Foto: Sanna Källdén/Linda Gren

Unga stockholmare berättar: Det här är #mittkvarter

Miljonprogram, villaområden och radhuskomplex. Stockholm är delat. Nu lanserar vi #mittkvarter, där unga stockholmare berättar om vardagen i och bilden av sina kvarter.

  • Publicerad 11:30, 29 jan 2016
Yodit Girmay, 20, poet, Molkomsbacken, Farsta. Foto: Sanna Källdén

"Jag gillar inte att man romantiserar förorten"

"När jag var 13 frågade en kollega på sommarjobbet var jag bodde. Jag sa "Molkomsbacken" och han svarade ”Jaha, jag fick en lägenhet där en gång men jag tog den inte, där vill man ju inte bo”.

Jag tror inte att de som bor på andra ställen i Stockholm har koll på Molkomsbacken. Men jag tror att de flesta som bor här omkring ser det som den sämre delen av Farsta.

Jag har bott här i 19 år med min mamma och fyra syskon, vi flyttade hit när jag var ett år. Jag hade en bra uppväxt här. Framför vårt hus låg en liten fotbollsplan och bredvid den fanns några bänkar som brukade vara fulla med barn från området. Nu är det en parkering här istället.

Jag är inte lika mycket i Farsta nu som när jag var yngre, men då hade i alla fall många bilden av att det bara hände dåliga saker här. Jag tror att det berodde på att det bor många icke-vita personer här. Folk förknippar det med kriminalitet och bråk.   Det   är problematiskt.

Det här är ju egentligen en typisk bild av orten: höghus och paraboler. Många romantiserar det just nu, till exempel inom hiphopen. Jag gillar inte det. Det är inte så att jag skäms över att bo här, men jag är inte heller stolt.

Visst går det att säga att mina texter handlar om Molkomsbacken, jag skriver ju om mig själv. Som icke-vit ser folk på dig på ett särskilt sätt, även om det inte märks tydligt hela tiden.Det känns som att det blivit ännu tydligare den senaste tiden. Rasism har alltid funnits men det känns som att det blivit mer accepterat att spy ur sig sina fördomar".

Yodit Girmay, 20, poet, Molkomsbacken, Farsta.

Yodit Girmay har bland annat medverkat med texter i uppmärksammade antologin "Svart kvinna" och pjäsen "Marken brinner". Hon är medlem i kollektivet Revolution poetry.

Foto: Sanna Källdén

"Jag kan blunda och gå genom hela Byälvsvägen"

Foto: Sanna Källdén

"Här, på den här klippan brukar vi unga ofta hänga, det är här det slutar de där sista timmarna när ingen riktigt vill gå hem. Man tar en Instagrambild så att hela Byälvsvägen syns och kör #vaktarorten, som ett skämt, du vet, att vi försvarar vår förort.

Jag har bott på den här gatan hela livet. Bagarmossen är som alla andra förorter, skönt och trevligt. Att växa upp i Bagis har varit kul. Alla känner alla och det är ett blandat område. Mina kompisar, som jag hängt med sedan dagis, kommer från hela världen.

Jag kan blunda och gå genom hela Byälvsvägen, inga problem. Jag kan varenda hörna, vet var det finns genvägar och hål i staket. Förr hängde vi vid Snurran, som det kallades, där fanns en fotbollsplan där alla unga samlades. Men de tog bort planen. Så nu hänger folk i centrum istället. Det är bara att gå dit så träffar du alltid någon. Eller på Bagishuset, som ligger här intill. Där var jag alltid när jag var yngre, spelade biljard och så.

Jag går sista året ekonomi och juridik på Kärrtorps gymnasium. Innan det gick jag på Bagarmossens skola här bredvid. Så jag har inte rört mig mycket. Kanske därför jag inte riktigt kan säga om Bagis ändrats, förändringar sker så sakta att jag inte märker det eftersom jag alltid bott här. Förr ville jag bli jurist, och visst, jag vill ha min utbildning. Men nu vill jag bli MMA-proffs i UFC. Det är min dröm och jag tränar varje dag. Mellan skola och träning så hinner jag inte så mycket annat. Jag softar med polarna på helgen.

