Odla ihop är en förening och en urban pedagogisk permakulturträdgård öppen för alla i Tanto. Foto: Maja Brand

Succé för Tantos allmänna odling

Föreningen Odla Ihop växer så det knakar. På den tidigare outnyttjade markbiten i Tanto har föreningen skapat en skogsträdgård där allt går att äta och alla är välkomna.

  • Publicerad 11:02, 16 jul 2018

”Vi hinner knappt jobba, det är så otroligt många som kommer fram och pratar”, säger Karin Saler, arkitekt och en av initiativtagarna till föreningen Odla Ihop i Tanto. Den 5000 kvadratmeter stora ytan mellan parkleken och badstranden fick föreningen till förfogande efter att ha lämnat in ett förslag till stadsdelsförvaltningen 2016. Visionen då var en skogsträdgård och urban matpark, och nu finns här en odling som på sikt ska klara sig själv. Den ska dessutom förse de som passerar med ätbara saker samtidigt som den är ett ställe att mötas och utbyta kunskap.

5000 kvadratmeter odlingsträdgård – mitt på Söder

Trots en knastertorr sommar frodas odlingarna. Karin Saler och kollegan Jenny Salmson har precis avslutat den fyra veckor långa kursen ”Urban skogsträdgård”. Tillsammans har de 12 deltagarna bland annat gjort en analys av platsen, byggt vindskydd och så kallade 18-dagarskomposter och anlagt två djupbäddar.

– Det här är en social plats, och en plats som ska visa på att man inte behöver ta sig så långt bort för att hitta en oas. Ingen ska vara dömd till en semester i lägenhet tycker vi, säger Jenny Salmson.

Insektsgodis. Man har planterat en massa blommor, bland annat honungsfacelia för att locka bin och andra pollinerare. Foto: Maja Brand

Överblick. Karin Saler visar ritningen över den 5000 kvadratmeter stora skogsträdgården i Tanto. Foto: Maja Brand

Just nu har föreningen cirka 70 medlemmar, men det finns ingen begränsning och man växer stadigt. Alla är välkomna.

– Vi har planterat typiska permakulturväxter här som korogi, silverbuskar och havtorn.

Planteringarna är gjorda i två sektioner, ätliga prydnadsväxter och vilda ätliga växter.

– Kejsarkrona till exempel smakar som potatis, och grobladsfrön kan man ha på müslin, berättar Karin Saler.

LADDA NER VÅR APP Iphone eller Android

Det har gått åt mycket organiskt material för att skapa skogsträdgården.

– Hästgödslet är nog det som färdats längst, den kommer från Swartlings ridskola på Östermalm. Trästockarna är från Hammarby sjöstad. Kaffesump har vi fått från Sams Espressobar på Hornsgatan, kartonger att täcka marken med från olika soprum i området och barnen från lekplatsen intill har bidragit med att kissa på komposthögarna, berättar Karin Saler.

– Den här platsen är till för att testa saker på. Vi funderar just nu på hur vi ska bygga och utforma dammen där den gamla sandlådan låg. Vår önskan är att göra den på ett hållbart sätt och täta med lera, säger Jenny Salmson.

De hyllas i Hornstull – snart kan de vinna lokala priset

Nästa fokus är att fasa ut vattning med dricksvatten i trädgården.

– Vi vill samla ihop regnvatten från taken på husen här i närheten, och vi har varit i kontakt med Svenska Bostäder som renoverar husen precis bredvid trädgården. Där skulle man skulle kunna bygga en uppsamling för regnvatten. Men tyvärr nappade de inte på den idén just nu, berättar Karin.

LADDA NER VÅR APP Iphone eller Android

Skogsträdgården kommer att fortsätta växa, och i höst startar Långholmens Folkhögskola en ettårig utbildning i permakultur här med Jenny Salmson och Karin Saler som lärare.

– Vi vill att varje gård och park ska innehålla skogsträdgårdens element, men vi räcker inte till. I och med den här utbildningen kan eleverna utveckla och förverkliga idéer om andra platser i staden, säger Jenny Salmson.

Hej!

Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter.

Håll dig till saken. Håll god ton. Du ansvarar själv för att ditt inlägg inte bryter mot svensk lag.

Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.