Radarpar. Det var viktigt att visa ungdomarna att vi kunde jobba ihop fast vi kom från helt skilda världar, säger Ulla Pålsson och Yilmaz Zengin. Foto: Claudio Britos

Sveket mot Fittja – Därför kom kriminaliteten tillbaka

Fittja hade i början på 00-talet en unik chans att bryta kriminalitetens makt över området. Ungdomen hus var på god väg att lyckas. Sen hände något. Kommunen släppte taget. Och Fittja är tillbaka till ruta ett. Nu vill politikerna göra ett ”omtag”. Men är de beredda att göra vad som krävs?

  • Publicerad 09:53, 16 feb 2018

Vi ser att killarna som sköter knarkhandeln i centrum går in där nästan varje dag, tar en macka, spelar spel och snackar lite med personalen.

Ett laglöst land. Så beskrevs Fittja i slutet på 1990-talet. Fittja Boys var fortfarande ett begrepp och unga killar som ramlat ur skolan lockades till centrum för att hänga med de äldre kriminella.

Då skapades Ungdomens hus, en helt ny slags lösning som många hoppades skulle vända utvecklingen. Och det lyckades. Till en början.

– Vi fångade upp de främsta bovarna, de som stod för det mesta av brottsligheten. De fick anställning i bygget med riktiga löner. Det var jobbigt i början, jag fick själv gå upp klockan fem varje morgon för att väcka dem. Men efter några månader kom de in i systemet, berättar Yilmaz Zengin, den ena av föreståndarna.

Kriminaliteten sjönk märkbart, hundratals unga kunde slussas vidare till riktiga jobb. Landets alla nyhetsmedier kom på besök och andra kommuner tittade avundsjukt på Botkyrkas exempel.

Men redan i mitten på 00-talet bröts framgångskurvan. Idag, 17 år efter invigningen, är kriminaliteten tillbaka, fullt synlig framför Lidl i Fittja centrum. Och diskussionen blossar upp igen: vilket ansvar har Ungdomens hus för utvecklingen i området?

– Vi ser att killarna som sköter knarkhandeln i centrum går in där nästan varje dag, tar en macka, spelar spel och snackar lite med personalen. Är detta vad skattebetalarna vill ha? Vad blir det för resultat, undrar Martin Lazar, områdespolis i Fittja.

Enhetschefen Ulla Pålsson medger att det inte blev som det var tänkt. De senaste tio åren har Ungdomens hus försökt hålla ställningarna, utan att ha vare sig de resurser, det mandat eller de samarbeten som man hade behövt för att lösa uppgiften.

– Det blev ett omöjligt uppdrag, det som vi fick från början, att arbeta med tryggheten i området och hjälpa unga kriminella. Vi lämnades ganska ensamma och hade inte någon möjlighet att lotsa unga vidare när de behövde hjälp, säger Ulla Pålsson.

Efter Fittjarättegången: "Så tar vi tillbaka vårt centrum"

Foto: Claudio Britos

Det fanns ingen som försvarade oss längre.

Så vad hände egentligen?

Ulla och Yilmaz pratar gärna om den första, framgångsrika tiden efter millennieskiftet, när de byggde upp verksamheten tillsammans med lokala eldsjälar, föreningar, bostadsbolag, socialarbetare, föräldrar, fritidsledare och inte minst ungdomarna själva.

Den gamla sopsugen mitt framför centrum förvandlades till ett aktivitetshus där alla mellan 16 och 25 år var välkomna.

– Uppdraget var att skapa ett möjligheternas hus där alla, också de som hamnat riktigt snett, kunde hitta vägar till en meningsfull fritid, riktiga jobb och en väg in i det svenska samhället, berättar Ulla Pålsson.

Byggde förtroende

Ett par av killarna med kriminell bakgrund anställdes som fritidsledare. Genom personalgruppens förankring i området kunde man bygga förtroende till unga på ett nytt sätt. Samtidigt som man hade konkreta verktyg för att hjälpa dem vidare.

