Trångt. Vem vinner slaget om gatorna? Foto: Karin Nilsson

Striden om bilismen kan avgöra höstens val

Ny motorväg och fler parkeringsplatser eller bredare cykelbanor och nya gågator? Trafikfrågorna skapar känsloladdade motsättningar i Stockholm inför valet i höst.

  • Publicerad 06:50, 11 maj 2018

Samtliga partier i Stadshuset är överens om att biltrafiken i Stockholm ska minska. Men trots det skapar trafikfrågorna lika hård debatt hos våra politiker som hos väljarna. Störst skiljelinje finns mellan cykelvurmande Miljöpartiet och mer bilvänliga Moderaterna. Men en sak har deras trafikpolitiska förslag gemensamt: de möts av känslosamma reaktioner hos stockholmarna.

Enligt Alexander Ståhle, stadsbyggnadsforskare på KTH, handlar valet av färdmedel till viss del om identifikation, vilket ger en extra intensitet åt debatten.

Bilen en förlängning av kroppen

– Folk identifierar sig med sin bil eller cykel som om det vore en förlängning av kroppen, konstaterar han, men tillägger att det sällan är ett medvetet val.

– I synnerhet inte för bilisterna. Det handlar om var man bor och hur mycket tid som finns att tjäna på att ta bilen. Det har egentligen ingenting med värderingar och åsikter att göra, säger han.

Ilska mot fotgängare i nya cykelbanan

I takt med ett ökat antal cyklister blir det också alltmer tydligt att infrastrukturen inte är utbyggd för den cykeltrafik vi har i dag. Bilister, gående och cyklister tvingas samsas om små utrymmen, vilket späder på konflikten ytterligare.

Malin Gibrand, som arbetar med stadsutveckling på Trivector, tror även att polariseringen stärks av en bristande kommunikation från politiskt håll.

– Det upplevs sällan positivt att prata om begränsningar för till exempel biltrafiken utan att samtidigt berätta vad man uppnår istället, säger hon.

Utrymmeskamp. Foto: Sacharias Källdén

Frågan är: går det verkligen att bygga bort bilismen i en växande stad? För både Alexander Ståhle och Malin Gibrand är svaret tveklöst ja.

– Stadsplaneringen påverkar jättemycket hur vi väljer att resa. Köpenhamnarna föddes inte som cyklister, men de har successivt byggt ut sin cykelstruktur vilket gör att många väljer cykeln. Ingen motorväg minskar bilresandet, det resulterar bara i att köer uppstår på nya platser och i slutändan sitter ännu fler fast i köer, säger Malin Gibrand.

LADDA NER VÅR APP Iphone eller Android

Men alla håller inte med. För ett par veckor sedan anordnade Moderaterna ett frukostseminarium om östlig förbindelse. En av de medverkande var Karin Wannström, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare, som liksom både Moderaterna och övriga allianspartier är övertygad förespråkare av motorvägen.

– Vi har en ohållbara trängsel och en östlig förbindelse skulle avlasta hela kollektivtrafiksystemet, sa hon bland annat.

Alexander Ståhle. Foto: Mikael Andersson

Alexander Ståhle å sin sida menar att en motorväg inte gynnar vare sig arbetsmarknad, bostadsmarknad eller tillväxt. Han nämner marknadsanalyser som visar att bostadspriser sjunker närmare motorvägar, att kontorshyror styrs helt av närhet till pendeltåg och tunnelbana och att handelsomsättningen ökar då biltrafiken tas bort, vilket till exempel hände på Götgatspuckeln. 

De bilfria gatorna lär bli fler

Även i Malin Gibrands framtida Stockholm har bilarnas utrymmen minskat rejält och hon ser gärna fler bilfria gator i city.

– Då skulle huvudgator som Kungsgatan och Odengatan kunna erbjuda både de boende och besökare helt andra stadskvaliteter.

Det här tycker partierna olika om – fyra exempel

Ringled. En tidigare skiss på olika alternativ för Österleden.

