STADSNÄRA. Botkyrka kyrka låg intill Göta landsväg och i närheten låg en viktig tingsplats. Under medeltiden passerade därför många förbi. Men många vallfärdade också till kyrkan just för St Botvids skull. Foto: Claudio Britos

Ortens viking gjorde Botkyrkas åkrar heliga

Det stormar kring åkrarna vid Botkyrka kyrka. Här har stenkross lossats och byggplaner ritats upp, trots starka protester om att kulturhistoria förstörs och helighet skändas. Men hur ligger det egentligen till med heligheten? Detta är historien om medeltida brödraskap, yxmord och en viking från orten.

  • Publicerad 08:00, 1 sep 2019

En kyrka och ett helgon. Åkrar täckta av sprängsten från ett motorvägsbygge och en detaljplan för ett bostadsområde på den plats där helgonet en gång föddes.

I skärningspunkten av allt detta rasar konflikten. Hur kan det byggas så nära en kyrka, har många frågat sig.

– Det är helig mark, oavsett vilken religion man tycker att man tillhör, eller om man inte tillhör någon religion alls, sa Sandra Lundell till BotkyrkaDirekt i samband med att hon startat en protestlista mot byggplanerna. Den listan har i skrivande stund 1 643 namnunderskrifter.

– Ja det är självklart att det för många är helig mark, eftersom det är den helige Botvids uppväxtplats och gravplats. Det som gör platsen speciell och helig, det har med Botvid att göra, säger Ingemar Sörqvist som är präst i Botkyrka församling.

Botvid är för vissa känd som jeppen med en yxa i ena handen och en fisk i den andra på kommunens logga. För andra är han helt okänd. Men för några är han legendarisk – och helig.

– Han var större än många av oss förstår. Han var nummer ett bland helgon på medeltiden. Heliga Birgitta har berättat om en syn där Botvid visade sig för henne och öppnade hennes ögon för Gud.

När Botvid var som störst vallfärdade folk till kyrkan. Att den dessutom låg strategiskt vid Göta landsväg, på väg till Stockholm och intill en medeltida tingsplats gjorde att många passerade förbi. Historietung mark alltså.

Kyrkan äger marken

Men trots att marken är förknippad med så mycket kristen historia så är det Stockholms stift i Svenska kyrkan som gett klartecken till bygget av bostäderna nere vid Prästviken. Den marken, en areal på 68,8 hektar, ägs nämligen av Stockholms stifts bolag Prästtillgångar.

Den lokala församlingen i Botkyrka har framfört kritik mot byggplanerna och de har också reviderats. Ingemar Sörqvist är försiktigt positiv till ändringarna.

– Som det ser ut nu så blir kyrkogården större och sedan kommer det en väg som en avskiljare. På så sätt tror och hoppas jag att det ändå blir öppen mark i triangeln mellan kyrkan och gamla prästgården, som är byggd på grunden av Botvids Hammarby, säger han.

KYRKOÄGD. Marken där bostadsområdet Prästviken planeras ägs av Stockholms stifts bolag Prästtillgångar. Foto: Claudio Britos

Planerna för det nya handelsplatsen Södra porten på andra sidan av kyrkan är han mer kritisk till. Där ligger nu stenkrossmassor från bygget av Förbifart Stockholm för att tynga ner leran i marken inför ett bygge. Men detaljplanen är ännu inte klar.

– Stenöknen i sig väcker ju känslor. Det kommer så väldigt nära inpå oss mot kyrkogården och kyrkan. Inne i stan är förstås detta ingen fråga. Men här på landet finns det fler ytor och mer möjlighet att välja. Och då kan man väl känna rent spontant att det är olyckligt att det hamnar så nära.

När man inviger ett kyrkorum så ber man över den och på så sätt avskiljer man det från världen utanför den. Det gör kyrkan och kyrkogården helig, menar han.

