Tycka till. I vissa planerade byggen av parker och förskolor i Järfälla har barn fått göra sina röster hörda. Foto: Jannie Flodman/Mikael Andersson

Så får barn tycka till när det ska byggas i Järfälla

I flera planerade byggen i Järfälla har barn fått bidra med tankar och åsikter under planeringsprocessen, sedan några år tillbaka. Nu är planen att det ska bli tydligare i vilka fall barnens röster ska höras, innan spaden sätts i marken.

  • Publicerad 16:16, 13 dec 2019

Barn och deras behov glöms bort när Stockholm växer. Det menade flera experter nyligen i en artikel i JärfällaDirekt.

Kritiken handlar till exempel om att förskolor ofta kommer in sent i planeringen av nya områden, och att barn får mindre gårdar att röra sig på.

I Järfälla görs en barnkonsekvensanalys, BKA, i alla kommunala beslut, som ska tillgodose barnens bästa. Sedan några år tillbaka jobbar kommunen också med att få in barnens egna perspektiv, genom att prata med dem och ta del av deras åsikter.

Det kan exempelvis ske i planeringen av nya förskolor och parker, som Hammarparken där ungdomar önskade sittplatser och bra belysning.

– När vi var i Vattmyra kom det fram att det fanns en plats på gården där äldre och yngre barn kunde mötas, så att man till exempel kunde krama sitt äldre syskon, säger Agneta Dahlgren, miljö- och kvalitetssamordnare på bygg- och miljöförvaltningen, som jobbar med BKA.

Arkitekten och KTH-läraren Stefan Petersson, som hållit i kojbyggarkollo på Söderhöjden, har också jobbat med BKA i Järfälla. Han har olika metoder för att få fram vad även de yngsta tycker, som en "gåtur", där barn får visa vad de tycker är bra och dåligt.

– När Vattmyras nya förskolegård planerades fick barnen bilder med olika betydelser, som känslor eller aktiviteter, som de fick placera ut på gården. Sedan la vi upp det som en skattjakt när vi skulle samla in dem och se vad de tyckte om sin gård, säger han.

Var ska barnen få plats när Stockholm växer?

Kommer in sent i processen

Samtidigt har Stefan Petersson i vissa fall kommit in för sent i processen för att kunna göra ett ordentligt jobb, menar han. Så var det i fallet med den planerade Ålstaskolan i Barkarbystaden.

– Planerna var ganska långt gångna, och det var ont om tid att hinna prata med barn i olika åldersgrupper. Det var ett jättearbete att få till träffar, och det beror nog på att kommunen inte har en upparbetad process för det här, säger Stefan Petersson, och poängterar samtidigt han ser positivt på ambition att få med barnens tankar.

Agneta Dahlgren instämmer i att det är viktigt att arbetet med barnens röster kommer in tidigt i processen, för att deras åsikter ska hinna göra skillnad.

– Vi är inte så systematiserade i det här, men nu har vi tagit fram en metod för hur vi ska tänka. Vi har också workshops för att bli bekväma i att veta när vi ska ta in barnens perspektiv, och när det räcker med barnperspektivet.

Tre exempel på hur Järfälla gör för att få med barnen

1. Inför planeringen av multisportarenan i Hammarparken i Jakobsberg, sökte kommunen upp ungdomar på Ungdomscafé Valvet och Tallbohovs fritidsgård, för att få höra vad ungdomarna själva tyckte behövdes för att tjejer ska hitta dit. De lyfte bra sittplatser och belysning, och att det skulle finnas basketkorgar.

2. När Vattmyras nya förskolegård planerades tog arkitekten Stefan Petersson med sig barnen på en "gåtur" på gården, där de fick bilder som symboliserade olika känslor eller aktiviteter. Sedan gick de på en skattjakt och samlade in bilderna, och barnen fick berätta vad de tyckte om gården.

3. Inför renoveringen av Skälbyparken träffade planerarna både elever från Björkebyskolan och Skälbyskolan, för att samla in vad de tyckte var bra och dåligt med parken och vad som var viktigt att bevara.

Stockholm Direkt