Östlig förbindelse

En östlig motorväg som knyter ihop norra och södra länken på östra sidan har diskuterats länge. Och nu har diskussionen väckts till liv igen, inte minst tack vare Moderaterna som ser det omdebatterade projektet som en av valets stora frågor. De får stöd av L, SD och KD. Även C, som tidigare varit motståndare till projektet, säger numera ja – "förutsatt att det ställs hårda krav på miljöpåverkan och hållbarhet i samband med genomförandet." S är tveksamma till vem som ska betala kalaset medan MP, V och Fi är enade motståndare till motorvägen som de menar kommer leda till ökad biltrafik.

Stridsfråga. Alla politiker är överens om att de smutsiga bilarna ska bort från stan men det är stora skillnader på förslagen. Foto: Mikael Andersson

Miljözonerna – dieselförbudet i innerstan

Stockholm har fått klartecken att införa miljözoner från år 2020. Det innebär att äldre dieselbilar och fordon som inte uppfyller de satta utsläppskraven kommer att förbjudas att köra i vissa zoner i Stockholms innerstad. I dagsläget finns ett majoritetsstöd i stadshuset men exakt hur det ska utformas och var zongränserna ska dras är ännu inte bestämt. Miljöpartiet har varit drivande i frågan som principiellt även har stöd av C och L. L betonar att en omställning inte får hastas fram och måste ge medborgarna en rimlig chans att ställa om. C vill se ännu ”fler och kraftigare verktyg” för att ställa om till utsläppsfri trafik. M är dock kritiska och beskriver miljözonerna, som för med sig ett förbud även mot tidigare miljöklassade dieselbilar, som ”ett hårt slag för bilister i Stockholm”.

Parkeringsvakt. En vanliga syn över hela stan. Foto: Shaon Chakraborty

P-avgifterna

Den rödgrönrosa majoriteten har under mandatperioden infört p-avgifter och boendeparkering på tidigare avgiftsfria gator i Söder- och Västerort samt höjt parkeringsavgiften inne i stan. Ett fåtal områden återstår dock och när det är helt klart ska allt utvärderas och därefter ska avgifter införas i hela staden, enligt planen. De nya avgifterna har mött hård kritik från boende i de aktuella områdena och det politiska motståndet har varit stort.

Moderaterna vill bland annat ta bort den införda avgiftstiden på lördagar och gå tillbaka till ordinarie avgiftstid mellan 09-17 på vardagar. De vill även inleda förhandlingar om att slopa den införda avgiften och boendeparkeringen i ytterstaden, och i stället se till att det finns i utvalda områden i närförorter där parkeringsproblemen har varit stora.

MP har inga planer på att införa ytterligare parkeringsåtgärder.

Kollektivtrafiken. Tunnelbanan ska byggas ut men det tar tid och många hinner skaffa bil innan den är klar. Foto: Sacharias Källdén

Kollektivtrafiken

Kollektivtrafiken i Stockholm står inför stora utmaningar. Staden växer och nya bostadsområden skapas, samtidigt ska tunnelbanan byggas ut rejält för att möta framtidens behov.

SL-priset har också höjts flera gånger de senaste åren, nu senast efter en överenskommelse mellan alliansen och Miljöpartiet som sträcker sig till och med 2019. En överenskommelse som S och SD stöttat.

Vänsterpartiet har varit stark emot de senaste prishöjningarna och har istället föreslagit att landstingsskatten höjs för att sänka nivån på SL-priserna.

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har alla lagt förslag på nya rabatter för ungdomar och pensionärer under lågtrafik. Socialdemokraterna till exempel att alla barn upp till 12 år alltid ska resa avgiftsfritt tillsammans med vuxen. Partiet kampanjar också för fler snabba direktbussar.

Miljöpartiet vill inte höja priset ytterligare. Däremot vill partiet ta bort spärrarna, bygga spårväg City från T-centralen till Ropsten och bygga ut busstrafiken.

Moderaterna går inte till val på några förändringar av taxorna. Partiet prioriterar balans i SL:s ekonomi och vill åstadkomma en mer tillförlitlig kollektivtrafik med bättre vagnar, fler bussturer och pendeltåg som går oftare och i tid.

Hej!

Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter.

Håll dig till saken. Håll god ton. Du ansvarar själv för att ditt inlägg inte bryter mot svensk lag.

Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.