Fastighetsägaren Botkyrkabyggen samarbetade med det nystartade företaget Fittja Drift och Underhåll, där Yilmaz var delägare, för att skapa jobb och praktikplatser i området.

I början nådde man också målen, visade en utvärdering från 2011 gjord av en forskare från Umeå universitet.

– Styrkan var att vi kunde bygga huset utifrån Fittjas behov, inte utifrån hur de kommunala förvaltningarna var organiserade, säger Ulla Pålsson.

Men det fanns en hake. Finansieringen – och även möjligheten att jobba fritt utanför kommunens ramar – byggde till stor del på tillfälliga projektpengar från den statliga Storstadssatsningen.

Och när de pengarna tog slut runt 2006, samtidigt som viktiga nyckelpersoner i området slutade, hängde Ungdomens hus ganska löst.

Verksamheten blev tillbakapressad och kringskuren, konstaterade utvärderaren.

– Det fanns ingen som försvarade oss längre, säger Ulla Pålsson.

Kopplingen till lokalsamhället som i början var en styrka – att personalen kunde gå in och medla mellan grupper som hamnat i konflikt med varandra och förhindra bråk – började ifrågasättas.

Polisen: Köper du knark i Fittja så hamnar du på film

Ungdomens hus gjordes till syndabock för de våldsamma händelser – skottlossning, bränder och upplopp – som skakade Fittja åren 2009-2010.

Kriminaliteten är annorlunda mot när vi började. Med en vanlig tjuv, en bankrånare, kan det räcka med att man ordnar ett jobb och ger stöd till att ändra sitt liv. Men de som säljer narkotika missbrukar ofta själva och då krävs helt andra slags insatser.

”Till kritiken hör uppfattningen att äldre unga män i huset drar till sig en kriminell koppling och att Ungdomen hus härigenom, med sin lojalitet med dessa äldre unga i praktiken också indirekt håller denna koppling under armarna”, skrev utvärderaren Lars Göran Karlsson i sin rapport.

De anställda kände sig missförstådda, Ungdomens hus försökte skydda sig mot kritiken och blev allt mer isolerat, vilket snarast ökade omgivningens misstänksamhet.

M: "Ungdomens hus i Fittja drar till sig fel klientel"

’’Försökt göra det obekvämt’’

Vissa, även politiker i kommunen, drog slutsatsen att Ungdomens hus blivit en rekryteringsbas för kriminalitet, en idé som utvärderaren avfärdade som ”bisarr”.

– Vi finns i ett område där det är mycket oro och vi kan inte hålla det utanför dörrarna. Men vi har alltid försökt göra det obekvämt för dem som håller på med skit. Vi har samma uppfattning som polisen, säger Ulla Pålsson.

Men uppdraget är inte det samma som det var i början.

– Vi har inte längre ansvar för tryggheten i området. Idag koncentrerar vi oss på att bedriva bra verksamhet här i huset, säger Ulla Pålsson.

Det är också svårare idag, framhåller Yilmaz.

– Kriminaliteten är annorlunda mot när vi började. Med en vanlig tjuv, en bankrånare, kan det räcka med att man ordnar ett jobb och ger stöd till att ändra sitt liv. Men de som säljer narkotika missbrukar ofta själva och då krävs helt andra slags insatser, säger han.

Martin Lazar, områdespolis i norra Botkyrka, håller med om att Ungdomens hus gör en massa bra saker. Men han konstaterar att policyn hur man hanterar de kriminella ungdomarna är en känslig sak.

– Självklart ska man hjälpa ungdomar som bestämt sig för att lägga av, säger han.

– Men hur gör man med dem som bara fortsätter? Någonstans måste man dra gränsen. Man måste ha en verktygslåda som fungerar.

Ulla Pålsson förnekar inte att kriminellt belastade killar ibland kommer till Ungdomens hus.

