Orolig. "Jag kan inte tänka mig att vara någon annanstans än i Sverige. Det känns som mitt hemland", säger Nazir. Foto: Sacharias Källdén

Pandemin slår hårt mot nyanlända

Landets arbetsmarknad beskrivs som den tuffaste i modern tid. Trots det måste Nazir Haydarpour ha fast anställning inom bara några månader. Annars riskerar han utvisning.

  • Publicerad 11:30, 24 aug 2020

Så sent som i december 2019 skrev vi om Nazir Haydarpour, som kom ensam till Sverige från Afghanistan 2015, och Rita Olofsson. Paret hade skapat plattformen Arbetskraft för Sverige som skulle göra det enklare för unga nyanlända att komma i kontakt med arbetsgivare.

– Vi lyckades förmedla en del jobb och fler var på gång. Men sedan kom corona och allt förändrades, minns Nazir som vid den tiden hade extrajobb på Tele2, Friends och Hasselbacken parallellt med gymnasiestudierna.

Eftersom han jobbade inom branscher som drabbades hårdast av pandemin försvann snart extrajobben. Men trots den knepiga situationen lyckades han snabbt hitta nya uppdrag. I dag är han anställd av ett bemanningsföretag och uthyrd till Annas pepparkakor under ett halvår.

– Jag älskar verkligen jobbet och det höga tempot. Men tyvärr finns det inte behov av mer personal efter jul, konstaterar han.

Ny plattform ska hjälpa nyanlända att fixa jobb

Foto: Sacharias Källdén

Det är lätt att imponeras av 20-årige Nazirs drivkraft och engagemang. Men även om han lyckas dölja det väl så finns det en ständigt närvarande oro inför framtiden. För att få stanna i Sverige har han tre månader på sig att hitta en fast anställning eller ett avtal om minst två års anställning. Då har det gått sex månader sedan han tog studenten.

Rita är rejält frustrerad över ett regelverk som inte alls anpassats efter den rådande situationen.

– Det har investerats skattepengar i de här människorna, de har lärt sig språket och verkligen kommit in i samhället. Nu, när de är redo att betala tillbaka, ska de kastas ut. Det är sådant resursslöseri, säger hon och får medhåll av Nazir som säger att lagstiftningen inte är anpassad till verkligheten.

– Inte ens svenskar har jobb längre, konstaterar han.

Blir ensam kvar

Rita och Nazir har varit ett par i närmare två år nu och bor tillsammans i Ritas mormors gamla lägenhet vid Tessinparken på Östermalm. Rita har epilepsi men har det senaste året inte haft några anfall. Eftersom anfallen varit kopplade till stress är hon orolig att ett utvisningsbeslut skulle innebära att hon återigen får anfall.

– En utvisning påverkar fler personer än bara Nazir. Utvisas han bor jag ensam i min lägenhet och får jag ett anfall finns det ingen som kan hjälpa mig, säger hon.

För Nazir börjar det bli bråttom.

– Jag vet att det låter desperat, men jag skulle kunna jobba med vad som helst. Så länge det finns garanti om jobb i minst två år så jag får stanna, säger Nazir.

Engagerade. Rita Olofsson och Nazir Haydarpour startade nätverket Arbetskraft för Sverige. Foto: Sacharias Källdén

Karin Ernlund (C), arbetsmarknadsborgarråd, kommenterar artikeln

"Coronakrisen slår hårt mot ungdomar och gör branscher som tidigare anställt många unga till branscher i kris. På riksnivå driver Centerpartiet på för att gymnasielagen ska ses över och anpassas efter rådande situation. I kommunen stöttar vi ungdomar under studietiden med studie- och språkstöd och genom våra Jobbtorg ger vi stöd och förberedelser för att söka jobb och komma ut på arbetsmarknaden.

När gymnasielagen klubbades i riksdagen förutsåg ingen att vi skulle ha den tuffaste arbetsmarknaden i modern tid. Nu har Sverige investerat och satsat på att dessa ungdomar ska få en utbildning och ge dem ett bättre och tryggare liv. Riksdag och regering måste verkligen fundera på om det är rimligt att inte göra justeringar utifrån rådande läge."

Visa merVisa mindre