GRÄNSLAND. Mellan kungens och kyrkans mark låg det på medeltiden ett gille. Det var ett slags brödraskap som skyddade varandra och där man kunde få ett rum för natten, mat och dryck innan man fortsatte resan. Foto: Claudio Britos

– Förr hade vi ju kyrkofrid vilket innebar att ingen fick gripas eller anfallas i en kyrka. Om en rymling flydde in på kyrkans mark så var hen fri. Det är en plats avskild för det heliga.

På medeltiden låg det ett gille i gränslandet mellan kungens och kyrkans mark. Gillen var ett brödraskap eller en slags föreningar där medlemmarna gav varandra ett visst skydd. Gillet vid Botkyrka kyrka kallades stiglucka.

– Där kunde man få logi, lite mat och ett stop mjöd. Det sägs att det kunde gå ganska vilt till, berättar Ingemar Sörqvist.

Gillena hade ofta en koppling till särskilda helgon, så det är inte orimligt att tänka sig att stiglucka fanns just där på grund av Botvid.

Hövdingason

Men Botvid själv var aldrig del av något gille. Han föddes långt tidigare, i ett Sverige där Oden fortfarande var större än Jesus, på Hammarby gård i norra Botkyrka.

– Han var från en förnäm släkt. Hövdingason skulle man nog kunna kalla honom. Men när hans äldre bror Björn ärvde gården fick han se sig om efter ett annat sätt att försörja sig, berättar Ingemar Sörqvist.

Foto: Claudio Britos

TUNG I ORTEN. På en av prästkapporna som förvaras i sakristian finns ett porträtt av Botvid invävt. Helgonet är begravd under det som i kyrkans barndom var altaret. "Men det blev känsligt efter reformationen med helgon och därför lades en annan grav och sten ovanpå Botvids grav. Det är en storman som var ute och krigade för Gustav II Adolf och som stupade 1630. Han begravdes här och sedan la man locket på. Men stenarna vittnar om hur det var under katolsk tid", säger Ingemar Sörqvist. Foto: Claudio Britos

Han åker till England och eftersom han behöver någonstans att bo tar han in på ett gästhem som den lokala kyrkan driver. Meningen är att han ska bli handelsresande men när Botvid blir sjuk och den lokala prästen tar hand om honom så väcks istället hans intresse för kristendomen.

Så Botvid döper sig till kristen tro borta i England och åker sedan tillbaka till sina gamla hoods i norra Botkyrka och börjar predika. När han sedan dog, mördad med sin egna yxa av en träl han gett frihet, så byggde storebror Björn Botkyrka kyrka i sin heliga brors ära.

– Jag hoppas att alla parter kommer gå försiktigt fram när det byggs. Både för att det är nära kyrkans och kyrkogårdens vigda jord, men också för att den är nära naturen. Faktiskt betyder Botvids namn just ”den som vårdar skogen”. Så han var i sitt namn en slags miljövårdare, säger Ingemar Sörqvist.

Yxmördades av slav

Delar av legenden om Botvid är från 1100-tal och på 1300-talet sammanställdes den. Enligt Ingemar Sörqvist har den ovanligt hög tillförlitlighet eftersom namn och platser har kunnat bekräftats i andra källor.

Botvid dog på en ö i skärgården när han tillsammans med en slav som han gett "kristendomen och frihet" och som skulle få fara tillbaka till sitt hemland.

"Nu spekulerar jag men det kan kanske ha varit så att den här slaven fick kalla fötter. Han hade visserligen ett frihetsbrev men han tvivlar kanske på om det är någon på det där skeppet som ska föra honom hem som kommer erkänna det när när Botvid väl har åkt. Han vågar inte lita på sin frihet", säger Ingemar Sörqvist.

Den före detta slaven högg huvudet av Botvid och drog själv iväg med hans båt. När hans familj väl hittat honom, efter långt sökande och en hel hoper mirakel, forslades hans döda kropp till gården där han växt upp. Kyrkan som nu står i norra Botkyrka byggdes av hans bror Björn i hans ära.

LÅNGSKEPP. Gravstenen över Botvids broder och kyrkans grundare Björn ligger utanför kyrkan. På den står det i både runskrift och latin att Björn vilar där. Foto: Claudio Britos

Foto: Claudio Britos