Varför äger Stockholm en tiondel av Huddinge?

Det har beskrivits som ett kolonialt projekt. Det är tidigt 1900-tal och ett växande Stockholm köper upp stora arealer mark utanför stadens gränser. Än i dag äger staden 8 procent av Huddinges yta. Det här är en historia om atombomber, stadsungar och hemliga uppgörelser i skogen.

  • Publicerad 08:50, 19 apr 2019

Huddinge får ofta se sig som lillebror till huvudstaden in på knuten. Men visste ni att Stockholms stad också äger stora delar av Huddinge kommun?

Stora skogsområden, kärnkraftverk och miljonprogramsområden står inom Huddinges gränser, men på Stockholms mark. Totalt äger storebror 1 100 hektar mark, 8 procent av kommunens totala yta.

Den största delen av Stockholms markinnehav finns i Ågesta friluftsområde. Stockholm köpte marken 1945. Tidigare hade man även köpt ett stort skogsområde i Nacka – det som i dag är Nackareservatet.

Målet var att säkra stockholmarnas tillgång till natur och friluftsliv allt medan stadens befolkning växte och nya bostadsområden och industrier bredde ut sig.

– Sedan 50-talet har man en friluftsgård i Ågesta, det som i  dag är Ågesta folkhögskola. Det var ungefär samma upplägg som Hellasgården och Flatenbadet. Man körde ut stadsungarna i bussar för att ge dem lite friluftsliv. De fick mjölk och bulle och fick lära sig att simma, säger Anders Blomquist, som i dag förvaltar området för Stockholm stads räkning.

En kvarleva från tidigt 1900-tal

Än i dag väljer Stockholm att behålla de friluftsområden som staden äger utanför sina egna gränser. Det är vad som kvarstår av Stockholms expansiva politik som under det tidiga 1900-talet slutade med att staden lagt under sig tiotusentals hektar mark så långt söderut som till Nynäshamn.

Stockholms landsbygd. Ågesta friluftsområde är till stor del det som kvarstår av Stockholms expansiva 1900-tal. Foto: Johannes Liljeson

Bulle och mjölk. "Man körde ut stadsungarna i bussar för att ge dem lite friluftsliv. De fick mjölk och bulle och fick lära sig att simma." Foto: Stockholmskällan (SvD, Olle Widfeldt)

Huddingeförfattaren Per Wirtén berättar om Stockholms ”koloniala politik” i boken ”Där jag kommer ifrån – Kriget mot förorten”, hur pressade Stockholmspolitiker i början av 1900-talet såg hur invånarantalet exploderade och förutsåg att det bara skulle fortsätta. Var skulle alla bo?

Runt sekelskiftet började de snegla över stadsgränsen mot kranskommunernas öppna landsbygd.

”En liten sammansvetsad krets av framsynta politiker och tjänstemän spanade efter godsägare som ville bli av med sina herrgårdar för att betala av gamla spelskulder och annat som tyngde deras kassaböcker”, skriver Per Wirtén.

Hemliga affärer i Vårbys skogar

Men ju fler områden Stockholm lade under sig – när småkommuner som Bromma och Brännkyrka dessutom annekterades – desto bittrare började folket i förortskommunerna bli. När ett halvt sekel av expansionspolitik hade passerat var det inte längre politiskt möjligt för Stockholm att lägga delar av förortskommunerna under sig.

Ändå träffades Huddinges socialdemokratiska kommunalråd Nils Eliasson och Stockholms socialdemokratiska borgarråd Joakim Garpe i mars 1961 i de snötäckta granskogarna mellan dagens Vårberg och Vårby. Med sig hade de kartor, pennor och måttband. I största hemlighet började de rita om gränsen mellan Huddinge och Stockholm.

Utlöste en politisk kris

Mötet i skogen skulle komma att utlösa en politisk kris som i tidningarna gick under namnet ”Vårbyaffären”.

