Sexåringarna som hjälper nyanlända in i skolan

A, B, C, D. På Glömstaskolan jobbar två nyanlända lärare med att lära en förberedelseklass svenska och hur skolan fungerar. Till sin hjälp har de 31 förskolebarn.

  • Publicerad 10:36, 23 apr 2016

Pedagoger. ”Jag älskar att lära ut. Och jag är bra på det”, säger Reza. ”Vi har haft tur. Nu kan vi visa upp jobberfarenheter från en svensk skola. Det betyder mycket i Sverige”, säger Hana. Båda fick hjälp med jobbmatchningen av en volontär.

Förebilder. Både de yngre och de äldre eleverna får känna att de blir uppskattade, att de kan och är bra på det de gör.

Schack! Rasmus, 6, spärrar ögonen i Mahdi, 16.

– Jag har spelat mycket hemma. Men det här var svårt, säger Rasmus.

– Jag måste nog låta Rasmus vinna så att han inte tappar hoppet, säger Mahdi och skrattar.

Rasmus flyttar upp bonden och förklarar att han får byta den till en drottning.

– Vi lär dom svenska. När vi spelar kortspel och får upp en kanin så säger vi vad djuret heter på svenska. Det är roligt med nya kompisar och det är spännande att de är så mycket större!

Mahdi Noori har bott i Huddinge i snart sex månader. Han flydde hit med sin familj från Iran. Han är född i Afghanistan och pratar språket dari, men är på god väg att lära sig svenska.

– Jag är nybörjare med språket. Men jag förstår Rasmus. Han pratar lätt och långsamt, säger Mahdi och plockar drottningen.

I Glömstaskolan går 31 förskolebarn och deras pedagoger. Sen tre veckor finns också 17 nyanlända elever i olika åldrar i en förberedelseklass. Mahdi är äldst, han ska börja på gymnasiet. Men de flesta förbereder sig för högstadiet.

– Många kommer från Syrien och Afghanistan. Vissa är duktiga på matte. Andra kan inte läsa eller skriva sitt namn. De har helt olika förutsättningar. Vissa har aldrig gått i skolan, säger läraren Reza Orya Rezvani.

Reza pratar dari och engelska. Och så lite svenska. Han har själv bott i Sverige i snart fem månader och gjort samma resa som Mahdi. Innan Reza kom hit jobbade han som matte- och fysiklärare i Afghanistan. Idag bor han på ett flyktingboende i Tumba.

Lär sig tillsammans

Kollegan Hana Kret ser på när 12-åriga Majd läser en bok tillsammans med Moa, 6.

– Det är fantastiskt att se. Båda är på väg att lära sig läsa. Han kan inte läsa på arabiska, men bara efter en vecka har han lärt sig det svenska alfabetet.

Idag är första gången Majd försöker läsa själv.

– Åldersskillnaden är inget hinder. Mina elever känner sig självsäkra här. Barnen får dem att våga pröva. Inget är pinsamt, säger Hana.

Hana pratar arabiska och engelska. Och lite svenska. Hon lämnade jobbet som engelskalärare när hon tvingades fly kriget i Damaskus, Syrien. Hon kom till Sverige för sex månader sedan.

– Ärligt talat är jag förvånad. När vi kom till Sverige sa jag till min familj. Vi lever, det är fint. Nu står jag i en svensk skola och lär ut igen. Jag kan knappt tro att det är sant.

Reza och Hana delar många erfarenheter med sina elever.

– Vi har rest samma väg. Vi delar problemen och utmaningarna. Vi pratar om svensk kultur och delar med oss om våra idéer om integration. Vi blir mer än lärare och elev, vi blir vänner, säger Reza.

– Vi ställer frågor om vardagen. Deras oro. Deras känslor. Vi bryr oss om allt, säger Hana.

Riskerar slitas upp igen

Skolan är en av de få trygga och stabila miljöer som eleverna har. Men även den kan rasa samman. Mitt under skoldagen kan en elev bli uppringd av sin gode man och tillsagd att åka hem och packa sina väskor.

