Stadsgator, urbanitet och verksamhetslokaler i bottenplan är ord som återkommer i ytterstadens detaljplaner. Bilden är ett montage. Foto: Mikael Andersson. Illustrationer: Sweco arkitekter, White arkitekter, Svenska bostäder.

Ska hela Stockholm bli som innerstan nu?

Urbana stråk, stadsgator och kollektivtrafiknära lägen. Ord som återfinns i åtskilliga detaljplaner runtom i Storstockholm. Men vad innebär det för förorterna och kranskommunerna – ska allt bli som innerstan nu?

  • Publicerad 11:33, 27 sep 2019

Alexander Ståhle, stadsbyggnadsforskare Foto: Mikael Andersson

I Stockholms senaste översiktsplan pekas flera platser i ytterstaden ut som potentiella urbana stråk. Här är tanken att knyta ihop stadsdelar med varandra och skapa mer liv.

Idén är inte unik; varianter av tät stadsbebyggelse, urbanitet och urbana stråk återkommer i översiktsplaner i kranskommuner som Järfälla, Sollentuna, Upplands Väsby och Sundbyberg. Platser som ofta, liksom Stockholms ytterstad, är glest byggda i kontrast till innerstan – och där service och handel tidigare främst varit knutet till de lokala centrumen.

Många förorter från 50-, 60- och 70-talen byggdes med bilen som norm, något som man under de senaste decennierna kommit fram till att det inte längre står sig. I stället är det "stadsmässig karaktär" och "verksamheter i bottenplan" som gäller i planeringen.

– Miljöer med stadskvaliteter är eftertraktade och populära, men det råder brist på dem. Det är därför man vill skapa de här stadskvaliteterna i många kranskommuner och förortsområden, för att de efterfrågas, säger Alexander Ståhle, stadsbyggnadsforskare vid KTH.

Emelie Grind, samhällsbyggnadsdirektör i Järfälla Foto: Järfälla kommun

"Norrtälje mer urbant än Kista"

Tanken med stadsgator är att de skapar liv och rörelse, till skillnad mot trafikleder som är byggda för att man ska brumma förbi i bil. Genom att möjliggöra en mer sömlös rörelse till fots mellan platser vill man också öka den upplevda tryggheten.

Men Alexander Ståhle menar att det finns en missuppfattning om vad som är urbant. Norrtälje erbjuder betydligt mer urbanitet och mysigt stadsliv som eftersträvas i kranskommuner, än exempelvis Kista, säger han.

– Kista består av trafikanläggningar, några pinnar och ett köpcentrum. Det är inte urbanitet i bemärkelsen att möten skapas mellan människor. Det finns de som drömmer om Manhattan, men man kan beskriva både småstadsidealet och Manhattanidealet med samma begrepp, fast de har helt olika värden, säger Alexander Ståhle.

I Upplands Väsby, där ambitionen är att gå från att vara förort till en stad, märks stadsidealet till exempel i det stora projektet Väsby entré, där stationsområdet förvandlas till att bli mer stadsmässigt.

Henrik Nerlund, sekreterare i Skönhetsrådet Foto: Anna Rönnqvist

Stadskvaliteter populära

Och i grannkommunen Järfälla byggs den nya stadsdelen Barkarbystaden med tusentals bostäder, arbetsplatser och kommande tunnelbana.

– Det är förknippat med höga kostnader att bygga något från scratch, då behövs en viss täthet för att det ska bära sig ekonomiskt. De som köper nyproducerade bostäder har också höga krav på att service ska finnas på gångavstånd, det ska finnas en mobilitet, säger Emelie Grind, samhällsbyggnadsdirektör i Järfälla.

Hennes bild är att efterfrågan på stadskvaliteter har ökat i Stockholmsområdet sedan millennieskiftet. På 1950-talet, när exempelvis Vällingby byggdes, var idealet ABC-staden där arbete, bostad och centrum skulle ligga nära – men inte ihop. Nu bygger man tvärtom.