Jag tror att jag kommer att fortsätta bo i Bagarmossen hela mitt liv. Eller Skarpnäck. På Instagram heter alla unga sitt namn plus 128, alltså postnumret, så vet man vem som kommer från Bagarmossen och Skarpnäck. Man reppar sitt område".
 
Ali Zabardast, 18, student, Byälvsvägen, Bagarmossen.

Foto: Sanna Källdén

"Vi brukar skoja och kalla det för bunkern"

Foto: Linda Gren

"Jag har bott här i nästan nio år. Jag bor här med min mamma, pappa och syster. Vi bodde i Tensta men hade bara en trea och behövde fler rum. Jag och min syster orkade inte dela rum längre och så är det ett bättre område än Tensta.

Det är bra här men det är helt annorlunda än Tensta. Tensta var helt segregerat, bara invandrare. Här är det mer blandat men också lite mer instängt. Där kände jag alla mina grannar och man blev hembjuden till folk. Här är det bara ett hej. Det är lite annorlunda, men det är bättre här och närmare stan.

Jag tror att de flesta associerar Nybohov med vandrarhemmet som ligger här. Det är många asylsökande som bor där. Det känns lite isolerat här. Det är bara en affär, en frisörsalong, en pizzeria och det här hotellet.

Sen är det nästan ingen mobiltäckning här, vi brukar skoja och kalla det för bunkern.

Mina föräldrar pratar om att flytta nu. Pappa har stått i bostadskö i 20 år så han kan få något bra. Men annars trivs vi här. Jag skulle inte vilja flytta.

Vi flyttade hit innan gallerian öppnade. Då fanns det ingenting att göra här. Då fanns det bara McDonalds".

Serdar Potelli, 20, Nybohovshöjden, Liljeholmen, går på Komvux och jobbar extra på Stockholmsmässan.

"Jag tror att jag vill bo kvar i Söderort"

Foto: Linda Gren

"Jag älskar att bo här. Lägenheterna är fina och framförallt är människorna som bor här snälla. Det bor blandat med folk här, folk från olika religioner och från olika länder. Det gillar jag.

Jag flyttade hit med min pappa från Högdalen när jag var tre år. Nu känner jag mig inte hemma någon annanstans. Jag åker nästan aldrig härifrån. Ibland åker jag till t-centralen, jag jobbar i en klädaffär där. Egentligen skulle jag bara vara där under min prao men de tyckte att jag var så bra så jag fick stanna. Men min skola ligger i Hagsätra, alla mina kompisar bor här, jag tränar här och är ofta på fritidsgården i centrum.

Det är mitt favoritställe i Hagsätra. På gården snackar alla med alla, vi bakar och spelar spel tillsammans. Jag gillar Älvsjöbadet också, som ligger nära. Där hänger jag på sommaren, badar och träffar kompisar.

Jag går i nian nu och ska snart välja gymnasium. Jag tror att jag vill gå handel och administration för att kunna jobba i en butik i framtiden. Det passar mig - jag älskar kläder och att snacka med folk. Det viktigaste för mig är att jag kan få ett jobb när jag är klar med skolan. Fram tills för två månader sedan så struntade jag i att plugga. Nu har jag insett att utan utbildning får jag inget jobb. Jag har redan höjt mina betyg jättemycket. Mitt mål är att kunna köpa en fin lägenhet. Sedan vill jag skaffa familj.

Jag tror att jag vill bo kvar i Söderort, kanske i Hagsätra. Det är tryggt här. Det är fortfarande orten men samtidigt mysigt".

Isabelle Koupani, 15, går i nian i Hagsätraskolan.

Förskola i Solberga totalförstörd i brand

Nyheter Rektorn chockad: "Det är minnen som brinner upp" Montessoriförskolan Bambini i Solberga brann på lördagskvällen den 4 april. Enligt Storstockholms räddningscentral var förskolan helt övertänd och byggnaden gick inte att rädda, skriver Expressen.måndag 6/4 10:59

Grönt ljus för 166 studentlyor i Björkhagen

Nyheter Lång process Nu, sex år efter att detaljplanen skickades på samråd första gången, kan Söderorts nya studentbostäder börja byggas. Närmare bestämt i Björkhagen.fredag 3/4 9:11