten. De kan vi använda till investering eller så kan landstingsfullmäktige på sikt besluta att de ska avsättas till något annat, säger hon.

Spara för framtida behov

Enligt Irene Svenonius, som valdes till finanslandstingsråd i december förra året, är det viktigt att landstinget har ekonomiska marginaler.

– När jag jobbade (stadsdirektör) i Stockholms stad 2008 vek skatteunderlaget. Då hade vi sådana marginaler att vi kunde klara ett stort tapp utan att dra ner på verksamheterna, säger hon.

Vore inte ett nollresultat det mest optimala med tanke på att det är skattefinansierad verksamhet som landstinget håller på med?

– Jag tycker faktiskt inte det. Över en lång period är målbilden att vi ska ha ett resultat runt noll men man behöver som sagt alltid marginaler i verksamheten. Plötsligt sticker konjunkturen åt ett annat håll och eller så sker något annat oförutsett, säger Irene Svenonius.

Stadens högsta chef får gå

De positiva siffrorna beror på ökade skatteintäkter, större statliga bidrag och ökade biljettintäkter i kollektivtrafiken. 

Irene Svenonius (M) ska spara 808 miljoner kronor för framtida behov. Foto: Mostphotos / SLL

Landstinget har en budget på nästan 100 miljarder kronor

Stockholms läns landsting ansvarar för sjukvården och kollektivtrafiken för 2,3 miljoner människor i Stockholmsregionen.

Landstinget har en budgetomslutning på över 92 miljarder kronor och är en av Sveriges största arbetsgivare med cirka 45 000 anställda.