Förvirrande. Mikaela Thorneus. Lina Dill och Sandra Eklander tycker att det är svårt att veta vart man ska vända sig för hjälp och stöd efter förlossningen. Foto: Mikael Andersson

Nyblivna mammor: Sjukvården överger oss

Från täta kontroller hos mödravården under graviditeten till förlossning och sen, ja vad? Allt fler kvinnor börjar prata om trasiga underliv, smärta och förlorad sexlust, efter förlossningar. Men för att vården ska hänga med finns det fortfarande mycket jobb kvar att göra.

  • Publicerad 11:37, 22 okt 2018

Förlossningen är över och du står med en bebis i famnen och, kanske, ett ganska trasigt underliv eller en kropp som ska läka efter ett kejsarsnitt. De landstingsbindor du fick med dig från BB har tagit slut men fortfarande kan du inte hålla urin, cykla eller springa.

– Det var sådant som kvinnor tidigare inte pratade om, om att kissa på sig eller ha minskad sexlust. De led i tysthet och trodde att det var så här det skulle behöva vara. Nu har det skett stora förändringar. Kvinnor talar mer fritt om det, säger Maria Hedström, chefsbarnmorska på Södertälje sjukhus.

Det gör att många fler söker vård och hon tror att vi ännu bara är i början – antalet kvinnor som söker vård lär öka kraftigt, menar hon.

– Det är nytt att vi pratar så öppet om det. Det kommer fortsätta öka ett bra tag till och då behöver tillgängligheten på vård bli ännu bättre, säger hon.

Stödet har sett olika ut

Lina, Mikaela, Nadia och Sandra har alla fött barn i Stockholm det senaste året. Även om deras förlossningar såg helt olika ut är de generellt nöjda med förlossningsvården på BB.

Men när det var dags att lämna BB-bubblan blev det plötsligt väldigt ensamt.

– Under graviditeten är det massa kontroller men efteråt är det ett besök hos barnmorskan och inget mer. Det är väldigt förvirrande vem man ska kontakta om man har frågor, säger Mikaela.

Frågorna som de hade behövt svar på är många och handlar om allt från komplikationer efter epidural och foglossning som inte går över till ömma underliv och läkning av ärr efter kejsarsnitt. De upplever också att stödet kring att få till amningen eller hur knipövningar går till ser väldigt olika ut.

– Det är svårt att veta vad som inte är normalt och vad man förväntas uthärda – bara för att man är kvinna och har fött barn, säger Nadia.

"Borde vara besök för mamman också"

En vecka efter en förlossning har BB vårdansvar för den nyförlösta kvinnan. Men sedan är det mvc och, efter åtta veckor, den vanliga öppenvården man ska vända sig till.

Men det räcker inte, menar Lina, Mikaela, Sandra och Nadia.

– Det borde vara ett antal besök för mamman efter förlossningen också, säger Sandra.

– Ja, man åker ju tillbaka till sjukhuset för att kolla bebisen. Varför kan de inte kolla mamman också då för att se att man läker som man ska?, lägger Lina till.

På sjukhusen finns resurser till att ta hand om de som har allvarliga besvär efter förlossningen, menar flera av de ansvariga på länets olika BB.

– Min upplevelse är att vi är duktiga på att ta hand om kvinnorna som har besvär och lotsa dem vidare, säger Eva Vesterli, chefsbarnmorska på Danderyds sjukhus.

Men vad händer med de mer diffusa besvären? Här tycks det finnas ett gap i sjukvården.

– För de som behöver en ny operation finns det hjälp. Och de kvinnor som till exempel läcker avföring söker ofta hjälp. Jag tror att det svåra är att nå de som har mer diffusa besvär. De som läcker luft eller har svårt att hålla urin när de nyser eller skrattar, säger Susanne Albertsson, vårdenhetschef för patientområde graviditet och förlossning på Solna och Huddinge.