– Det är jättesvårt att stoppa folk i porten. Vi är tydliga med att de inte är välkomna och vi låter dem inte sitta och prata utan att personalen lägger sig i. Men det finns inte så mycket mer vi kan göra, säger hon.

Varningssignalerna har framförts till politikerna under flera år, att verksamheten på Ungdomens hus inte räcker.

12-åringarna i Fittja säger ifrån. "Såhär kan vi få bort kriminaliteten"

Redan 2013 larmade Kultur- och fritidsförvaltningen om att de äldre ungdomarna hade börjat hänga i Fittja centrum igen, eftersom Ungdomens hus inte längre jobbade med sysselsättnings- och socialt inriktade insatser.

Jag är helt övertygad om att ingen egentligen vill hålla på med kriminell verksamhet. Alla vill vara stolta över sig själva och kunna se sin familj i ögonen.

”De här ungdomarna har stora behov av riktade insatser av den typ som Ungdomens hus bedrev under sina tidiga år och som kräver ett förvaltningsövergripande arbete”, skrev tjänstemännen.

– Ingenting av det blev av, säger Ulla Pålsson idag.

Vems är ansvaret för att ingen tog tag i det?

– Jag kan inte svara på det. Men om det är så att tidigare fattade beslut inte har verkställts finns det desto större anledning att vi nu gör en översyn och ett omtag, säger Ebba Östlin (S), kommunstyrelseordförande.

I början på februari la hon ett uppdrag till kommundirektören att se över all verksamhet för unga vuxna: det ska bli mindre häng, mindre ungdomsgård för vuxna och mer fokus på hur man får jobb.

Socialtjänsten ska finnas på plats mer för att kunna fånga upp unga kriminella som vill hoppa av.

Varför gör ni detta nu?

– Jag har fått lite för många signaler om att det inte fungerar tillräckligt bra. Vi måste ha en verksamhet som hjälper unga att faktiskt förändra sina liv, säger Ebba Östlin (S).

Ny supersatsning

Ulla Pålsson och Yilmaz Zengin välkomnar beskedet. Ulla vill gärna se en ny ”supersatsning”, där polisen, föräldrarna, ungdomarna, civilsamhället, bostadsbolagen, kronofogdemyndigheten och alla förvaltningar samarbetar på nytt.

– Man behöver ta tio personer från centrum, hela kärnan, se till att de får en ärlig chans till jobb, att tjäna pengar. Arbeta parallellt med deras familjer och andra myndigheter som kan vara till stöd, säger Ulla Pålsson.

– Jag är helt övertygad om att ingen egentligen vill hålla på med kriminell verksamhet. Alla vill vara stolta över sig själva och kunna se sin familj i ögonen, framhåller hon.

Yilmaz tycker man borde ta efter Södertäljemodellen, där kommunens bolag samarbetar med det privata näringslivet för att skapa jobb åt arbetslösa ungdomar.

– Det finns hur mycket jobb som helst att göra i Fittja: klippa gräs, jobba med sophanteringen. Vi kan bygga upp hela Fittja på det sättet, kommunen och företagen tillsammans. Vi kan bli en förebild för hela världen, säger Yilmaz Zengin.

Kvinnor – Fittjas vapen mot stöket i portarna

Ett unikt hus för unga vuxna

Ungdomens hus invigdes i maj 2001 efter ett initiativ från lokala ungdomar, som också hjälpte till att bygga om den gamla sopsugen framför Fittja centrum till allaktivitetshus.

Åldersgränsen sattes till 16-25 år, men gränsen har varit töjbar uppåt. 2013 sänktes åldersgränsen till 22 år på kvällstid, men på dagtid är det fortfarande 25-årsgräns.

Huset har genom åren rymt boxning, dans och träning, matlagning, filmprojekt, karriärprojekt, jobbsamarbeten med bostadsbolag, värderingsdiskussioner, cv-skolor och mycket mer.