Nya sparkrav slår mot Järfällas skolor. På bild: Fredrik Yggmark, rektor på Björkebyskolan, Zara Langfoss Dahl, rektor på Neptuniskolan och Maria Prytz, tf rektor på Viksjöskolan. Foto: Mikael Andersson/Privat

Sparkrav slår hårt mot Järfällas skolor

Järfällas skolor kommer att få det ekonomiskt tufft framöver. Bara de senaste veckorna har nya sparkrav kommit på skolorna, som nu vänder på slantarna.

  • Publicerad 11:25, 12 okt 2018

Järfällas kommunala för- och grundskolor har fått nya sparkrav den senaste månaden. Efter att barn-och ungdomsförvaltningen i augusti såg över delårsbokslutet visade det sig att skolorna gick mot ett stort underskott.

Därför behöver skolorna nu spara resten av året.

En rundringning till fem av de kommunala för- och grundskolornas rektorer som StockholmDirekt gjort visar att situationen på flera håll upplevs som svår.

– Det är klart att det blir tufft. Vi är mer restriktiva med att ta in vikarier nu, vilket kan leda till en högre arbetsbelastning för personalen på plats. Samtidigt är det viktigt för oss att vara rädda om och behålla den personal vi har, säger Zara Langfoss Dahl, rektor på Neptuniskolan.

Färre barn står i kö till förskolan på Neptuni än tidigare, något som leder till lägre intäkter. Och om det inte går att köpa in nytt material som planerat till följd av sparkravet, kan det få effekter på utbildningen.

– Det är klart att det här oroar oss. Men det är inte bara ekonomin som styr vår verksamhet, utan skollagen och styrdokumenten. Vi får inte tumma på kvaliteten, säger Zara Langfoss Dahl.

Minna Avrin, barn- och ungdomsdirektör i Järfälla. Foto: Pressbild

"Extremt slimmade organisationer"

I Viksjöskolan har man pausat viss rekrytering av ny personal till följd av det senaste sparkravet.

– Om det här är en engångsföreteelse är den problematisk men hanterbar. Men om det visar sig att sparkraven fortsätter kommer det i förlängningen att påverka oss mer märkbart, skriver Maria Prytz, tf rektor för Viksjöskolan i ett mejl till Järfälla Tidning.

Skolpengen för grundskolan (kallas barnpeng i förskolan) slår fast hur mycket pengar skolorna får för varje elev. Skolpengens storlek är något som kommunpolitikerna beslutar om.

– Våra organisationer är extremt slimmade. Jag kan känna en stor oro för om vi inte får en uppräkning av skolpengen, säger Fredrik Yggmark, rektor på Björkebyskolan.

Minna Avrin är barn- och ungdomsdirektör på Järfälla kommun. Att sparkravet upplevs som tufft när det kommit med så kort varsel är förståeligt, tycker hon.

– Jag har stor förståelse för den oro som finns hos våra rektorer och enhetschefer. Min oro är lika stor som deras, vi måste jobba gemensamt för att nå en ekonomi i balans, säger hon.

Stora utmaningar

I våras släppte kommunen en rapport som handlar om det ekonomiska läget för Järfällas skolor de kommande tre åren. Den visar bland annat att ökade lokalkostnader lett till besparingskrav i år, och både kostnader för IT och personal ökar. Enligt prognosen för 2019 sker ingen uppräkning av utbildningsförvaltningens budget – och därmed blir det mindre pengar till skolorna.

– Det gäller att se över hur vi använder våra pengar. Förvaltningen och alla enheter behöver analysera ekonomin och se över organiseringen av arbetet och hur man undviker onödiga kostnader, säger Minna Avrin.

En utmaning som pekas ut i rapporten är att nya för- och grundskolor behöver öppna i takt med att Järfällas befolkning växer. Något som kostar i såväl planering, uppbyggnad och uppstart. Fler lokaler ger också högre hyra, samtidigt som de nya verksamheterna sällan fylls av elever från dag ett.

I år har de kommunala för- och grundskolorna tagit emot färre barn än man budgeterat för, delvis för att fler valt friskolor, vilket lett till lägre intäkter. Minna Avrin hoppas dock att de förbättrade skolresultaten ska leda till att fler väljer kommunala skolor framöver.

Är du oroad över det ekonomiska läget?

– Situationen är inte bra. Vårt uppdrag är att ha en ekonomi i balans och anpassa oss till de medel som finns. Siktet är inställt på ekonomi i balans. Vi gör allt som finns i vår makt för att nå dit.

Här är skolornas ekonomiska utmaningar

Personalen. Konkurrensen om lärarna är fortsatt hård, vilket ställer höga krav på löner och attraktiva arbetsmiljöer. Lönerna måste höjas trots att budgeten inte räknas upp. Att budgeten inte skrivs upp kan också påverka personaltätheten.

Nybyggnation. När befolkningen ökar behövs fler för- och grundskolor. Dels är det svårt att förutse hur platsbehovet ser ut när olika områden exploateras, dels är det sällan alla platser fylls från start, något som leder till lägre intäkter.

Ökade lokalkostnader. Från fjol till i år ökade lokalkostnaderna vilket bland annat beror på att fler förskolor öppnat, och att renoveringar gjorts. Kostnaderna har lett till besparingskrav i år.

Skolsegregationen. Skolresultaten i nian ökar, men skillnaderna mellan olika skolor och bland elever med olika elevgrupper är fortsatt stor, vilket kräver resurser.

IT. Kostnaderna för IT i skolorna har ökat.

Källa: Rapporten Barn-och ungdomsnämnden Budgetförutsättningar 2019-2021.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.

Här kämpar eleverna för bättre skolmat

Nyheter Källtorpseleverna: "Många äter inte i skolan" Att klaga på skolmaten är sedan gammalt. Men genom namninsamlingar och samtal till kommunen försöker ett gäng elever från sexan i Källtorpskolan få till en förändring. Och de kan lyckas.tisdag 16/10 16:27

Alliansen och rödgröna oense om SD-inflytande

Nyheter Det säger partierna om Järfällas nya styre Alliansen ska styra Järfälla i minoritet den kommande mandatperioden, och hoppas på blocköverskridande överenskommelser. Men de rödgröna går i opposition och kommer rösta mot alliansens förslag –...tisdag 16/10 12:23