Broar. Kristin och Nicklas bygger broar av stockar, en enkel åtgärd enligt dem båda. Foto: Claudio Britos

Stockar ska återfukta Huddinges skogar

Nu startar Huddinge kommun en satsning på att återställa de naturliga våtmarkerna. Med några enkla stockar kan stora områden förstörd våtmark återigen bli livsrum för rödlistade djur och växter.

  • Publicerad 09:00, 15 feb 2020

Det här landskapet var en gång en tvättsvamp, men man har gjort det till ett tvättfat.

Med rediga skor traskar kommunekologerna Kristin Lundvall och Nicklas Johansson ut bland de höga träden i Flemingsbergsskogens naturreservat. De vet nämligen att mossen här gömmer stora mängder vatten. Det har de själva sett till.

– Historiskt sett har våtmarker betraktats som vattensjuk mark. I skogsbruket grävde man ut diken och torkade ut marken. Men då överlever inte växter och djur som vill ha det blöta, säger Nicklas.

Nästan en fjärdedel av Sveriges ursprungliga våtmarker har försvunnit, delvis som en följd av de 90 000 diken som grävts under 1800- och 1900-talens stora effektiviseringar av skogsbruket.

För 470 olika arter som är hotade i Sverige är våtmarker särskilt viktiga livsmiljöer. Dessutom fungerar de som kolsänkor.

– Naturliga bäckar slingrar sig, de raka vattendragen är grävda, säger Kristin.

– Skog som inte odlas kan vara knotig, och för att få ut så mycket som möjligt av skogsbruket har man skapat optimala förhållanden för gran, och låtit granen tränga ut andra arter, säger Nicklas.

Kostnadseffektivt

Att Flemingsbergsskogen naturligt rymmer ett våtmarksrike syns bland annat på trädens rötter. Träden står på styltor här, lite som mangroveträd. Även orkidékärren skvallrar om att det hade varit vått här, om inte dikena dränerat marken.

– Orkidékärr, mossor, lavar och framför allt insekter är beroende av våtmarker. Insektsdöden är en viktig anledning till att vi gör det här, säger Kristin.

Nicklas och Kristin har placerat ut stockar som broar över dikena för att stoppa upp flödet och sakta ned vattnet. De skapar dammdukar av granris som samlar upp löv vilket hjälper processen.

Brandticka. Den här urskogssvampen lever av döda granar. Foto: Claudio Britos

Utdikning. Raka diken är grävda diken. Foto: Claudio Britos

Återställt. Stora områden i naturreservatet är återigen våta. – Det blir estetiska värden också, säger Kristin Lundvall. Foto: Claudio Britos

– Den här enkla åtgärden gör att hela vattennivån stiger på stora arealer. Det är väldigt kostnadseffektivt och en rimlig arbetsinsats som vi hoppas att andra kommuner tar efter, säger Kristin.

På ett dött träd växer en brandgul trädsvamp. Det är brandtickan, en akut hotad urskogsart. I en odlad skog plockas döda träd undan, men många djur och växter lever av de fallna träden.

– Vi har sett en fantastisk ökning av brandticka och av massa andra arter som är beroende av en fuktig miljö och av döda granar. Vartefter granarna faller blir det ett riktigt eldorado för tofsmesar, hackspettar, skalbaggar och larver. Men före dem kommer svampen, säger Nicklas.

Som en tvättsvamp

Djupt inne i den stora skogen hör vi fortfarande suset från bilarna i det närliggande Flemingsberg. Motortrafik, ett ökänt klimatelände. Mindre känt är att de torrlagda våtmarkerna står för 20 procent av Sveriges växthusgasutsläpp. Det är lika mycket som bilismen. Genom att återskapa våtmarkerna lagrar de koldioxid.

– Jag gillar liknelsen att det här landskapet en gång var en tvättsvamp, men man har gjort det till ett tvättfat, vilket för med sig en rad problem, säger Nicklas.

Den tvättsvamp som en naturlig våtmark är skyddar mot översvämningar nedströms i landet, samtidigt som den skyddar mot uttorkning i skogen.

Vi når en plats där Nicklas och Kristin jobbat en tid. Isen blänker under granarna över ett stort område, 75 meter i bredd.

– Det som återskapats här sträcker sig flera hundra meter framåt. Väldigt vackert som ni ser. Det blir estetiska värden också, säger Kristin Lundvall.

30 myrar och mossar

Mellan 2020 och 2022

Visst är det nytt, just nu så tar vi ett grepp om åtgärder i 5 naturreservat som ska genomföras under 2020-2022 (totalt kanske 30 stora områden/åtgärder).
Mycket växthusgaser som ska bindas.