Hörnsten. Stationshuset lade grunden för det moderna Stuvsta. Bild från 1918. Foto: SJ/samlingsportalen.se

Tågbråk och arbetarvillor – Stuvsta firar 100 år

För 100 år sedan byggdes Stuvstas ikoniska stationshus som skulle transformera orten från passerad landsbygd till en av landets mest hektiska pendlarorter. Visionen när stationen byggdes? Ett nytt Djursholm.

  • Publicerad 13:14, 10 aug 2018

Stuvsta skulle bli nästa Djursholm. Det var det nystartade Stuvstabolagets vision när Stuvsta gård i början av 1900-talet skulle omvandlas från odlingsmark med ett tiotal torp och gårdar till villastad.

Egnahemsrörelsen hade börjat ta ett grepp om storstadsborna och allt fler längtade bort från stadens smuts och hets. Men Stuvsta förblev länge bara jordbruk och skog som man susade förbi på västra stambanan till och ifrån Stockholm. Där fanns visserligen en liten träperrong och en banvaktsstuga. Men där stannade endast två tåg per dag. Och man var tvungen att vifta med en flagga för att över huvud taget få tåget att stanna.

Om det skulle bli ett nytt Djursholm var Stuvstabolaget tvunget att råda bot på detta. 1910 började man förhandla med SJ om ett nytt stationshus, men SJ ville inte betala. Först genom att ta på sig kostnaden och driften i fem år fick bolaget slutligen rätt och 1918, för 100 år sedan i år, stod stationshuset klart.

Men något nytt Djursholm blev det ändå inte.

– Det blev inga direktörer som flyttade hit. Snarare var det arbetare, hantverkare och tjänstemän, berättar Hans Björkman, Stuvstabo sedan 1950-talet och författare till flera böcker om hemortens historia.

Nybyggare. Under 1920-talet flyttade allt fler arbetare till Stuvsta för att bygga sitt första egna hem. Foto: Huddinge kommuns arkiv

– Det blev inte lika påkostade villor direkt. Ofta byggde man en liten enkel stuga till en början. Sedan jobbade familjen flera år med att bygga ett större hus på semestrar och ledig tid. Än idag finns en del småhus kvar på tomterna i Stuvsta.

Under stationens fem första år sköttes driften av en redig kvinna som troligtvis var en av landets första kvinnliga stinsar: fru Pallin. Hon skötte allt från biljettförsäljning och postsortering till att tända oljelampor och signalera åt lokförarna ståendes nere på perrongen.

Efter det att Stuvstabolaget drivit stationen i fem år tog SJ över helt utan ersättning och anställde då fem personer för att sköta fru Pallins jobb.

450 kronor i hundskatt

År 1923 bildades Stuvsta municipalsamhälle för att samordna gemensamma angelägenheter som vatten, avlopp och belysning. Från början var det dock en blygsam gemenskap. Första året var den enda inkomsten en hundskatt. Totalt fick man in 450 kronor.

– Från början av 1930-talet var Stuvsta Sveriges största lokaltrafikstation när det gäller antalet resande och efter kriget ökade trafiken ännu mer. Här fanns massor av villor och det myllrade av butiker i början. Det var nästan en eller flera i varje kåk längs Stationsvägen i centrum, berättar Hans Björkman.

När bron över spåren var klar 1918 slutade vägen tvärt på andra sidan, men på 1930-talet började även delen väster om järnvägen att bebyggas.

1958. På 50-talet byggdes ett nytt betydligt plattare och fyrkantigare stationshus i Stuvsta. Foto: SJ/samlingsportalen.se

1958 byggdes ett nytt modernt stationshus och en gångtunnel under spåren. Den gamla bron revs 1985 och ersattes med en ny när järnvägen breddades till fyra spår. 1994 öppnades Stuvstaleden med ännu en järnvägsbro. Småbutikerna har försvunnit en efter en. Men Stuvstaborna trivs fortfarande.

– Jag har hört att Stuvsta är den av orterna i Sverige med störst återflyttning, säger Hans Björkman.

I strid med tågbolagen

Förra året var Stuvstaborna några av de pendlare i Stockholms ytterkant som ljudligt protesterade mot SL:s planerade skip stop-tåg som skulle hoppa över Stuvsta och ge stationen färre avgångar. Efter protesterna stoppades planerna.

Beskedet: Inga skip stop i Tullinge och Stuvsta

Det är inte första gången de höjer rösten mot tågbolagen.

– På 1970-talet var det väldiga kamper. Då ville man lägga ner Stuvsta station för att kunna bygga Flemingsbergs station. Men en aktionsgrupp bildades och lyckades till slut stoppa detta, säger Hans Björkman, som själv fick offra en del av sin tomt till SJ för utbyggnad av spårområdet.

Som en symbol över ortens hundraåriga historia, tätt sammankopplad med järnvägens utveckling, tronar det gamla stationshuset fortfarande upp sig ovanför Stuvsta centrum. Idag säljs det dock inte några biljetter här. Lokalerna går idag att hyra för utställningar och fester. Den 8–9 och 15–16 september ska den nyblivna hundraåringen firas med en utställning just där.

Stuvstavetare. Hans Björkman har författat flera böcker om Stuvstas historia.

Utställning i stationshuset

I år firar Stuvstas ikoniska stationshus 100 år. Det kommer att firas med en utställning i stationshuset den 8–9 och 15–16 september klockan 10–16.

Utställningen kommer till stor del bestå av gamla fotografier, men också en skalenlig modell av stationsområdet som det såg ut på 1940-talet och målerier av lokala konstnärer.

Hej!

Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter.

Håll dig till saken. Håll god ton. Du ansvarar själv för att ditt inlägg inte bryter mot svensk lag.

Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.