Prognos: Ekerö måste låna till rekordnivå

Kostsamma investeringar väntar för Ekerö. Men kommunen kan inte bekosta allt själv. De kommande åren väntas låneskulden bli 1,5 miljarder – en rekordnivå för kommunen.

  • Publicerad 01:15, 17 jun 2019

Vi måste räkna med att finanskostnaderna blir lite högre.

Ingressen här ovanför är nästan identisk med en artikel i MälaröDirekt i juni 2017. Prognosen var densamma även då. Då bedömdes låneskulden i slutet av 2019 ha stigit från 360 miljoner till över en miljard.

Så har det inte blivit. Åtminstone inte än. Många investeringar har skjutits fram. Men nu är vi där igen.

För att kommunens budget ska gå runt behöver åtstramningar och effektiviseringar i verksamheterna göras, vilket MälaröDirekt berättade om i höstas. Men samtidigt kommer investeringsutgifterna att stiga kraftigt under åren 2020-2022. Självfinansieringen är drygt hundra miljoner per år. Resten måste lånas.

Hittills har Ekerö kommuns låneskuld aldrig varit högre än 518 miljoner, en nivå som uppnåddes 2006. Vid det senaste årsskiftet var låneskulden 355 miljoner.

Väntas öka kraftigt

Men vid utgången av 2022 väntas den öka till nästan 1,5 miljarder kronor. Från 14 500 till 50 000 kronor per kommuninvånare. Nivån är inte extrem jämfört med andra kommuner, men ovanligt hög för Ekerö.

– Vi är en växande kommun, vi får fler medborgare och vi behöver utveckla kommunen. Nu står vi inför ett trappsteg, säger Adam Reuterskiöld (M), kommunstyrelsens ordförande.

LADDA NER VÅR APP: Iphone eller Android

Främst är det investeringar i skol- och verksamhetslokaler och bostäder som får kostnaderna att öka framöver.

– Befolkningsökningen är linjär, medan kommunens utveckling är trappstegsformad. Vi kan inte bygga ett klassrum i taget, utan vi måste bygga en hel skola. Vi har haft en optimal användning av resurser, men nu måste vi öka resurserna och då kan vi inte vara lika optimala med att använda dem, säger han.

Kommer få det tuffare

Enligt Adam Reuterskiöld kommer många kommuner få det tuffare ekonomiskt framöver.

– Vi får mer och mer att göra, större ansvar, samtidigt som de statliga bidragen förändras.

Hur känns det att behöva låna över en miljard de kommande åren?

– Det är inte optimalt, eftersom det löper på alla som bor här. Men samtidigt måste vi kunna finansiera våra verksamheter. Vi måste låna pengar i våra utvecklingsfaser, men det viktigaste är att vi därefter betar av lånen så att vi inte intecknar nästa generations låneutrymme.

Storleken på lånet är dock inte Reuterskiöld särskilt orolig för, däremot vilka kostnader det riskerar att medföra.

– Just nu har vi väldigt låga räntor. Men så kan det inte vara hur länge som helst. Vi måste räkna med att finanskostnaderna blir lite högre.

Hur rustad är kommunen för en eventuell räntehöjning?

– Ränterisken blir högre, men vi jobbar kontinuerligt med både förändrings- och förbättringsprojekt och sparar in på vissa områden. Det gäller att göra det nu när vi har pengar.

Badhuset är budgeterat till en kvarts miljard – hur mycket kommer kommunen behöva låna till projektet?

– Det beror på hur mycket det kommer att kosta. Vi har avsatt 250 miljoner, men det är bara en ram att hålla sig inom. Vi vill åstadkomma ett badhus så billigt som möjligt. Vad det kommer att kosta vet vi först när vi går in i en upphandling i höst, säger Adam Reuterskiöld.

Stora investeringar behövs de kommande åren, det håller även oppositionsrådet Hanna Svensson (S) med om.  

– Vi kommer inte att få plats i skolorna och på äldreboendena. Och idrottsanläggningarna behöver fräschas till, så de här investeringarna är helt nödvändiga.

”Kommer för sent”

Men hon tycker att de kommer lite väl sent.

– Jag hade önskat att vi hade jobbat på lite snabbare så att vi hade lånat pengar när det var som billigast att låna. Just nu får vi nästan betalt för att låna, men risken är att kostnaderna för lånen kommer att öka.

– Vi har sagt länge att vi måste satsa mer på detaljplanearbetet. Om vi tar den nya skolan på Bryggavägen som exempel, om stadsarkitektkontoret hade haft lite mer resurser hade vi kanske kunnat påbörja det bygget.

Badhusprojektet är dock en större investering Hanna Svensson är mer tveksam till.

– Vi har inte fått se några kostnadskalkyler än och 250 miljoner låter otroligt dyrt, säger hon.

Ekerö kommuns resultat

Kommunens årsredovisning för 2018 visar på ett positivt resultat med 16,6 miljoner kronor, vilket var sju miljoner bättre än det budgeterade resultatet. Även kommunkoncernen redovisade ett positivt resultat, 18,1 miljoner kronor.

2018 var det fjortonde året i rad som kommunen gick med positivt resultat.

Året innan, 2017, blev resultatet plus 20,7 miljoner, vilket var 3,8 miljoner bättre än budget.

Låneskulden uppgick vid det senaste årsskiftet till 355 miljoner kronor, samma nivå som de två föregående åren.

Källa: Ekerö kommun