Så fastnar barn i klorna på kriminella gäng

15-åringen kliver av tunnelbanan. I centrum står det kriminella nätverket och säljer cannabis och kokain. Samma människor som pojken är skyldig 12 000 kronor. Nu står han inför två val: Fixa fram pengar snabbt, eller ge sig in i langningen på allvar.

  • Publicerad 11:50, 23 feb 2018

De kriminella som styr vet att myndigheterna inte kommer åt barnen.

December, norra Botkyrka. Polisen hittar 30 påsar cannabis och en våg i ett skåp i en högstadieskola. Varje påse innehåller fyra gram. Totalt 120 gram cannabis redo för försäljning.

– Han är 15 år och utnyttjas av de som styr narkotikahandeln i området. Den här narkotikan skulle säljas till 30 individer. Troligtvis i skolan, säger Martin Lazar, områdespolis i norra Botkyrka.

Fittja, Alby, Hallunda och Norsborg. Här sker knarkhandeln framför ögonen på Botkyrkaborna. Det är en ny gatubild, där de som köper och säljer inte bryr sig om vem som ser på.

Det är barnen som får ta riskerna, när de äldre kriminella blir mer försiktiga.

– Den här 15-åringen befinner sig längst ner i kedjan. De kriminella som styr vet att myndigheterna inte kommer åt barnen, säger Martin Lazar.

Polishuset i Tumba. Martin Lazar skissar på en whiteboardtavla:

30 påsar. 4 gram i varje påse. Pris på gatan: 500 kronor styck.

– Normalt ska det vara fem gram, inte fyra. Grammet som 15-åringen blåser sina kunder på är hans egen marginal – totalt 3000 kronor.

Polisen hämtar pojken i skolan och kör till stationen för förhör tillsammans med föräldrar och socialsekreterare.

– Han är likgiltig. Det är allvarligt i mina ögon. Det är nu han lär sig. Han utbildar sig. Nu går det snabbt i hans kriminella karriär.

Polisen skriver en orosanmälan och lämnar över till socialtjänsten, som ska påbörja en utredning. En utredning som kommer att ta månader.

Vi ska återkomma till socialens insatser. Men först:

Gatumatematik. Martin Lazar visar hur 15-åringen fastnar i skuld till ett kriminellt nätverk. Foto: Claudio Britos

30 påsar cannabis ger 15 000 kronor på gatan. Men polisen har beslagtagit drogerna. Pojken? Han hamnar i skuld – till farliga människor.

Han är inlåst i ett fängelse utan burar. Föräldrar kontaktar mig och ber om hjälp. De är beredda att göra vad som helst, för att ta sonen bort från området.

Två timmar senare. 15-åringen kliver av tunnelbanan. I centrum står de kriminella, de som pojken nu är skyldig 12 000 kronor.

15-åringen står inför två val, förklarar Martin Lazar:

– Fixa fram pengar snabbt, eller utöka försäljningen.

Hur fixar en 15-åring fram pengar snabbt?

– Kanske lyckas han pressa föräldrarna att få fram pengarna. Eller så rånar han någon eller stjäl något som kan säljas vidare.

Enkel gatumatematik. Det är lättare att fortsätta langa.

– De som styr handeln vet om det här. Det är uträknat, han blir pressad att fortsätta. Och han måste utöka försäljningen för att betala av skulden.

Även om pojken vill sluta – och i bästa fall har föräldrar som stöttar – blir det svårt.

– Situationen med den öppna narkotikahandeln i området gör det omöjligt att hålla sig undan. Han kommer möta de han är skyldig pengar när han går till centrum, till skolan eller fotbollsträningen.

Ungdomar i områden med öppen knarkhandel är också utsatta på flera fronter.

– Han är inlåst i ett fängelse utan burar. Föräldrar kontaktar mig och ber om hjälp. De är beredda att göra vad som helst, för att ta sonen bort från området. Men vi kan inte hjälpa dem med bostad, säger Martin Lazar.

Mamman: "Det räcker inte att stirra sig blind på föräldrarna"

Foto: Claudio Britos

Norra Botkyrka är utpekat som ett särskilt utsatt område av polisen. Polisen har fått extra resurser av staten för att jobba mot den organiserade brottsligheten. Men kommunens socialtjänst hänger inte med.

