Delad glädje. ”Personalen tycker at det är kul med ”roligare raster” och är mer engagerade i rasterna nu”, säger Erik Hall, biträdande rektor. Foto: Jonas Gosende Grönvik

Rastaktivist. ”Tidigare jobbade vi uteslutande med att reda ut bråk. Nu slipper vi det”, säger Mats Larsson.

Andfådd. ”Det var kul att tävla mot en kille”, säger Mina från 2A.

Visättraskolans personal leker på rasten - för en tryggare skola

Mobbing, kränkningar, bråk och konflikter som eleverna tar med sig in i klassrummet. Det är ofta på rasten det händer. På Visättraskolan har vuxna börjat lägga sig i leken. ”Rastaktivismen” har gjort rasterna roligare och incidenterna få.

  • Publicerad 07:49, 6 okt 2016

Det ringer i klockan. Eleverna rusar ut på skolgården. Ett par elevassistenter tar ”rastvakten”. Andra lärare sjunker ner i soffan i personalrummet med en kopp kaffe.

Så har det länge sett ut på många skolor.

– Rasten ses ofta som en paus från skoldagen. Vi tror att det är fel. Har rasten inte varit bra, blir lektionen efteråt inte bra heller, säger Erik Hall, biträdande rektor på Visättraskolan med ansvar för elevhälsan.

Visättraskolans personal har bestämt sig för att själva ordna roligare raster tillsammans med eleverna.

– Våra elever känner sig trygga på skolgården. Men i diskussioner med klasserna och elevrådet kom det fram att rastvakterna inte var tillräckligt delaktiga på rasten, berättar Erik.

Nätverk på Facebook

Visättraskolan har inspirerats av ”Rastaktvisterna” - ett nätverk av lärare och fritidspedagoger på Facebook som tipsar varandra om spännande aktiviteter.

I måndags ordnade en lärare Zumba-dans på rasten. I onsdags en hinderbana med matematik. Idag står resursen Tanne Nelson på skolgården med blinkande koner när klockan är 9.10 och det ringer för dagens första rast.

– Jag har tagit med mig det här redskapet från mitt jobb som fotbollstränare. Det blir alltid olika aktiviteter, vi gör det vi brinner för. Det är kul, vi lär känna eleverna på ett sätt som vi missar i klassrummet.

Eleverna köar i led och hejar på varandra. Tanne visar hur man tar poäng.

– Är man bara med barn på rasten upptäcker man ju inte hur kreativa de vuxna faktiskt kan vara, säger Mina i 2A.

– Det blir mycket roligare för alla. Och om någon skadar sig finns det alltid en vuxen att säga till, säger en andfådd Nooral i 2B.

Läraren Mayssa Naje Lazem har precis tagit poäng mot Erik inför skolgårdens stora jubel.

– Vi finns här för att ingen ska behöva vara ensam och känna sig utanför. Det är annars lätt hänt med barn, säger hon.

Bjuder på sig själva

Samtidigt är det en möjlighet att skapa mer personliga relationer till eleverna.

– Eleverna bjuder på sig själva och visar personliga sidor som de inte visar i klassrummet. Det är viktigt för mig som lärare att se hur det sociala fungerar. Det gör det lättare för mig att individanpassa uppgifterna i undervisningen, säger Mayssa.

Klassresursen Mats Larsson jobbar med skolans trygghetsteam.

– Det blir oftast bråk när elever är påväg in eller ut från en rast. För fyra år sedan delade vi upp rasterna. Det minskade trycket på skolgården och i korridorerna och vi fick lös mer personal till rastvakten, säger han och fortsätter:

– Idag skriver vi betydligt färre incidentrapporter. För ett par år sedan jobbade trygghetsteamet uteslutande med att reda ut bråk. Idag behöver vi inte det.

Kunskap, trivsel och trygghet går hand i hand, menar han.

– Konflikter stjäl enormt mycket energi av både lärare och elever. Elever som inte mår bra får svårt att koncentrera sig på skolarbetet.

LÄS OCKSÅ: Lärarflykt? Nej. Visättraskolans lärare stannar kvar - det här är hemligheten

Södra Sidan: Framtidens skola

Framtidens skola är en artikelserie med positiva exempel om skolans utveckling på södra sidan.

DEL 1: Skolan blir roligare med mobil och läsplätta i klassrummet

Mattelektion med klass 9B på Östra grundskolan i Skogås. På schemat geometri. På borden läsplattor och elevernas mobiltelefoner. På väggen en TV med klassens mentor Anders Enströms youtube-kanal.

DEL 2: Bättre ordning i skolan när eleverna har makten

Mer elevinflytande på Björkhaga skola har lett till bättre betyg, sammanhållning och elever har lärt sig ifrågasätta och förstå hur samhället fungerar. – Vi vet bäst hur vi lär oss, säger Helena Belina, 15.

DEL 3: Sexåringarna som hjälper nyanlända in i skolan

A, B, C, D. På Glömstaskolan jobbar två nyanlända lärare med att lära en förberedelseklass svenska och hur skolan fungerar. Till sin hjälp har de 31 förskolebarn.

HÄNG MED! Gilla Södra Sidan på facebook för fler spännande möten!