HYSTERI. Barbershops till höger, barbershops till vänster, uppåt och neråt och överallt man tittar. Hur kommer det sig att de blivit så vansinnigt populära? Foto: Sacharias Källdén

Vår tids herrklubb – här för att stanna

De har slagit till med stor kraft på Södermalm – och inte bara där. Snart är de ett lika självklart inslag i stadsbilden som 7-eleven. Och de ska visa sig handla om mycket mer än hår. Välkommen till vår tids herrklubb: barbershopen.

  • Publicerad 09:10, 9 feb 2019

– Svenska män har stort intresse för utseende, just Södermalmsmännen är ju särskilt kända för sina skägg, säger Irfan Ian, som jobbat som barberare i allt från Dubai till Manchester.

Själv är han från Pakistan.

– Varje land har sin egen barberarhistoria, i vårt land har barberaren traditionellt också varit den som sköter manlig omskärelse på barn. Han förväntas också vara en bra kock.

"Ploppar upp överallt"

Irfan Ian har just öppnat den nya salongen Barberian Barbershop i Hornstull, och sällar sig därmed till den barbershoptsunami som svept över Södermalm den senaste tiden. I vart och vartannat gathörn syns numera den snurrande ljuscylindern i blått, rött och vitt, som talar om att här finns en barbershop.

LADDA NER VÅR APP Iphone eller Android

– Vi hann knappt börja innan hela Söder exploderade av salonger, de ploppar upp överallt och ändå fortsätter kunderna att bli fler, säger Stamatis Zervos, på Man Stockholm vid Götgatan.

Här är tempot högt under lunchen, när många män i alla åldrar passar på att pipa in för att hyvla till sin ansiktsbehåring.

När killarna bakom Man öppnade sin salong för två år sedan utgick de ifrån vad de själva ville ha, och vad män i allmänhet vill ha. En avslappnad oas, kryddad med en nypa mancave – förstärkt av en välfylld bardisk med olika sorters whiskey och möjligheten att spela Fifa. Något som verkar fungera på kunden Albin.

Barbershop – en trend för ung som gammal

Barberaren George Malke ler stort.

– Precis! Mansrollen har försvunnit lite i dag, killar vill ha ett ställe där de kan bara vara med varandra och snacka skit. Den sociala gemenskapen är en stor del av varför det blivit så hajpat. Män kan slappna av mer i den här miljön, en kund sa att han inte vågade prata alls i salongen han gick till innan men här pratar alla bara rakt ut utan hämningar. Du vet, här kan folk hojta i en diskussion med varandra från olika sidor av rummet, säger han medan saxen flyger över Albins skalp.

NYKOMLING. Irfan Ian har just öppnat nya salongen Barberian Barbershop i Hornstulls tunnelbana och är förväntansfull. Foto: Sophie Stigfur

UNISEX. Stamatis Zervos på Man Stockholm säger att kvinnor med kort frisyr givetvis också är välkomna. Foto: Sacharias Källdén

Att barberarsalongerna blivit en slags könsseparatistisk fristad för dagens män, ska visa sig vara förklaringen till dess enorma popularitet i dag oavsett vem man frågar.

Håkan Ström öppnade Barber & Books på Östgötagatan 2007, ungefär samtidigt som hipsterkulturen började blomstra. Han anses av många vara orsaken till att barberaryrket gjorde comeback i ny, något mer förfinad och spa-doftande helhetsupplevelseform. Anledningen till att han överhuvudtaget fick idén, var för att han tyckte synd om killarna.

LADDA NER VÅR APP Iphone eller Android

– Jag jobbade länge med hårprodukter innan och såg hur liten del av skönhetsvården som anpassats för män. Jag ville skapa ett space för dem där de kan känna sig trygga i skönhetsvärlden, säger han och fortsätter:

– Många vill inte blotta sig och ställa frågor om tidigt håravfall till en kvinnlig frisör, där det dessutom sitter kvinnor i varsin stol vid ens sidor. Om man inte kan fråga sin frisör om sådana saker, så vem?

"Inrättning för den moderne mannen"

När Håkan slog upp portarna strömmade kunderna in – vissa hela vägen från Norrland. Det fanns uppenbarligen ett enormt uppdämt behov, säger han, och under flera år ägde Barber & Books marknaden.

Även om man här satsar mer på sober elegans än Fifa, går det inte att ta miste på vilket kön salongen riktar sig till. Med färgerna, barskåpet och de rustika möblerna i mörkt trä, inspirerade av 20-talets italienska herrsalonger på Manhattan, påminner inredningen inte så lite om en klassisk herrklubb. Och kanske är det precis det barbershops är – herrklubbar, i samtida tappning.

– Haha, på sätt och vis. Men för mig är det viktigt att det är en maskulin miljö som inte är macho. Det ska vara en inrättning för den moderne mannen och han är inte macho, säger Håkan Ström.

PIONJÄR. Håkan Ström var först med att återlansera barberaren i modern tappning, med Barber & Books på Östgötagatan. Foto: Sophie Stigfur

VISSTE DU? Förr gjorde barberarens färdigheter med kniven att hen också fick utföra operationer. Den rödblåvita stången visade då var läkarhjälp fanns. Det vita symboliserar ett bandage och det röda blodet. Den blå färgen tros har tillkommit senare för att matcha den amerikanska flaggan. Foto: Sacharias Källdén

Män som söker sig till andra män är förstås inget nytt fenomen. Men genusvetaren Emmie Särnstedt Gramnaes har en teori om varför den här typen av homosociala rum, alltså sociala sammanhang som endast personer av samma kön deltar i, blivit så poppis den senaste tiden.