Polisen har förstärkt sina resurser. Vi märker det genom att det kommer in allt fler anmälningar till oss.

Kriminaliteten i Botkyrka ökar. Det handlar i synnerhet om unga som är på väg in i kriminalitet och om etablerade gängstrukturer. Bilden delas av såväl socialtjänsten som polisen.

1304 orosanmälningar och ärenden om barn som far illa eller begår brott lämnade Botkyrkapolisen över till socialtjänsten under 2016. Den siffran har ökat de senaste åren. Flera anmälningar rör en och samma individ, polisen uppskattar att det rör sig om 1100 personer.

Enligt socialtjänsten har 339 unga som begår brott aktualiserats i anmälningar under 2016.

Göran Törnblom är chef på socialtjänstens utredningsenhet i Botkyrka.

– Polisen har förstärkt sina resurser. Vi märker det genom att det kommer in allt fler anmälningar till oss, säger han.

Trots att ärendena ökar i Botkyrka har antalet placeringar på institution minskat de senaste åren. Antalet årsplatser inom tvångsvården halverades mellan 2015 och 2017. Placeringar är mycket kostsamma. Enligt socialnämndens årsredovisning är det just det minskande antalet placeringar på institution som räddat nämndens underskott. ​Men enligt Göran Törnblom handlar det inte i första hand om ekonomiska orsaker.

Institutionsplaceringarna har inte gett resultat.

– Vi har förändrat vårt arbetssätt. Istället för att placera jobbar vi med en metod där vi skapar säkerhet runt barnen där de bor. Vi samlar föräldrar, närstående och personal i skolan, alla som har en relation runt barnet, säger Göran Törnblom.

”Säljer du narkotika och begår brott måste det få konsekvenser. Särskilt om du är minderårig. Vad sänder det annars för signaler till resten av ungdomarna?", säger Martin Lazar som ofta pratar med unga i skolorna. Foto: Sara Ringström

Polisen ser en 15-åring som utnyttjas i frontlinjen av den organiserade brottsligheten. Socialtjänsten ser en 15-åring som hamnat snett, röker på och är på väg att utveckla en kriminell livsstil.

Skulle man ta samma barn på Lidingö kan det vara så att utfallet bli ett annat än i norra Botkyrka.

– Det här är barn som befinner sig i mycket allvarliga situationer, där de riskerar sitt eget och andras liv. Då fungerar inte generella metoder. Vi måste ta fram en verktygslåda som tar hänsyn till situationen i Botkyrka, säger Martin Lazar.

Polisen är kritiska till frivilliga insatser, som lätt kan förhalas av unga i samma situation som 15-åringen.

– Vi behöver flytta på dem. Det är det enda sättet, säger polisen Martin Lazar.

Här skiljer sig socialtjänstens och polisens syn.

– Att använda tvångsåtgärder mot barn är en mycket allvarlig åtgärd och det krävs mycket starka skäl till det. Vi jobbar enligt socialtjänstlagen. Dilemmat är att det inte finns något alternativ mellan frivillighet och en tvångsplacering, säger Göran Törnblom.

Socialtjänsten vill helst undvika placeringar på institution.

– All forskning visar att det inte har någon gynnsam effekt. Barnet måste nån gång tillbaka till området och stiger då ofta in i samma kontext som barnet lämnade. Vi måste hjälpa barnet i området där problemen uppstår. Lyckas vi med det får vi en långsiktig effekt.

Tar ni hänsyn till den organiserade brottsligheten i området?

– Det du beskriver är polisens och inte socialtjänstens uppdrag. Vi kan i vissa fall lära oss att bli snabbare i vår handläggning och samarbeta mer med polisen och det omgivande samhället.

Han lämnade gänglivet bakom sig

Samtidigt misstänker socialtjänsten i Botkyrka att de har en högre tröskel för att tvångsplacera unga, jämfört med andra delar av Stockholm. Trots att behoven är större och problemen allvarligare i Alby, Fittja och Norsborg.

Nu har socialtjänsten gett sig själva i uppdrag att undersöka om det finns skillnader och om tröskeln för placeringar är för hög i kommunen.

– Skulle man ta samma barn på Lidingö kan det vara så att utfallet bli ett annat än i norra Botkyrka, säger Göran Törnblom.

