Säpo. Det är Säkerhetspolisen som har det huvudsakliga ansvaret att ta reda på vilka IS-återvändare som kan utgöra ett säkerhetshot.

Så hanterar Huddinge IS-återvändarna

Huddinge är en av de kommuner som kan behöva hantera IS-återvändare. Återvändande barn kommer att utredas av socialtjänsten. Men varken kommunen eller lokalpolisen har uppsökande verksamhet mot de vuxna återvändarna. "Det är Säpo som arbetar med det där."

  • Publicerad 07:40, 26 apr 2019

Huddinge är en av de 41 kommuner i Sverige som har kallats till center mot våldsbejakande extremisms kunskapsdag om IS-återvändare – alltså svenska medborgare som rest till IS-kontrollerade områden och nu kommer tillbaka till Sverige. Det innebär att det finns återvändare som är folkbokförda i Huddinge.

Enligt Catarina Klockerud, säkerhetssamordnare på Huddinge kommun, vet kommunen inte så mycket om dessa personer.

– Vi vet att vi har personer som är folkbokförda som befunnit sig eller befinner sig i Syrien. Men som kommun har vi ingen lista över dessa personer, det är Säkerhets­polisen och polisen som håller koll på det, säger hon.

Alla återvändare har inte deltagit i strider. Bland annat finns det barn som har följt med sina föräldrar till Syrien eller Irak, eller som har fötts på plats. Huddinge har fått in minst en orosanmälan från Säpo om återvändande barn som är folkbokförda i kommunen.

Socialtjänstens ansvar

Om personer under 18 år återvänder till Huddinge är det socialtjänstens ansvar att utreda om barnet behöver stöd eller skydd, på samma sätt som man alltid gör när man mottar en orosanmälan.

Med vuxna återvändare ser det annorlunda ut. I vissa kommuner har man valt att ha olika former av avradikaliseringsprogram. I Stockholm finns ett som är frivilligt, i Göteborg har man en uppsökande variant. I Huddinge finns inget sådant.

Säkerhetssamordnare. Catarina Klockerud, lilla bilden, är säkerhetssamordnare och ansvarar för Huddinges arbete mot våldsbejakande extremism.

– Vi har ingen uppsökande verksamhet mot de personerna. Vi ska vara beredda att möta dem i ordinarie verksamheter, som socialtjänsten. Där finns en tillit till personalen som möter dem. Jag kan inte se hur vi ska rusta oss mer än att se till att vi har god kunskap för att känna till vad personerna kan ha varit med om, säger Catarina Klockerud.

Kommunen utbildar personal

Det Huddinge kommun huvudsakligen har satsat på är att utbilda personal som kan komma i kontakt med återvändarna.

Lokalpolisen har kunskap om personer som är folkbokförda i Huddinge som har återvänt från IS eller andra terroristgrupper verksamma i Syrien eller Irak. Men hur många det rör sig om vill inte Jan Dagquist, kommunpolis, avslöja.

– Vi baserar vår kunskap på den information vi får från Säkerhetspolisen. Den informationen gör att vi inte är oroliga för medborgare i Huddinge kommun. Vi ser ingen särskild hotbild. Men det kan också finnas återvändare som vi inte vet om, som Säpo har koll på. De hanterar hot som handlar om rikets säkerhet, säger han.

Säpo håller frivilliga förhör

Oftast går det inte att knyta återvändarna till specifika brottsmisstankar, eftersom det inte är olagligt att tillhöra en terroriststämplad organisation. Därför håller man huvudsakligen frivilliga förhör med återvändarna – en uppgift som i första hand faller på Säpo. Men runt om i landet är det även helt vanliga lokalpoliser som stöter på IS-återvändarna. Härom veckan berättade Konflikt i Sveriges Radio P1 om lokalpoliser i Västra Götaland och i Örebro som håller liknande frivilliga förhör för att ta reda på om återvändarna utgör ett säkerhetshot.

Huddingepolisen håller inte sådana förhör.

– Just nu har vi ingen aktivt uppsökande verksamhet, säger Jan Dagquist.

De ansvarar för IS-återvändarna

Säkerhetspolisen bevakar personerna utifrån hot för terrorism, samt utreder misstankar om terroristbrott. Säkerhetspolisen informerar polisen.

Polismyndigheten utreder misstankar om annan brottslighet, såsom brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Men även annan misstänkt brottslighet. Finns någon misstanke om brott ska polisen inleda förundersökning.

Kommunen ansvarar för stöd och skydd till barn (under 18 år) som återvänder från IS-kontrollerade områden, om det skulle behövas. Säpo och polisen gör orosanmälan till socialtjänsten. Kommunen ansvarar också för eventuella stödinsatser om det är något som efterfrågas av de vuxna återvändarna.

Civilsamhället har en viktig roll att spela och är ofta en viktig brygga till de som vanligtvis inte har kontakt med myndigheter. Trossamfund och religiöst baserade aktörer kan bidra med viktiga insatser.

Källa: Center mot våldsbejakande extremism