På förskolan Solbacken i Hägersten har man 60 kvadrameter per barn. På förskolan Terassen i Svedmyra har man sin gård på en takterrass. Foto: Maja Brand

Storleken på barnens förskolegårdar skiljer sig rejält i Stockholm

Fler barn på mindre yta. Så ser det ut på förskolorna när Stockholm växer. Men det här är en risk för barnens hälsa, menar Boverket.

  • Publicerad 18:37, 2 feb 2017

Skillnaderna på hur mycket plats barnen på stadens förskolor har att röra sig på, är stor. Många förskolor saknar helt en egen gård, andra har en yta på nio kvadratmeter per barn, medan de största har upp emot 79 kvadratmeter per barn.

Förskolor med ingen, eller en minimal, gård är ett feltänk från stadens sida, enligt Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt och utredare på myndigheten Boverket.

– Vi ser att förskolegårdarna krymper i Stockholm och på många håll i Sverige och det här innebär en risk för barns hälsa och utveckling. Utemiljön på förskolor och skolor är viktig eftersom barnen spenderar så många timmar där. Vissa barn är på förskolan 10-11 timmar per dag, det blir deras enda tillfälle till fysisk aktivitet. Hälsofokuset är väldigt tydligt, man vet att barn som är ute mycket är mindre sjuka, sover bättre, rör sig mer och utvecklar motorik och inlärning, eftersom kropp och hjärna hänger ihop, säger Ulrika Åkerlund.

Minst 40 kvm

Boverkets rekommendation är att varje förskolebarn ska ha en yta på minst 40 kvm att röra sig på. I deras allmänna råd till kommunerna står att förskolegårdarna ska ha varierad topografi och vegetation, ljus och skugga och vara anpassad för verksamheten.

– Forskning visar att en gård som är mindre än 3 000 kvadratmeter, oavsett antal barn, har svårt att rymma alla de kvaliteter som behövs, säger hon.

Att gå iväg till en park varje dag är dessutom mer tids- och personalkrävande än att ha en gård att släppa ut barnen på, enligt Ulrika Åkerlund, och systemet är sårbart.

– Det räcker med att en personal är sjuk eller måste gå in med ett barn så kan de inte gå iväg. Då blir deras enda utevistelse, om det ens blir någon, på den här lilla uteplatsen.

Men att kräva en stor förskolegård i en stad med extrem bostadsbrist, är det verkligen rimligt?

– Nej, men en egen gård som är hyfsat stor med en blandning av lekutrustning och vegetation, och gärna ett eller flera grönområden i närheten dit de kan göra utflykter. Det är en lägstanivå som man bör kunna vänta sig, säger Ulrika Åkerlund.

Burell: Mer än bara yta

Stadens borgarråd med ansvar för förskolor, Olle Burell (S), tycker att kvaliteten på förskolan kan mätas i fler saker än bara yta.

– Det kan vara trygghet, bra personal och en bra verksamhet, det är minst lika viktigt och ska vägas in när man pratar om en förskolas kvaliteter, säger han.

Nio kvadrat per barn, eller noll, är det ok?

– Det beror på hur man använder de övriga resurser som finns att tillgå. Förskolor i kvarter eller stenstad kanske har en liten gård, men hittar metoder för att gå till en närliggande park, även om det är nödlösningar. Idealet är att varje förskola har en egen gård som är tillräckligt stor.

Olle Burell vill inte nämna några siffror på vad som enligt honom är en rimlig yta per barn.

– Vi slåss om allt utrymme som finns och det är strid om varje kvadratmeter. Det kommer att behövas cirka 20 nya förskolor per år med den här byggtakten i Stockholm, i överskådlig tid.

– Hela Söderort är en utmaning när det byggs nu. Vi måste rita in plats för barnen.

Terassgård. Förskolan Terassen har sin gård på en takterrass. Nelly, 4, med pedagogen Johan Arvidsson. Foto: Maja Brand

Störst. Förskolan Solbacken har stadsdelens största förskolegård med sina 60 kvadratmeter. Foto: Maja Brand

På förskolan Terrassen i Svedmyra består barnens gård av en takterrass. På förskolan Solbacken i Hägersten har man allt från potatisland till en fotbollsplan på gården.

4,5 kvadratmeter per barn, så liten är förskolan Terrassens utegård, minst i hela Enskede-Årsta-Vantörs stadsdel. Och deras gård ligger just på en takterrass.

– Det är praktiskt med de små barnen, vi kan släppa ut dem här de dagar vi inte går ner till parken. Och det är inga andra här, bara vi och det känns tryggt. Vi har bra koll på barnen, säger pedagogen Maria Askebäck.       

Men precis som alla förskolor med noll eller minimal gård, har förskolan Terrassen andra ytor att gå till. Den närmaste är parken på Stureby sjukhems område, där förskolan ligger. Där har stadsdelen bekostat en klätterställning, två sandlådor, två bodar för pulkor och lekredskap och det finns ett litet skogsparti.