Förortsarkitekter. Joakim Garpe och chefarkitekt Torsten Westman ritar det nya Stockholm. Foto: Stockholmskällan (Lennart af Petersens, 1963)

Starke man. Nils Eliasson (S) var ordförande i Huddinges kommunstyrelse 1948–1963 och låg bakom mycket av det moderna Huddinges utveckling. Foto: Huddinge kommun (Ragnar Larsson)

Det här var innan bygget av miljonprogrammen och i Stockholm rådde en skriande brist på bostäder. Staden ägde stora markområden i Vårby, Skärholmen och dagens Kungens kurva, men marken låg inom Huddinge kommun och kunde därför inte bebyggas hur som helst.

Till slut kom Garpe och Eliasson överens: Stockholm fick köpa Skärholmen om Huddinge fick köpa Kungens kurva.

Billig Ikea-mark

Det stockholmarna inte visste var att Eliasson redan innan mötet hade träffat en viss Ingvar Kamprad och diskuterat möjligheten att plantera ett stort möbelvaruhus i Huddinge. Huddinge fick köpa marken i Kungens kurva för 50 öre kvadratmetern, mark som i dag är värd tusentals kronor.

Än i dag tillhör delar av Vårby Stockholm, bland annat Masmoberget och stora delar av Vårby gård – inte minst marken som centrumet står på. Men det är inte bara där resterna av expansionen finns. Man hittar de utströsslat lite varstans i kommunen: Ett gäng obebyggda småhustomter i Vidja och några radhuslängor i Myrängen för ett nämna ett par exempel.

Sedan 90-talet finns en annan inställning i Stockholms stad. Mark säljs nu av till privatpersoner och företag. Det senaste decenniet har drygt 480 hektar mark sålts, varav nära 460 hektar är stora skogsområden i Björksättra.

Atombomber och kärnenergi

Låt oss nu återgå till Ågesta, det stora området i Huddinge som Stockholm väljer att behålla. Det har inte bara tjänat som rekreationsområde, det har också stått i fokus för Sveriges utveckling av kärnkraft. Det är tidigt 60-tal och kalla kriget är inne i en av sina mest intensiva faser. Kubakrisen sätter världen i skräck då ett fullskaligt kärnvapenkrig hotar och i Ågesta bygger man Sveriges första kommersiella kärnkraftverk.

Ågesta Gård. "Godsarrendatorn Bo Krusenstierna med barnen Fredrik och Julie och hästen Laila lämnar gården för utflykt mot berget där Atomverket ska byggas", skriver Stockholmskällan. Foto: Stockholmskällan (SvD, Åke Blomquist)

Bortglömt. ”I Stockholmsförorten Ågesta reser sig en bergknalle omgiven av tallskog. Under den vilar inte bara en lämning från en svunnen energiteknisk epok utan också den punkt där den ... Foto: Lennart Ström

... svenska kärnvapentröskeln till sist placerades för att sedan i stillhet begravas och slutligen falla i glömska”, skriver Wilhelm Agrell i boken "Svenska förintelsevapen". Foto: Lennart Ström

Enligt vissa, bland annat en uppmärksammad artikel i Washington Post den 24 november 1994, var Ågesta en del av ett hemligt svenskt kärnvapenprogram. Reaktorn skulle ha kapaciteten att framställa plutonium av den typ som användes i atombomben som fälldes över Nagasaki, skriver Huddinge kommuns historieblogg Backspegeln.

Det har dementerats av Sverige. Från officiellt håll har det vidhållits att Ågestaverket var ett kärnvärmeverk. Det byggdes för att förse hela området Farsta med värme och el.

– Den första kärnreaktorn var ju i källaren på KTH. Man var nog inte så noga på den tiden var man placerade kärnreaktorerna. Det är ju lite bisarrt i dag med facit i hand, säger Anders Blomquist.

Stockholmsmarken

Stockholm stad äger 1100 hektar mark i Huddinge (8 procent av kommunens yta).

Stadens linje är nu att sälja av de markområden man inte behöver utanför stadens gränser. Det senaste decenniet har det inneburit att man avyttrat drygt 480 hektar i Huddinge.

Man väljer dock att behålla natur- och friluftsområden som Ågesta och Nackareservatet.