Skärgårdsliv fem minuter från Skärholmen

Vi åkte på luffen till den magiska förortsön – bland kungliga kärlekshistorier, vikingar och övergiven industrihistoria. Du hör tunnelbanans röda linje skramla från Kungshatt.

  • Publicerad 13:32, 1 jun 2018

”Det är konungens yttersta timma. Nej! Konungen lever och hästen kan simma”.

– Enligt legenden jagades kungen av fienderna ut på klippan. Han kastade sig med hästen över branten, berättar Sätrabon Sven Jirby, i sin båt från Sätra varv.

Hästen simmade in i säkerhet där Sätra nu ligger, med kungen på ryggen. Men hatten flög av. Från Sätra varv ser du idag hatten på en stolpe uppe på den branta klippan. Sedan början av 1600-talet är det ett mytomspunnet sjömärke på ön som fått namn efter legenden – Kungshatt.

– Men allt är bara påhitt och skrönor som spreds med hjälp av en dikt av Nicander som en gång fanns i folkskolans läsebok, säger Sven.

Sven spenderar vintern i ett radhus i Sätra och sommarhalvåret två kilometer bort, i en stuga på ön.

– Det är fantastiskt att slippa bilköerna för att ta sig ut på landet. Vi lämnar radhuset och tar båten ut på fem minuter.

Proppfullt med historier

Kungshatt är proppfull med spännande historier som sträcker sig från vikingaäventyr till kungliga kärleksaffärer. Mellan de röda knutarna döljer sig också Stockholms glömda industri- och arbetarhistoria.

Historier som lämnat spår på ön.

Att gå igenom den korsformade lindallén som lämnats åt den vildvuxna naturen mitt på ön för tankarna till ett övergivet Jurassic Park. Lindarna lär inte ha beskurits på över 100 år.

– Här blev kungen förälskad i sin älskarinna, berättar Sven.

Året var 1730. Konung Fredrik den I hade förälskat sig i Hedvig, dottern till Amiral Edvard Didrik Taube, ägare till Kungshatts herrgård. För att säkra sin framtida ekonomi och välstånd hos kungahuset ska amiralen näst intill sålt sin dotter till att vara kungens älskarinna.

LADDA NER VÅR APPIphone eller Android

​Men historien om Kungshatt går längre tillbaka i tiden än så. Ön utgjorde en strategisk betydelse i försvaret av Birka. När vikingarna fick syn på fiendens skepp tändes vårdkasen på Kungshatt.

På ön finns också lämningar från tre tegelbruk. Under Stockholms kraftiga expansion på mitten av 1800-talet blev bruken på ön ett av de största i trakten.

– Teglet som användes för att bygga många hus i stan och kanske delar av stadshuset är byggda med tegel härifrån. Helt naturligt eftersom Kungshatt låg så nära staden och båttrafik var det billigaste sättet att transportera tungt gods.

Men leran tog slut och på 40-talet lades verksamheten ner. Några år senare brann det största bruket ner till grunden. Men industrin på ön gör sig påmind än idag. Här finns tegelrester, spår av järnväg, lerugnar och stora gamla lertäkter som bildat konstgjorda sjöar och onaturliga kullar.

De trodde väl att det skulle bli problem, med sophantering och skolgång. Men vi har aldrig bett om något. Här sköter vi oss själva

Kvar blev också arbetarbostäderna som idag huserar öbor mitt i storstan.

En av dem heter Janne Lindholm. På 80-talet flyttade han med fru och barn från Vårby gård till Kungshatt. Sommarstugan byggdes ut och blev deras permanenta bostad.

– Varför åka hem på söndagen, när vi kan stanna kvar hela veckan tänkte vi och flyttade hit.

Vad ska ni där och göra och vara jobbiga, fnös tjänstemän på kommunen.

– De trodde väl att det skulle bli problem, med sophantering och skolgång. Men vi har aldrig bett om något. Här sköter vi oss själva, säger Janne.

Navigerade efter t-banan

En sen kväll höll Janne på att köra vilse på sjön.

– Dimman låg tät. Men jag lyckades navigera efter tunnelbanans skrammel, berättar han.

25 minuter med båt och bil till jobb och skola är inte värre än från vilket förort som helst, menar Janne som nu är pensionär.

– Jag jobbade som snickare och behövde gå upp fem varje morgon för att ta barnen till skolan. Barnen vande sig och tog ofta hem kompisar på besök. För dem var det ett äventyr att komma hit.

Mälaren är ström så isen är olika tjock. En gång gick jag själv igenom tillsammans med svärsonen. Då var det bara att kravla sig upp och vända för ombyte.

Kvarts promenad över isen

På vintern är det tuffare: en kvarts promenad över isen. När den bär. Det har tyvärr hänt att Kungshattbor förlorat livet på isarna. Men Janne som är uppvuxen i den finska skärgården kan isen. Han tar sig över oavsett om den bär eller brister.

– Jag skjuter en spark framför mig. Märker du att isen inte bär backar jag och hittar starkare is. Jag missade inte en dag på jobbet.

En kvarts promenad över isen kan lätt bli en timme i kringelkrokar.

– Mälaren är ström så isen är olika tjock. En gång gick jag själv igenom tillsammans med svärsonen. Då var det bara att kravla sig upp och vända för ombyte.

Lindallén. Redan Carl von Linné fascinerades av lindallén på Kungshatt. 1739 beskrev han den i boken ”Rön om växters plantering”. Idag har naturen tagit allén i anspråk.

Stan byggdes efter sjövägen

Stockholm är en stad med öar som på gamla dagar utvecklades efter sjövägarna. Förr i tiden åkte fint folk ut till Skärholmens gård och Lyran i Bredäng för att festa till.

Att ta sig till Drottningholm från Bredäng tar idag 30 minuter med bil, 50 minuter med kollektivtrafik. Förutsatt att du slipper bilköerna. Med båt? Fem minuter från Sätra varv.

– Så nära storstan, men ändå så långt ifrån, säger Sven.

Idag har sjövägarna på Mälaren fallit i glömska för tunnelbana och bil. Då är det lätt att tappa uppfattningen om stadens geografi, att Skärholmen har skärgård och att kungen bor granne med Bredäng.

Men nu är det på väg att bli ändring på det.

– Alldeles under oss sprängs Förbifart Stockholm fram i tunnlar.

Stora maskiner går ner i arbetstunneln vid Sätra varv. Härifrån går transporter med sprängsten till hamnen i Slagsta. 2026 är den cirka 18 kilometer långa tunneln färdig, då tar det 15 minuter att åka från Kungens kurva till Häggvik.

Ingen uppfart planeras på Kungshatt, som saknar bilvägar. Men vad gör det?

Öborna verkar ändå föredra båten och isen framför bilen.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.