– En av mina elever ringde mig förra veckan i en taxi. Han visste inte var han var på väg, mer än att skulle bli placerad på ett nytt boende. När han var framme kollade han på google maps och förstod att han inte skulle träffa oss mer. Han blev förkrossad, berättar Reza.

– Jag har lovat honom att jag ska hälsa på en dag.

Varje dag undervisar Reza och Hana förberedelseklassen i engelska och matematik. De kartlägger elevernas kunskaper och förbereder dem inför högstadiet eller gymnasiet. Svenska lär de sig tillsammans med förskolebarnen.

– Det finns såklart många utmaningar. Men vi prövar oss fram. Jag är övertygad att vi har hittat ett arbetssätt som fungerar. Jag tror på den här modellen. Fler skolor borde ta efter, säger Hana.

Läskompisar. Majd, 12, och Moa, 6, är båda på god väg att lära sig läsa. De hjälper varandra med orden. Foto: Jonas Grönvik

Glömstaskolan

Glömstaskolan är en ny F-9 skola för 720 elever som just nu håller på att byggas i Glömsta. I höst flyttar skolan in i nya lokaler och startar som F-6.

I väntan på att den nya skolbyggnaden ska stå klar har Glömstaskolan en förskoleklass med 31 barn i Kästaskolans lokaler.

För tre veckor sedan startade skolan också en förberedelseklass för nyanlända elever. Många av eleverna har fått vänta längre än två månader på en skolplats.

Skolan jobbar med en pedagogik som handlar om att hitta möjligheter till utbyten mellan olika åldrar. Förskolebarnen har bland annat haft träffar med pensionärer.

”Lärande har ingen åldersgräns”

Att få öva på att ge instruktioner till någon som lyssnar. Det är en bra erfarenhet för en sexåring som utvecklar sitt språk. Det menar läraren Ann Hultman Jakobsson.

Ann Hultman Jakobsson är egentligen förstelärare för årskurserna F-6. Men för ett par veckor sedan frågade skolans rektor om hon kunde hjälpa till med en förberedelseklass med nyanlända elever.

– Tankarna började snurra. Hur lägger vi bäst upp detta? Vad har vi att jobba med?

Språk lär man sig bäst från grunden genom barnlitteratur och barnprogram, menar Ann.

– Här har vi 31 levande barn. Sjävklart ska vi bygga ihop undervisningen där det passar, tänkte vi.

Skillnaderna maellan grupperna är förstås stora.

– Men när det kommer till det svenska språket så ställdes det klassiska åldersperspektivet upp och ner. Sexåringarna kan mer svenska än de nyanlända.

Under tre veckor har eleverna lärt känna varandra, spelat spel, tittat på UR:s ”Livet i bokstavslandet” och läst böcker.

– Att formulera sig med långa och innehållsrika meningar kan vara svårt för en sexåring. De har själva mycket att vinna i sin språkliga utveckling på att få förklara och beskriva för andra.

Hur har föräldrarna reagerat?

– Varken positivt eller negativt. De har förtroende för hur vi jobbar och vet redan att vi inte alltid jobbar som en traditionell skola. Föräldrarna får följa barnen i skolan direkt i flödet på instagram och på klassens blogg.

Södra Sidan: Framtidens skola

Följ oss på facebook för fler nyheter från Huddinge, Botkyrka, Skärholmen och Salem!

Framtidens skola är en artikelserie om skolans utveckling på södra sidan.

DEL 1:  Skolan blir roligare med mobil och läsplätta i klassrummet

Mattelektion med klass 9B på Östra grundskolan i Skogås. På schemat geometri. På borden läsplattor och elevernas mobiltelefoner. På väggen en TV med klassens mentor Anders Enströms youtube-kanal.

DEL 2: Bättre ordning i skolan när eleverna har makten

Mer elevinflytande på Björkhaga skola har lett till bättre betyg, sammanhållning och elever har lärt sig ifrågasätta och förstå hur samhället fungerar. – Vi vet bäst hur vi lär oss, säger Helena Belina, 15.

Hej!

Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter.

Håll dig till saken. Håll god ton. Du ansvarar själv för att ditt inlägg inte bryter mot svensk lag.

Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.