Tydligare kommunikation

För att hjälp ska nå dessa kvinnor behövs det kommunikation mellan BB, mvc och gynkliniker. På sjukhus där det finns bäckenbottencentrum och mvc blir det naturligt att dela information med varandra, tror Susanne Albertsson.

– I de bästa av världar är det så. Men med många mvc och förlossningskliniker så måste vi bygga upp ett system för att återkopplingen ska ske, säger hon.

Ett sånt exempel är Bristningsregistret (se faktaruta).

Lina, Mikaela, Sandra och Nadia tycker också tydligare kommunikation kring var man ska vända sig behövs. De skulle vilja se en instans som tydligt har ansvar för att svara på frågor och kolla läkning av underliv eller kejsarsnitt – även när förlossningen ses som normal.

– Vårdcentralen är inte specialiserade på de här frågorna så det borde finnas någon annanstans dit man kan få komma när man inte tillhör BB längre, säger Nadia.

Lotteri. Mikaela Thorneus, Lina Dill och Sandra Eklander är överens om att det är lite som ett lotteri vilket typ av stöd man får kring amning, knipövningar och annat som kan höra tiden som nybliven mamma till. Foto: Mikael Andersson

Flest bristningar i länet sker på Sös

Procentuellt flest bristningar i landet sker i Stockholm och flest i Stockholm sker på Sös.

Nu har sjukhuset, tillsammans med övriga sjukhus i länet, startat ett stort utbildningsprojekt för att barnmorskor och läkare i hela länet ska lära sig mer om bristningar.

– Det är svårt att bedöma och sy bristningar, det kräver mycket utbildning och träning. Det kan se bra ut men det ska kännas bra också, när man undersöker. Vi försöker att ta kvinnorna på allvar och vi vet att de kvinnorna som har problem i dag är ofta de med grad 2 bristningar, säger Cecilia Lind, vårdutvecklare på BB Sös.

I Bristningsregistret registreras bristningar av grad 3 och 4 av alla länets sjukhus. Alla kvinnorna i registret får enkäter skickade till sig vid tre tillfällen, just för att fånga upp besvär. Nytt hos många är att även grad 2 bristningar registreras. Men på Sös görs det fortfarande inte.

– Att lägga in grad 2 kräver väldigt mycket resurser. Dels ska kvinnorna in i registret och dels ska någon ta hand om enkäterna. Det finns i vår pipeline och vi är inte där än, säger Cecilia Lind,

BB Sös har öppna informationsträffar varannan vecka för kvinnor som har frågor kring sina bristningar. Det är barnmorskor som håller i dem, men målsättningen är att även en läkare ska vara med vid varje träff.

Det här är bristningar

Grad 1: Bristning i slidans slemhinna, mynning eller i mellangården (området mellan slidan och ändtarmsöppningen), men inte i muskler.

Grad 2: Bristning i slemhinna, mynning samt i hud och muskler i mellangården.

Grad 3: Bristning i muskler i bäckenbotten och i ändtarmens slutmuskel.

Grad 4: Bristning i ändtarmens slutmuskel och slemhinna. 

Källa: Socialstyrelsen

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

StockholmDirekt Comment Policy

Håll dig till saken. Håll god ton. Du ansvarar själv för att ditt inlägg inte bryter mot svensk lag.

Please read our Comment Policy before commenting.

Nu får SL:s biljettkontrollanter kroppskameror

Nyheter På fredag inleds ett första försök Nu utrustas även SL:s biljettkontrollanter med kroppsburna kameror. Syftet är, enligt SL, att minska hot och våldssituationer – men även ha tydliga bevis vid överklaganden.måndag 19/11 20:10

White Monday i stället för Black Friday

Nyheter Kampanjen vill belysa problemen med överkonsumtion och lyfta fram alternativ I dag är det White Monday - en motreaktion till novembers köpfester och ett initiativ som vill lyfta alternativ till nykonsumtion. – Vi vill ge bättre förutsättningar för Väsbyborna att återbruka,...måndag 19/11 17:24