Hammarby sjöstad får ofta figurera som dåligt exempel på hur barnen fick för lite utrymme när området planerades. Bilden är ett montage. Foto: Sacharias Källdén/Klas Johansson

Var ska barnen få plats när Stockholm växer?

Barnen glöms bort när Stockholm växer, menar flera experter. Nu lyfts krav på att större hänsyn tas till barns behov i byggprocessen.

  • Publicerad 11:59, 28 nov 2019

Det byggs allt tätare – och barn får allt mindre utrymme. Den tendensen ser Emelie Brunge, landskapsarkitekt på Nyréns arkitektkontor, som ofta är med i planeringsstadiet av nya områden runtom i Stockholm.

– Eftersom många människor ska in på liten yta, uppstår samtidigt ett behov av förskolor och skolor. Barnen blir fler och tar därför större plats, samtidigt som man bygger så tätt att den platsen inte finns, säger hon.  

Hammarby sjöstad har blivit ett klassiskt exempel på en stadsdel där skolor och förskolor helt missades i kalkylen, men tankevurpan går igen. Emelie Brunges bild är att skolor och förskolor ofta får den plats som ”blir över” när annan bebyggelse är planerad.

LÄS MER: Ska hela Stockholm bli som innerstan nu?

Att urbaniteten är norm innebär inte i sig något motsatsförhållande till barnens plats, menar Emelie Brunge.

– En bra stad för barn är en bra stad för alla. Barn behöver få röra sig, det ska inte finnas farlig trafik, saker ska vara nära och upplevas i ögonhöjd. Det ska finnas saker att göra som inte är kommersiella, som att vara i en park. Barn är en bra indikator på en bra stadsbyggnad.

Plats för bilar – inte barn

Hon upplever att fokus ligger på mängden bostäder som byggs, inte kvaliteten – och att det snarare är bostadsbyggande än samhällsbyggande som gäller.

I planeringen av nya bostäder finns alltid ett p-tal, alltså en bestämmelse av hur många parkeringsplatser per bostad som ska skapas. Men något liknande krav för barns yta finns inte.

– Vi har alltid plats för bilar, men inte för våra barn. Vi har ingen siffra att utgå från när det gäller barns yta, och när det börjar bli tajt och man behöver banta, är det lätt att banta det som inte hade en riktlinje från början. Det blir barnen, även om de är viktigare än p-platser, säger Emelie Brunge.

Föräldraorganisationen Barnverket arbetar för att barn- och elevhälsoperspektivet ska finnas med i all samhällsplanering. Organisationen är starkt kritisk till hur nya bostäder och bostadsområden planeras i Stockholm.

Monica Wester är kommunikatör på Barnverket.

– Vi bygger utifrån digitalisering och inte från vad barn behöver för sin utveckling. Man avsätter inga ytor där barns hjärna, kropp och sinnen kan utvecklas vilket behövs för en god hälsa och för barnens lärande, säger hon.

Fler barn men ingen skolplan

Ett dåligt exempel enligt Monica Wester är en rad planer i Spånga, i västra Stockholm. Här byggs den nya stadsdelen Bromstensstaden, med runt 1600 lägenheter. Bygget är igång men någon plan för en ny skola – som staden slagit fast kommer att behövas – finns ännu inte på plats.

– Ett alternativ staden tittar på är att bygga skolan på en fotbollsplan – på andra sidan järnvägen, som barnen alltså ska passera varje dag. Det är galenskap! Dessutom behövs idrottsytan för att barn ska ha möjlighet att röra på sig, säger Monica Wester.

LÄS MER: Här kan en ny skola byggas i Solhem

I Spånga centrum pågår även planeringen av två bostadsprojekt intill bil- och busstrafik, bara ett stenkast från järnvägen, vilket inte är en bra boendemiljö för barn, enligt Monica Wester.

Att det byggs bostäder, skolor och förskolor nära trafikleder är problematiskt, menar också Kerstin Persson Waye, bullerforskare och professor vid Göteborgs universitet.

– Barn är sårbara på ett annat sätt än vuxna. Framför allt i tillväxtfaser är en god sömn väldigt viktigt, säger hon.

Det finns ganska få studier på hur buller specifikt påverkar sömnen. Men Kerstin Persson Waye menar att det finns en risk att den störs och att störd sömn innebär i sig flera risker.

