PRIORITERAD. Jan "Poppe" Govella och Erik Hilding har varit aktiva medlemmar i Uttrans vattenvårdsgrupp sedan 2015. "När vi började hade Uttran ingen prioritet alls, men nu har den lyfts på agendan", säger Erik. Foto: Claudio Britos

Robot och lerbomber kan rädda sjuk sjö

Aluminium, flytande halmöar, lerkulebombningar eller en robot som går på sjöbottnen. Det är några av de metoder som kan göra Uttran till en frisk sjö igen.

  • Publicerad 17:20, 27 nov 2019

Hälsan hos sjön Uttran, som binder samman Botkyrka med Salem och Södertälje, har länge oroat föreningar och naturvårdsorganisationer. Sjön har nämnts som en möjlig reservvattentäkt, men då måste vattnet bli renare.

Nu tycks en lösning vara på gång. Förra veckan sökte de tre kommunerna gemensamt bidrag från Vattenmyndigheten till ett lokalt åtgärdsprogram för att minska kväve- och fosforhalterna i Uttran.

– Det finns sediment på botten där det finns kväve och fosfor. När det blir syrebrist kan det läcka ut och det blir en intern belastning på sjön. Vi måste titta på hur stor den belastningen är för att ta reda på vad vi ska göra åt det, säger Dan Arvidsson, miljöutredare på Botkyrka kommun.

Det finns olika metoder för att minska kväve- och fosforhalterna. Uttrans vattenvårdsgrupp, som sedan 2015 har jobbat för just den här typen av samarbete mellan kommunerna som nu sker, har flera förslag.

– I veckan hade vi besök av en forskare från KTH som har uppfunnit en slags robot som kan gå utefter sjöbotten och suga upp slammet och på så sätt ta hand om överskottet på fosfor, säger Jan "Poppe" Govella, som är med i Uttrans vattenvårdsgrupp.

BEHÖVS MER. Mycket bra har hänt, men mycket finns kvar att göra. Det menar Jan "Poppe" Govella, som är aktiv både i Naturskyddsföreningen i Botkyrka Salem och Uttrans vattenvårdsgrupp. Foto: Claudio Britos

SÄLLSYNT. Dagvattendammarna på Salemsidan av sjön har gjort mycket nytta, menar Erik Hilding: "Nu är musslorna tillbaka till exempel. Den här dammusslan sköljde upp på min strand förra året". Foto: Claudio Britos

En annan teknik är att man bygger flytande kornhalmsöar på sjön. Under dem skapas en gynnsam miljö för djurplankton, vilket gör vattnet klarare. Ytterligare en metod är att man i sjön släpper ner lerkulor som innehåller bakterier som äter svavelväte och på så sätt tillför mer syre till botten. Man kan också tillsätta aluminium som binder fosfor till sjöbottnen, så kallad aluminiumfällning.

– Sjösystemet med sina olika förutsättningar kan behöva behandlas på olika sätt. Man börjar alltid uppströms med att minska näringstillförseln från jordbruk och avlopp. Det finns ingen universal lösning, säger Jan "Poppe" Govella.

Att man måste börja uppströms och bota orsakerna till symtomen håller även Dan Arvidsson med om. Att prata om tekniker för vad som ska göras i sjön är att föregripa utredningen, menar han.

– Det absolut viktigaste är att strypa den externa belastningen. Gör man inte det så har man fått tillbaka problemet efter ett tag, säger han.

Och Botkyrka kommun har projekt på gång som ska tampas med just detta. Bland annat har de enskilda avlopp som ligger inom Uttrans avrinningsområde inspekterats och krav har ställts på de som inte varit godkända.

Två dagsvattenanläggningar

Dessutom ska två dagvattenanläggningar, ett vid Segersjön och ett vid foten av Lavretsbacken, byggas för att rena det vatten som rinner ut i Uttran. Planen är att dessa ska byggas under 2020 och 2021.

– Vi i Botkyrka har kanske legat lite före de andra två kommunerna när det gäller kartläggning av föroreningsbelastningen. Men Salem har redan anlagt en dagvattenanläggning och har nu börjat detaljplanelägga gamla villaområden och på så sätt dra fram kommunalt vatten och avlopp, säger Dan Arvidsson.

Södertälje har inte haft så mycket tätbebyggelse runt Uttran och det har gjort att de inte fokuserat sitt vattenvårdsarbete där, menar han.

– Men nu har de fått fart och handlat upp en utredning från sin del av avrinningsområdet som ska vara klart till årsskiftet.

Målet: rent vatten i Uttran till 2021 – det här är kommunens plan