Snabbast. Bilen blev klart snabbast i vårt test, och gick dubbelt så fort som att ta bussen. Cykeln kvalade in någonstans däremellan. Foto: Mikael Andersson

Vem vinner i Järfällas morgonrusning?

Semestern är över för de flesta och det är dags att ge sig ut i morgonrusningen igen. Vi testade vad som gick fortast från Viksjö centrum till redaktionen i Kista – bilen, cykeln eller kollektivtrafiken?

  • Publicerad 07:00, 26 aug 2019

Victor, Bilist Foto: Mikael Andersson

Victor, bilist

Jag brukar inte ta bilen till jobbet. Dels för att jag föredrar kollektivtrafiken och dels för att jag, tja, inte har en bil. Men ett race från Viksjö till Kista tackar jag inte nej till. Speciellt inte när jag är övertygad om att jag kommer att vinna.

07.45. Det är ganska tomt på parkeringen bakom Viksjö centrum när klockan slår kvart i och det är dags för avfärd. Jag sicksackar mig fram mellan refugerna och tar höger ut på Viksjöleden.

07.47. Än är det knappt någon trafik på vägarna. Några meter framför mig ser jag kollegan Stella trampa fram på cykelbanan. Om några sekunder är jag förb… Rödljus? Jag tvingas stanna bilen och ser Stella svänga höger in mot Veddesta och glatt cykla ifrån mig.

07.48. Nu är jag på banan igen, men bilarna börjar hopa sig när jag närmar mig E18. Väl ute på motorvägen pågår vägarbete, och trafiken tätnar än mer när jag åker förbi andra påfarten från Viksjöleden. Folk verkar inte veta vad blinkers är till för, men trafiken rullar ändå på.

07.57. Bilköerna lättar. Jag susar fram. Jag kanske borde köpa bil?

08.00. Precis innan Rinkebytunneln saktar det in igen, men när jag nu börjar närma mig Kista så kan jag ändå hålla 80 på en 80-väg.

08.05. Avfart Kista! Jag har ju segern i en liten ask. ‘Bara jag inte klantar mig’, tänker jag och tar fel avfart i rondellen in till Kista centrum.

08.06. Jag stannar (på ett ansvarsfullt sätt och på ett säkert ställe), tittar på telefonen och kommer fram till att jag istället får runda Kista centrum.

08.09. Min felsväng gör att jag missar köerna in till centrum och obehindrat kan rulla de sista hundra meterna fram till jobbet. Jag vinner – med tillräcklig marginal för att gå in till kaféet och köpa en fralla och kaffe.

Stella, Cyklist Foto: Mikael Andersson

Stella, cyklist

Finns det något värre än att sitta fast i trafiken – bakom ratten eller på en SL-buss – medan klockan rusar mot förskolans hämtningsdeadline? Det enda sättet att undvika det i den här stan är att trampa sig fram för egen maskin, tänker jag.

7.45. Nu är det upp till bevis. Även om jag kanske är mer av cykelbanans snälltåg än X2000 med min rejäla damcykel, är en tävling självklart till för att vinnas! Jag tänker hånfulla tankar om morgonköerna på E18 och ger mig iväg.

7.50. Just när jag ska svänga höger i korsningen Viksjöleden/Mälarvägen ser jag Victor i redaktionsbilen – och det är glest på vägen. Tusan. Jag lägger på ett kol.

7.55. Nya cykelstråket bakom Saab blev klart under sommaren och är fantastiskt. Jämn asfalt och gott om plats för både cyklister i bägge riktningar och för fotgängare. Jag flyger fram, det går bra nu.

8.00. Tävlingsvägen är inte min vanliga sträcka så jag har inte stenkoll. I Veddesta hamnar jag snett. Jag är osäker på hur man tar sig förbi tunnelbanebygget, satsar på den gamla grusvägen genom ett skogsområde och svänger av fel. Jaja, bara att vända – men här tappar jag någon minut.

8.06. På Norrviksvägen, mellan Barkarby station och Akalla, flyter biltrafiken på ovanligt bra, annat var det igår i eftermiddagsrusningen. Vi kanske skulle ha tävlat vid 17-tiden i stället?