– Då sorterade man de olika områdena, nu försöker vi integrera alla tre med parkering i garage, butiker i bottenplan och bostäder överst. För mig handlar stad om hur man använder marken, att eftersträva täthet och mångfunktionalitet, säger Emelie Grind.

Men hon tror inte att hela förorter håller på att bli stad – på vissa håll ja, på andra håll handlar det snarare om att förändra befintliga miljöer, utan att stad behöver vara målet.

Ingen mirakelmedicin

Henrik Nerlund är sekreterare för Skönhetsrådet, som bland annat granskar detaljplaner i Stockholms stad. Han ser flera fördelar med att bygga stadsmässigt även en bra bit från stadskärnan, men noterar också att många byggprojekt som genomförs är förhållandevis små och därför inte når ända fram.

– Det blir kanske rentav så att man tar bort de öppna kvaliteter som finns i ytterstan, utan att det blir en stadsmässighet. Sedan är stadsgator ingen mirakelmedicin. På vissa ställen kanske man ska bygga en skola, fotbollsplan eller park mellan två olika områden, istället för ett stråk. Man måste ha flera verktyg i verktygslådan, säger Henrik Nerlund.

Han tar Sollentunavägen, som går förbi Sollentuna centrum och gallerian, som ett exempel på en tidigare trafikled som fått mer stadsmässig karaktär. Något liknande har också påbörjats längs en del av Lövstavägen i Hässelby, där man på en sträcka har börjat bygga hus med lokaler i bottenplan, för att sedan mynna ut i... tja, inte stadsliv i varje fall.

– Det här är lite stadskirurgi. Folk måste ha en anledning att röra sig längs en gata och tycka att det är trevligt. För att det ska skapas flöden måste det finnas målpunkter. En igenbommad lokal skapar inte trygghet, utan rentav motsatsen, säger Henrik Nerlund.

Misslyckade exempel

Stadsbyggnadsforskaren Alexander Ståhle är inne på samma spår, och tar upp Rinkebystråket från 2016 som ett misslyckat exempel. Idén var en levande stadsgata, men verksamheterna som flyttat in har haft svårt att överleva.

– Rinkebystråket hänger inte ihop med någon annan stadsdel. Så funkar inte stadsmiljöer, de måste hänga ihop. Det är en svår konst att hålla en gata eller ett torg levande, det gäller att se till att olika typer av verksamheter lever sida vid sida. Det gör platsen attraktiv, säger Ståhle.

Summan av kardemumman? Var och varannan förortsbo kanske inte vaknar upp till ett myllrande stadsliv utanför fönstret i morgon. Men att förorten är i förändring, det råder det inga tvivel om.

Parlör i stadsbyggnad

Översiktsplan: Ett handlingsprogram som alla kommuner har, där övergripande mål och visioner finns samlat, och vägleder beslut om hur mark- och miljöområden ska användas.

Detaljplan: Avser planerna för ett specifikt, avgränsat område, till exempel när ett nytt bostadshus ska byggas.

Urbant stråk: Stora, breda gator eller motortrafikleder, som kan göras om till stadsmiljöer med bebyggelse utmed gatan, med plats för bostäder, arbetsplatser, service och mötesplatser. Tanken är att de ska koppla ihop stadsdelar och göra plats för både bilister och kollektivtrafik i mitten, samt gång- och cykelvägar på sidorna. Det ska vara lätt att röra sig längs med och tvärs över gatan.

Stadsgata: Gata med blandad bebyggelse, aktivitet i bottenplan och plats för olika trafikslag. Lägre hastighet än på större trafikleder.

Urbana kvaliteter: Lokaler i bottenplan som restauranger, service och handel, att det finns mötesplatser och exempelvis är kollektivtrafiknära.

Källa: Boverket, Översiktsplan för Stockholms stad 2018

Stockholm Direkt