PLANEN. Hovings malmgård kan flyttas ned till kajen vid Norra Hammarbyhamnen, för att lämna plats åt bostäder. Foto: Sophie Stigfur/Wikimedia/Holger Ellgaard

Vill flytta på kulturmärkt gård för att bygga bostäder

Följetongen om den förfallna 1700-talskåken Hovings malmgård på Södermalm har väckt starka känslor i flera läger. Nu meddelar Einar Matssons att gården kan flyttas – för att bostäder ska kunna byggas på tomten.

  • Publicerad 19:33, 25 sep 2018

StockholmDirekt har tidigare rapporterat om turerna kring Hovings malmgård, uppförd år 1770 i närheten av Alsnögatan på Södermalm.  Einar Mattssons Byggnads AB köpte tomten av staden år 2000, och sedan 2015 har byggnaden varit tom på verksamhet. Detta medan byggföretaget fört diskussioner med staden om hur huset bäst ska komma till användning i det nya kvarteret Persikan intill, ett jätteprojekt med 1 160 bostäder, förskolor och en ny park, som Einar Mattssons även är byggherre för.

Stadsmuseet, grannar, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna är några av de röster som riktat skarp kritik mot byggföretaget – då gården, enligt dem, tillåtits förfalla under Einar Mattssons vingar. Stadsbyggnadskontoret gjorde en besiktning i september, där man konstaterar flera stora brister i husets skick.

Staden pressar byggjätte att rädda anrikt hus

Britta Blaxhult, mark- och projektförvärvschef på Einar Mattsson Projekt AB, meddelar nu att företaget börjat vidta åtgärder för att rädda malmgården. Taket har lagats, och efter inrådan av en sakkunnig expert kommer man även täta fasaden, täcka igen trasiga fönster och se till att vattenavledningen fungerar – för att på så vis "säkra husets framtid" i ytterligare 3-5 år. Att detta inte gjorts tidigare, beror på att samtalen med staden om husets framtida användningsområde har tagit längre tid än beräknat, enligt Britta Blaxhult.

Hittills har det gått tre år utan att något spikats.

– Vi hade givetvis kommit igång snabbare med de här åtgärderna om vi hade vetat hur lång tid de här diskussionerna skulle ta. När vi väl vet vad huset ska användas till kommer vi att genomföra en mer omfattande upprustning.

Ni har diskuterat detta i tre år, varför har ni inte kommit fram till något ännu?

– Det är många saker att ta hänsyn till, vi har hela tiden haft en kontinuerlig dialog med exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret, där vi utreder olika idéer. Vår förhoppning är att byggnaden ska användas till något publikt, säger Britta Blaxhult och fortsätter:

– Vi tittar också på om det går att flytta fastigheten närmare vattnet, historiskt sett låg gården vid vattnet när Hammarbysjön var högre. Kajen i Norra Hammarbyhamnen är ganska ödslig i dag, på så vis skulle gården också få en mer publik placering.

Innebär det att ni i så fall planerar bygga bostäder på tomten?

– Ja, det är en möjlighet, åtminstone på delar av den. Men vi utreder fortfarande vilka olika möjligheter som finns.

Enligt Britta Blaxhult hoppas företaget kunna presentera en plan för husets framtida användning någon gång under vintern.

Här förfaller det anrika huset på Södermalm

Förr. Hovings malmgård, längst till vänster, 1890-tal. Foto: Wikimedia Commons

Vy. Utsikt från Danviksbergen västerut utmed Saltsjöbanan: Liljeholmens stearinfabrik, Danvikstull och Fåfängan. År 1896. Foto: Stockholmskällan

Hovings malmgård...

...uppfördes 1770 av färgaren Carl Gustaf Hoving. Han ägde även kvarnen Klippan som stod på nuvarande Danviksklippan fram till 1903. Den användes för att mala färg till Hovings färgeri.

...kallas ibland Hiertas malmgård, då Lars Johan Hierta, som startade Aftonbladet, bodde här 1842-1848. Han grundade även Liljeholmens stearinfabrik, som flyttade från Liljeholmen till malmgården på Söder runt 1940. Senare uppfördes också stora tillverkningslokaler och en ingenjörsbostad vid malmgården. Hierta flyttade 1848 på grund av engagemanget i en sidenfabrik han startade på Barnängen intill.

...1971 flyttade Liljeholmens stearinfabrik till Oskarshamn. Därefter stod lokalerna tomma några år tills alla hus på fabriksområdet revs 1975–1976, förutom Hovings malmgård. På fabrikens plats uppfördes senare ett stort kontorshus. Malmgården stod länge obebodd och blev alltmer förfallen och vandaliserad.

...1979 köpte Stockholms stad byggnaden och gjorde en genomgripande renovering. Gården användes sedan som kontor. År 2000 såldes huset till Einar Mattssons Byggnads AB, som är byggherre för det kommande kvarteret Persikan intill: med 1 160 bostäder, förskolor och en ny park.

...är blåklassad av Stadsmuseet vilket innebär att det kulturhistoriska värdet anses motsvara det som krävs för byggnadsminnen i Kulturmiljölagen. Kort sagt: kåken får inte rivas, eller förfalla.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt! Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.

Comments powered by Disqus.