8.12. Jag svänger in på Järvafältet, en favoritsträcka. Så idylliskt med enorma gräsytor, prunkande kolonilotter och rödmålade gårdshus med vita knutar.

8.21. 36 minuter senare rullar jag in på parkeringen utanför redaktionen på Torshamnsgatan. Och där står Victor och sippar kaffe. Äsch! Men jag är nöjd, jag har fått både motion och naturupplevelser på vägen. Dessutom tar det alltid ungefär lika lång tid att cykla en sträcka, eftersom man aldrig behöver tänka på köer. Men bussresenären Louise syns inte till nånstans, undrar när hon dyker upp..?

Kollektivtrafikant, Louise Foto: Mikael Andersson

Louise, kollektivtrafikant

Jag är en tvättäkta kollektivtrafikant och får varenda (dyra) krona av SL-kortet att kännas värd månad ut och månad in. Mig träffar ni allra troligast på bussen, pendeln, eller tuben. Visserligen har jag sedan i maj tänkt att jag "borde pumpa cykeln", frisk luft ska tydligen vara bra, men det har så att säga inte skett än, och jag ger mig glatt in i tävlingen med SL-kortet i högsta hugg.

07.45. Det börjar med en molande oroskänsla i magen. Jag ser Stella cykla iväg och Victor svänga upp på Viksjöleden när jag ännu väntar på min buss.

07.50. Busschauffören hälsar glatt godmorgon. Mervärde, det är minsann ingen som pratar med Stella och Victor! Vi kommer iväg två minuter efter tidtabell. Det är visserligen lite trafik på Viksjöleden, men bussen tar sin tid och stannar vid varje hållplats.

08.00. Jag kliver av bussen i Jakobsberg, inser till mitt eget inre jubel att jag hinner med en tidigare buss till Kista än vad SL-appen räknat ut. Här kommer jag! (Ignorerar mannen framför mig som hostar utan att hålla för munnen).

08.07. Passerar hållplatsen Frihetsvägen som jag redan åkt förbi på vägen till Jakan. Frustrerande. Bussen är redan smockfull, det märks att semestertiderna är över.

08.26. Jag skymtar Kista, men då svänger bussen av in till Husby. Jag läser nyheter i telefonen. Svarar på jobbmejl. Börjar tro att Victor (och kanske Stella, ve och fasa!) redan är framme.

08.32. Bussen stannar i Kista centrum, där jag i vanliga fall kliver av för att gå sista biten – men i dag sitter jag kvar till hållplatsen Grönlandsgången som är närmast jobbet, i hopp om att tjäna ett par minuter.

08.38. Jag kastar mig av bussen, går i rask takt till jobbentrén, anländer 08.40 – och där sitter Victor i bilen och chillar. Ser Stella med parkerad cykel dricka kaffe. Jag är dunderbesegrad. Kanske ska jag ta och pumpa cykeln ändå?

Så här gjorde vi

Vi testade vilket färdmedel – bil, cykel eller kollektivtrafik, buss i det här fallet – som gick fortast på sträckan Viksjö centrum-Kista i rusningstrafik, klockan 07.45 tisdagsmorgonen 20 augusti.

Varför just den sträckan? Jo, för att Kista består av många arbetsplatser och inte är superlångt att cykla till. Dessutom har Viksjöbor kontaktat JärfällaDirekt när vi skrivit om omdragningar av busslinjer, med kritik mot att restiden från Viksjö till Kista har ökat. Detta då bussbytet numera sker i Jakobsberg, till skillnad mot i Veddesta som tidigare.

Slutdestination var vår egen arbetsplats, redaktionen på Torshamnsgatan, för att få testet att bli så realistiskt som möjligt.

Så lång tid tog resorna

Viksjö centrum-Torshamnsgatan, Kista

Bil: 24 minuter

Cykel: 36 minuter

Kollektivtrafik: 50 minuter. Buss 553H mot Jakobsberg, och buss 178 mot Mörby station: 48 minuter till hållplats Grönlandsgången (44 minuter till hållplatsen Kista centrum).

Stockholm Direkt