– Det kan påverka beteendet, leda till sämre förmåga att fokusera och koncentrera sig. Man har också sett att buller under dagtid påverkar barns förmåga att känna igen språkljud och lära sig läsa och det kan även vara så att vuxna samtalar mindre med barn i bullriga miljöer, säger hon.

Viktigt med återhämtning

Hon menar att det är viktigt att planera för barns möjligheter att både kunna leka och återhämta sig när man bygger nytt.

– I bästa fall bygger man en ”tyst sida” men riktvärdet för vad som räknas som ”tyst” har ändrats från att förr ha varit lägre än 44 decibel A, till dagens 55 decibel A – en mycket stor skillnad i ambitionsnivå. Dessutom måste man se till att sovrum för både föräldrar och barn ligger mot den tysta sidan, så är det inte alltid, säger Kerstin Persson Waye.

Tillbaka till landskapsarkitekten Emelie Brunge, som tror att barnens perspektiv kan komma in betydligt tidigare i stadsplaneringen än i dag, men att det ligger på politiker att axla det ansvaret.

– Det är kommunerna som har den här bollen. De privata byggherrarna är bra på att bygga bostäder, men det är inte deras uppgift att se till att vi ska få ett bra planerat samhälle för barn och vuxna. Först när vi börjar prata om vad vi värderar, kommer politikerna att driva den här frågan.

Barnkonventionen blir lag – kan påverka byggandet

Från 1 januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag. Därför har regeringen gett Boverket i uppdrag att se över riktlinjer och vägledningar som Boverket har när det gäller barn och byggande. Arbetet ska vara klart i november 2020.

– Vi kommer gå igenom hur kommuner och länsstyrelser arbetar och vid behov föreslå åtgärder och förbättringar. Det pågår också en statlig utredning om hur barnkonventionen korresponderar med den svenska lagstiftningen. Den skulle ha varit färdig nu i november men har förlängts ett år, säger Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt på Boverket.

Laila Menander, Amanda Aldrin, Yngve Grind och Max Fälth och går alla i Herrestaskolan, Barkarbystaden. Foto: Mikael Andersson

"Viktigt med platser att leka på"

Yngve, Max, Laila och Amanda går alla i femman på Herrestaskolan i Barkarbystaden. De måste korsa obevakade vägar där bilarna susar förbi och lever med en ständig byggarbetsplats utanför fönstret.

Barkarbystaden är ett av många stora nybyggnadsprojekt som pågår i länet. Här växer tusentals bostäder, arbetsplatser och en kommande tunnelbana fram.

För barnen som bor i Barkarbystaden ska området vara en plats att känna sig trygg i. Men många växer just nu upp intill en byggarbetsplats.

– Det stör ganska mycket för man hör deras traktorer hela tiden. När de spränger mitt emot mitt hus blir jag ganska rädd och undrar vad som händer, berättar Laila Menander, 11, som bor med sina föräldrar i en lägenhet i Barkarbystaden.

Just avslutat projekt

På Herrestaskolan har femteklassarna just avslutat ett projekt där de fick lära sig om stadsbyggnad. Eleverna fick rita egna hus, gator och parker som en stadsbyggnadsplan för nya delar av Barkarby. Ritningarna överfördes sedan till ett spel i elevernas ipads.

För barnen är det viktigt att det finns parker och grönområden dit de kan gå för att leka med sina kompisar.

– Det finns lite av sånt, men det är svårt att ta sig dit för det är så många vägar som man måste gå över, säger Laila.

Klasskompisen Amanda Aldrin känner sig ofta otrygg när hon behöver korsa vägarna.

– Vissa bilar stannar ju inte för en utan de bara kör, säger hon.

”Utegym och bullkafé!”

De kommer tillsammans på flera idéer om vad som behövs för att barn ska känna sig tryggare i Barkarbystaden.

– Det skulle behövas trafikljus som gör att bilarna stannar, säger Yngve Grind, 11 medan Laila tror att hastighetskameror skulle kunna få bilister att köra mer försiktigt.

Om de får drömma skulle Barkarbyfältet, som ligger närmare Herrestaskolan, bli ett livfullt grönområde.

– Där det finns natur, kanske ett utegym och gärna ett kafé med kanelbullar! Små gungor och sandlådor för små och grejer för större barn, säger Laila och får glatt medhåll från de andra tre.

Stockholm Direkt