Ett eget litet samhälle växte fram runt Tumbas pappersbruk med tiden, med bland annat eget brandförsvar och bibliotek. På 70-talet flyttades sedeltryckeriet hit. Foto: Johannes Liljeson

Sveriges sedelhistoria ryms i det gamla bruket

I våras kom nyheten att sedeltryckeriet i Tumba flyttar sin verksamhet utomlands. Här berättar den pensionerade sedeltryckaren Ove Gauffin om hur hans liv kom att formas av bruket - och hur bruket formade samhället runtomkring.

  • Publicerad 11:08, 29 jun 2018

Riksbankens sedeltryckeri har en lång historia. När jag började 1952 på Norr Mälarstrand 6 i Stockholm talade de äldre tryckarna om gamla banken på Järntorget i Gamla stan, där det legat fram till 1916 då det flyttade till Helgeandsholmen.

1936 flyttade tryckeriet till Norr Mälarstrand 6 på Kungsholmen. På den tiden var det en trygghet att ha en statlig anställning. Sedeltryckningen bidrog ytterligare till en trygghet, för sedlar var ju något som skulle finnas kvar för evigt trodde man då.

Anställningarna gick ofta i arv från far till son. Min far som var målare hade haft måleriarbeten på sedeltryckeriet. Jag hade precis fått jobb på Nordstedts och far ville att jag skulle söka på tryckeriet. När faktorn tittat på mitt betyg sa han att betygen var bra och hade man släppt in min far så skulle man också låta mig få göra en provtjänstgöring. Jag fick så småningom fast anställning. 

Ove med nytryckta 1000-kronorssedlar. Foto: Privat

Ett företag på den tiden var familjärt på något sätt. Man visste det mesta om varandra, var behjälpliga och hade särskilda sociala förmåner. Man träffades socialt och umgicks. Visst fanns det många originella människor, men alla var accepterade. Tryckeriet var självgående på det mesta. Man tillverkade egna färger, hade ett tvätteri och ett förråd med det mesta man behövde för sedeltillverkningen. 

Tumba var rena rama landet

När beskedet kom att tryckeriet skulle flytta till landsorten fanns det flera förslag på platser. Tumba var ett och eftersom sedelpapperet tillverkades där så föll det sig naturligt.

Falska sedlar – en bra affär på Tumba bruk

När de anställda fick beskedet blev det oro i leden. Alla trivdes på Norr Mälarstrand. Tumba 1970 var ju rena rama landet. Men ingen återvändo fanns. Det var bara att sluta eller följa med till Tumba. Man slog ihop pappersbruket med tryckeriet och bildade AB Tumba bruk. Den tanken var god och närheten till varandra underlättade. 

Lägenheter fanns det i Tumba för den som kunde tänka sig att flytta dit. Tumba bruk byggde också ett bostadsområde med småhus för de anställda. Det var ju gentilt.

Bättre förr. ”På Tumba bruk fanns förut en arbetskultur som passade oss svenskar. Nu bryr man sig inte om personalen, allt handlar bara om pengar och transaktioner, allt flyter över gränserna”, säger Ove.

Ja de flesta med mig som följde med till Tumba fick en bra arbetsplats som till en början påminde om den på Norr Mälarstrand. Vi byggde upp en bra fackföreningsrörelse tillsammans med papperstillverkarna. Jag medverkade själv på flera olika poster och var ordförande för ett par hundra medlemmar. Det var en bra tid då företagsledning och de arbetande samarbetade för både sina egna och företagets intressen.

Konstförening och personaltidning

Vi hade också gemensamma fritidsintressen som företaget stöttade. Bland annat tennisbanor, motionsspår och konstförening. Det var julgransplundring för familjerna och midsommarfirande. Semesterförening med tillgång till hus i skärgården och i fjällen. En personaltidning.

Sverige har förändrats mycket sedan dess. Det är ju svårt för er som är födda på 80- och 90-talen att förstå. Jag som arbetade på AB Tumba bruk fram till min pension trodde att allt skulle förbli som förr, men så blev det inte och nu försvinner också vår stolthet sedeltillverkningen.

Tumba bruks sedeltryckeri läggs ner – 170 varslas

Det är tråkigt att höra om nedläggningen måste jag erkänna. Ja, faktiskt kändes det redan när Sveriges riksbank sålde ut företaget till Crane från USA 2002. 

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.