ÅTGÄRDER. Socialborgarråd Åsa Lindhagen (MP) vill skapa en mötesplats där barnen känner sig trygga. Foto: Anders J Larsson

Så ska staden hantera gatubarnen

Nya mötesplatser där barnen känner sig tryggare än på socialkontoret och specialutbildad HVB-personal. Socialborgarrådet Åsa Lindhagen (MP) ser flera åtgärder för att hantera Stockholms 200 gatubarn. Men ytterligare pengar till satsningarna är inte aktuellt i dagsläget.

  • Publicerad 08:00, 2 aug 2017

Som StockholmDirekt tidigare rapporterat lever uppskattningsvis 200 barn på Stockholms gator, enligt en gemensam bedömning från polisen och socialtjänsten. Vissa av dessa individer ska vara så unga som tolv år. Något som Åsa Lindhagen (MP), socialborgarråd, ser allvarligt på:
– Det är oerhört allvarligt när vi har barn i gatumiljö som far illa. De ska inte befinna sig på gatan, och inte begå brott. Sedan är det viktigt att komma ihåg att alla inte begår brott, säger hon och tillägger:
– Vi pratar om ungdomar som kommer som ensamkommande killar och befinner sig i en gatumiljö, vilket är en riskmiljö. Men det är inte en konstant grupp på 200 individer som rör sig på gatan, det kan vara olika antal och olika individer från en vecka till en annan.

Gatubarn bakom rån på Södermalm

Ska förstärka familjehemmen

För att hantera situationen behöver Stockholms stad se över möjligheten att starta förstärkta familje- och HVB-hem, specialiserade på dessa grupper. Det är ett förslag som socialförvaltningen själva lyfter fram, berättar Åsa Lindhagen.
– Det handlar om särskilda utbildningsinsatser för personalen, för att de bättre ska kunna möta den här målgruppen. Då tänker jag främst på barn som avviker många gånger. Det kan vara barn som vet att de kommer få svårt att få uppehållstillstånd, har låg tilltro till myndigheter och kanske levt utanför samhället även i andra länder.

Socialtjänsten handfallna inför gatubarnen: "Vet inte vad vi ska göra"

Vill skapa mötesplats

Stockholms stad kommer också att utveckla samarbetet med olika organisationer, till exempel Stadsmissionen. Meningen är att skapa mötesplatser som känns tryggare för ungdomarna att gå till, jämfört med socialkontoret. 

– Vi vill skapa en ny mötesplats där ungdomarna kan komma, prata med vuxna och få vila och pusta ut lite, säger Åsa Lindhagen.

Ett nära samarbete med polisen är också viktigt, menar Åsa Lindhagen. En åtgärd är den uppsökande verksamhet som socialtjänsten har tillsammans med polisen, där staden tillsatt tre socialsekreterare som bara fokuserar på den här målgruppen. 
– Den första tillsattes 2015 och de två senaste nu i år. Detta är en jätteviktig del i att hitta de här barnen.

Räcker dessa tre socialsekreterare?
– Det kan alltid övervägas. Nu har vi precis utökat från en till tre socialsekreterare, och sedan får vi se hur behoven utvecklas.

Situationen med gatubarn är ju inte ny, varför har ni inte agerat tidigare?
– Det har varit känt i flera år och det är därför vi tillsatte en ny socialsekreterare 2015 och två nya nu i år. Vi har även tillsammans med länsstyrelsen tagit fram en handlingsplan för att minska risken för att de avviker. Så detta är en fråga vi diskuterat länge, säger Åsa Lindhagen.

Hon bedömer i dagsläget dock inte att det behövs extra medel för de föreslagna åtgärderna.
– Vi har ju en budget och sedan handlar det om att rikta medlen. Sedan går det alltid att diskutera om det behövs med medel, säger Åsa Lindhagen.