Hur kan det ha blivit så?

– Har man jobbat med 20 ärenden där det första kändes dramatiskt blir nästa av samma karaktär inte lika dramatiskt. Det finns en mänsklig faktor i socialt arbete. Det sker små förändringar över tid som vi måste analysera, säger Göran Törnblom.

Nyligen släppte Stockholm stad en rapport som visar på just detta. Trots att unga i stadsdelarna Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta har svårare och allvarligare problem så tar det längre tid innan tvångsplaceringar sätts in än hos unga på Kungsholmen och Östermalm.

Foto: Claudio Britos

Trots den stora ökningen av antalet barn i kriminalitet har Botkyrka kommun inte prioriterat arbetet med unga kriminella. Inför 2018 varnade socialtjänsten om situationen och bad om extra resurser – för att inte tappa greppet helt.

Polisen har i flera år efterfrågat ett tätare samarbete med socialtjänstens myndighetsdel för barn och unga. Under 2017 startade ett mötesforum mellan polis och socialtjänst, i syfte att kartlägga unga på väg in i kriminalitet.

Socialtjänsten konstaterar själva att de saknat resurser för att hänga med. Samtidigt har socialtjänsten i Botkyrka, likt i övriga Sverige, genomgått en kris med hög personalomsättning och brist på socialsekreterare.

”Situationen är sådan att utredningsenheten inte klarar av att möta behovet av samverkan och samarbete med den lokala polisen”, skriver socialtjänsten till politikerna.

Tillbaka till 15-åringen.

– Är man som ung på väg in i ett kriminellt gäng är tempot i den kriminella karriären högt. Myndighetens tempo är ganska lågt. Vi kan inte be de unga dra ner på tempot. Vi måste varva upp, säger Göran Törnblom.

Den snabbaste insatsen som socialtjänsten har, utöver tvångsplacering på institution, stavas SIG – sociala insatsgrupper.

– Vi kan starta ett nätverk runt ungdomen inom 24 timmar, i samverkan med polisen, skolan och andra nyckelpersoner, säger Göran Törnblom.

"Hårdare straff löser inga problem"

Norsborg Foto: Claudio Britos

SIG lyfts ofta fram som det viktigaste verktyget för att motverka rekrytering till kriminalitet och underlätta avhopp. Men när BotkyrkaDirekt begär ut hur många sociala insatsgrupper som inletts under 2017 är svaret... Noll.

Ungdomarna kommer ofta inte på mötena och det enda man gjort är att prata vuxna emellan.

– Vi har haft SIG igång för några år sedan. Nu gör vi en nystart, säger Göran Törnblom.

Tre tjänster har tillsatts efter årsskiftet för att snabba på utredningarna, kartlägga unga kriminella tillsammans med polisen och starta arbetet med SIG igen.

– Vi har fyllt på med personal och utökat antalet socialsekreterare. Vi har mindre personalomsättning och arbetssituationen är bättre än för fyra år sedan, säger Göran Törnblom.

Sex veckor senare, efter julledigheten, har utredningen runt 15-åringen tagit fart. Ett åtgärdsprogram med motiverade samtal inleds. 15-åringen går frivilligt med på insatserna.

Om han inte dyker upp på frivilliga möten och fortsätter sälja knark i centrum?

Det en annan femma.

– Ungdomarna kommer ofta inte på mötena och det enda man gjort är att prata vuxna emellan. SIG ska ju innebära konkreta insatser till ungdomen från polisen, socialtjänsten och skolan men det har aldrig blivit så, säger en kommunal verksamhetschef i norra Botkyrka.

Martin Lazar är också besviken. Han berättar om fem killar som han flaggade redan för fem år sedan. Då var de 13 år och hade det tufft i skolan.

– Det var oroligt och mycket problem. De störde inte bara sig själva utan hela skolverksamheten. Det fortsatte ut på gatan. Jag har engagerat mig personligen i deras liv, men vi misslyckades med alla fem.

Nu står de i Fittja centrum och säljer kokain. Idag är de över 18 och är rättssystemets huvudvärk.

15-åringen? Risken är att han är djupt indragen i det kriminella gänget.

– Han har lärt sig hur naivt systemet är. Att det inte får någon konsekvens att sälja droger. 

Här säljs knark öppet – framför polisen

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.