– Förskolor med egna gårdar kommer att vara hårdvaluta framöver. Till exempel på nya Årstafältet, där byggs de flesta förskolor i bostadshus, säger förskolechefen Karin Fernqvist Glaving.

Får låna bostadsrättsföreningens gård

Förskolan Vinden i Skarpnäck ligger i botten av ett bostadshus och har 9 kvm/barn att förfoga över. Men bostadsrättsföreningen låter förskolan använda den stora gården intill, som har klätterställning och rutschkana.

– Rent siffermässigt så ser det kanske på papperet inte ut som vi har så mycket plats på vår egen gård. Men jag kan stå och titta på barnen och tänka ”gud så harmoniskt det är”. De yngre sitter i sandlådan och de äldre har utrymme att springa av sig. Om vi aldrig delade upp oss kanske det skulle bli problematiskt. Fast vi jobbar inte så, säger förskoleläraren Mari Yokoichi.

Barnen Vide Rosales, 5, och Billy Blom Frykmo, 4, säger att de inte upplever Vindens gård som trång trots att varje elev bara får nio kvadratmeter var. De tycker gården är ”bra”. Men givetvis finns det utrymme för förbättringar.

– Jag vill ha ett jätteträd. Som är jättestort. Med godisar i som smakar karamell, säger Vide Rosales.

Önskar godis. Vide Rosales och Billy Blom Frykmo går på förskolan Vinden i Skarpnäck, som har minst kvadratmeter per barn, önskar att det fanns ett godisträd på förskolegården. Foto: Mikael Andersson

Fotbollsplan och stenbumlingar

På förskolan Solbacken i Hägersten är man lyckligt lottad. I tider av markbrist där staden testar allt från att lägga förskolegårdar på taken till att inte ha någon gård alls, så sticker förskolan ut med sina 60 kvadratmeter gårdsyta per barn.

– Föräldrarna blir positivt överraskade över hur stor gården är. Vi har ju en gård på baksidan också som de först inte ens lägger märke till. De tycker att det är stort bara här, säger förskolläraren Gunilla Axelsson.

På den 5 926 kvadratmeter stora förskolegården ryms allt fån en liten konstgräsplan till ett potatisland och stora stenbumlingar. Gården används varje dag, antingen på förmiddagen eller eftermiddagen. Ibland både och.

– Man märker att barnen har ett sort behov av att klättra, klänga, hoppa och skutta och det har de möjlighet att göra här. Även dagar när vi har ont om personal så kan vi komma ut och vi kan gå ut även kortare stunder. Om man alltid måste gå iväg så tror jag att det är svårare, säger förskolläraren Gunilla Axelsson.

"Större inte alltid bättre"

På Kavat i Farsta strand får 30 barn i åldrarna 1-5 år dela på nästan 300 kvadratmeter, vilket innebär 9,5 kvadratmeter per barn.

En ganska rejäl skillnad mot förskolan Skogslyan som ligger några stenkast bort där varje enskilt barn har hela 75 kvadratmeter lekyta till sitt förfogande. Orättvist, kan tyckas. Men även förskolläraren Daniel Lassnäs ser främst fördelar med att ha en mindre gård.

– Större behöver inte alltid betyda bättre. Det bästa för oss är att vi ser alla barn hela tiden, och ännu viktigare – de ser oss. Det skapar ett lugn och en trygg känsla för oss alla, säger han.

Om barnen på förskolan Kavat i Farsta strand får drömma fritt kan de tänka sig ytterligare komponenter som skulle lyfta wow-faktorn på gården. "En björnunge borde finnas! Och ett lejon, och en kanin. Och en regnbåge i luften", säger Madi Njie, 5 år. Men Charlie Lindkvist, 5 år, tycker att en giraff vore roligare. "Fast då måste det vara löv jämt på träden så de har något att äta". Foto: Mikael Andersson

Minst och störst förskola i Söderort (kvm per barn)

FARSTA:

Minst: Förskolan Kavat, Farsta strand – 9,5 kvm.

Störst: Skogslyan, Farsta strand – 75 kvm.

ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR:

Minst: Terrassen, Svedmyra – 4,5 kvm.

Störst: Ekbacken, Hagsätra – 79 kvm.

HÄGERSTEN LILJEHOLMEN

Minst: Gladan, Aspudden – 0 kvm.

Störst: Solbacken, Hägerstensåsen – 60 kvm.

SKARPNÄCK:

Minst: Vinden, Skarpnäck – 9,4 kvm

Störst: Långe Erik, Kärrtorp – 52 kvm

ÄLVSJÖ:

Ingen uppgift.

Hej!

Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter.

Håll dig till saken. Håll god ton. Du ansvarar själv för att ditt inlägg inte bryter mot svensk lag.

Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Rivningen av pirathamnen kan försenas

Nyheter Soppan kring tjuvankrade båtarna på Söder fortsätter Till i sommar skulle den skandalomsusade olovliga båthamnen vid Årstaviken som gäckat staden vara borta, utlovades det. Men nu visar det sig att rivningen kan försenas.söndag 20/1 20:00