NYTT. Det våldspreventiva centret i den gamla doktorsvillan i Tumba öppnade i början på 2019. Här kommer de 10,7 miljoner kronor som Botkyrka fått i stadsbidrag för att minska segregationen hamna. Foto: Arkiv

Så mycket får Botkyrka i höstbudgeten

Regeringen kommer pumpa drygt 42 miljoner in i Botkyrka under 2020. Det stod klart när höstbudgeten presenterades i veckan. Men kommunstyrelsens ordförande Ebba Östlin (S) är inte helt nöjd.

  • Publicerad 11:46, 20 sep 2019

I veckan presenterade regeringen sin höstbudget och hur mycket pengar som varje kommun i Sverige ska få i bidrag från staten.

Av de så kallade välfärdsmiljarderna som regeringen skjuter till åt alla kommuner får Botkyrka 31,9 miljoner. 

– Jag hade gärna sett att det blev mer. Botkyrka är en tillväxtkommun och det innebär kostnader. Vi behöver fler äldreboenden och förskolor, och vi hade behövt mer generella bidrag för att bygga välfärden, säger Ebba Östlin (S).

10,7 miljoner till våldspreventiva centret

Utöver välfärdsmiljarderna har Botkyrka fått 10,7 miljoner kronor i stadsbidrag för att minska segregationen. De pengarna kommer gå in i det nya våldspreventiva centret i Tumba där kommunanställda och polis som arbetar med våld i nära relationer, unga i riskzonen och avhoppare tillsammans jobbar.

– Jag hade gärna sett att bidraget gavs på lång sikt, så vi visste att vi skulle få det under en tio årsperiod. Då hade vi också kunnat jobba mer långsiktigt, säger Ebba Östlin.

I och med de 10,7 miljonerna från regeringen har centret detta år öronmärkta pengar, och behöver inte lägga sin framtida existens i den vanliga budgetförhandlingen.

Så vad ska göras för att säkra centret även i framtiden?

– Jag får fortsätta mitt lobbyarbete för att få regeringen att förstå vikten av det arbetet. Om vi på riktigt vill komma tillrätta med kriminaliteten och hjälpa unga att inte hamna i kriminalitet måste vi samverka mellan olika insatser i samhället, säger hon.

I sin höstbudget hade regeringen avsatt 80 miljoner för att hjälpa kommuner som de senaste åren tagit emot ett stort antal nyanlända i förhållande till sin befolkning. De pengarna fick Botkyrka ingen del i.

Det beror på att kommunen nu är nere på lägre nivåer av flyktingmottagande än tidigare, menar Ebba Östlin. Och Botkyrka ska fortsätta begränsa invandringen in i kommunen. Från första januari kommer nämligen EBO, lagen om eget boende för asylsökande och flyktingar, arbetas om. Asylsökande som bosätter sig i områden med socialekonomiska problem kommer inte ha rätt till sin dagersättning eller bidrag, enligt det nya regeringsförslaget.

– Botkyrka kommer inte ta emot lika många utifrån eget boende, men givetvis kommer vi ta emot de flyktingar som kommer på anvisning från Migrationsverket. För mig har det varit en hjärtefråga att vi behöver se över EBO, för det är orimligt att 32 kommuner tagit i princip hela ansvaret för EBO.

Ville inte sänkt skatten

Den största posten i regeringens höstbudget var sänkt skatt för höginkomsttagare genom den slopade värnskatten. Det är en skatt som i dag innebär att de som tjänar mer än 58 583 kronor betalar fem procent mer i statlig inkomstskatt.

Ebba Östlin hade hellre sett att det gjorts större investeringar i kommunerna.

– Jag hade gärna inte sänkt värnskatten. Jag är socialdemokrat. Jag tycker om att minska klyftorna och inte öka dem.

– Det märks att budgeten är en förhandling mellan olika partier, men jag blir förvånad över att den kallas spretig. Det svarar på väldigt många utmaningar. Polisen har till exempel aldrig fått en så stor uppräkning som nu.

Nu står Botkyrkas mittenmajoritet inför sitt egna budgetarbete och också här kommer det vara ett resultat av förhandlingar mellan partier på olika sidor av blockklyftorna.

– Vi har har fördelen av att vi faktiskt har majoritet i kommunfullmäktige och kan processa helheten. I slutändan blir det en förhandling, men vi är alla pragmatiska och jag tror inte att man kommer uppleva vår budget som lika spretig.

Det ska Botkyrkas nya styre fokusera på