– Det finns en allmän rörelse som växt sig starkare där män och deras beteende blir ifrågasatta och kritiserade på ett annat sätt än tidigare. Det kan skapa behovet av fler rum av den här sorten.  

Vad kan du om Stockholms gamla frisörsalonger?

Samtidigt finns ytterligare en viktig parameter som kan förklara barbershopboomen. Det har helt enkelt blivit mer okej för killar att bry sig om hur de ser ut.

– Män lägger också allt mer pengar på sitt utseende och då är frisyren och skägget i princip det enda man har att jobba med, säger Staffan Westman, vice vd för Frisörföretagarna.

Men att se männens ökade fokus på sitt eget utseende som ett steg på vägen mot jämställdhet menar Emmie Särnstedt Gramnaes kan bedra.

– Det är ändå tydligt att när män tar sig an skönhetsvård så kan de inte göra på samma sätt som kvinnor, utan det måste tydliggöras att det är något “eget”, så att det inte förknippas med den kvinnliga skönhetsvården.

Ser ut att växa

Oavsett salongernas betydelse för jämställdhetsutvecklingen är en sak säker: de är här för att stanna. Det är samtliga utövare, kunder och branschfolk vi pratar med övertygade om.

–  Det här hantverket kommer aldrig att dö. Alla barberare har sin stil, så jag tror inte att det finns något stopp, säger Ian Irfan på Barberian.

Staffan Westman, Frisörföretagarna, håller med.

– Barberarkulturen kommer att fortsätta växa. Södermalm har legat lite före, men resten av landet håller på att haka på. I Skövde försökte man exempelvis för fem år sedan, då funkade det inte. Men det gör det nu.

Barberaren genom tiderna

5000 f. Kr. De första barberarna verkar i Egypten, med verktyg gjorda av flinta och ostronskal. Olika typer av rakningar används för att markera tillhörighet och status.

600 f.Kr. I antikens Grekland börjar flera barberare samlas på en plats där män kan klippa håret, raka skägget och klippa naglarna. Det blir en samlingsplats för samhällets övre skikt.

500 f.Kr. I rommarriket beslutas att alla senatorer ska ha fri tillgång till en barberare – vilket ännu gäller i Italien.

1500-talet. I Sverige finns få utbildade läkare men krigen skapar behov av barberare, som nu kallas bardskärare, för att stötta krigsmakten med skäggtrimning – såväl som operera skottskador och amputera ben.

1750. Under slaveriet i USA börjar gårdsherrar hyra ut slavarna till närliggande plantager och andra gårdar, i form av barberare. Efterfrågan ökar och vissa lyckas frigöra sig med hjälp av hantverket.

1809. Finska kriget mot Ryssland leder till ett beslut om att ge barberarna, som även verkar som kirurger, bättre utbildning i Sverige – vilket är en av anledningarna till att Karolinska institutet grundas. Efter visst motstånd från de akademiska medicinska läkarna får de nyutbildade kirurgerna också titulera sig läkare.

1880. Barbershop uppstår som en egen typ av manskör, och sägs ha fått sitt namn för att den skapats spontant av sångare som underhållit kunderna och sig själva som tidsfördriv i barberarsalonger.

Slutet av 1800-talet/början av 1900-talet. Barbershops i USA blir inflytelserika när det kommer till att utveckla afroamerikansk kultur och ekonomi. Från att de svarta barberarna under början av seklet främst hade rika vita kunder, får de under seklets andra hälft fler svarta besökare och blir en fristad för många afroamerikaner.

1900-talet. Utvecklingen av rakblad och rakapparater gör att efterfrågan på barberare minskar.

1960. Hippiekulturen såväl som The Beatles slår igenom stort och med det också ett helt nytt hårmode för män. Många barberare klipper vid den här tiden inte långt hår. Män börjar gå till damfrisörer istället vilket gör att många barberare får klappa igen.

1980. Aids-epidemin drabbar Sverige. Rädslan för smitta via blod av eventuella skärsår från rakblad som inte byts eller hanteras fel, gör att barberarbranschen kraftigt minskar.

1980. Dam- och herrfrisörutbildningarna, som tidigare var åtskilda, slås ihop och blir till en: frisör, kort och gott.

1985. Barbershoparna blir en av de bidragande faktorerna till hiphopens guldålder, bland annat med frisyren hi-top fade som bärs av 2Pac och Jay-Z.

2002. Filmen Barbershop, med rapparen Ice Cube i rollen, kommer ut. Filmen utspelar sig i en frisersalong och ökar intresset för barbershops, framförallt bland afroamerikaner.

2007. Barber & Books öppnar på Söder och blir först med att erbjuda den spa-liknande barbershopen i Sverige.

2016-2019. Nya barbershops ploppar upp som svampar på Södermalm.

Att bli barberare har...

blivit så populärt att Frisörföretagarna tog fram ett särskilt gesällbrev för just barberare för två år sedan. Intresset har varit jättestort för det, uppger vice vd Staffan Westman.

Hej!

Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter.

Håll dig till saken. Håll god ton. Du ansvarar själv för att ditt inlägg inte bryter mot svensk lag.

Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.