Viviana Canoilas reportage handlar om hur 15-årige Asad på sin lunchrast bara försvinner, utan att polisen agerar. Nio dagar senare hittas han död. Foto: Beatrice Lundborg

Viviana Canoilas nominerad till Stora journalistpriset

Hallå där Viviana Canoilas, nominerad till Stora journalistpriset i kategorin Årets berättare, för reportaget ”Varför letade ingen efter försvunne Asad, 15?”

  • Publicerad 12:00, 8 nov 2019

Grattis! Hur känns det? 
– Det är overkligt, men såklart jätteroligt. Jag visste att DN skulle skicka in mitt reportage men trodde inte att det skulle bli nominerat, jag hade till och med glömt bort att de hade gjort det. Sedan fick jag ett samtal där de sa att jag var nominerad. Jag trodde först att det var någon kompis som drev med mig, men förstod till slut att det var på riktigt.


Vad tror du om dina chanser att vinna?   
– Jag har ingen aning, de andra bidragen är starka, speciellt P3 Dokumentärs "Terrorsyskonen och IS". Jag är bara väldigt glad och tacksam över att vara nominerad. 


Varför ville du skriva om just den här händelsen?
– Kvällstidningarna rapporterade kort om en död 15-åring. Sedan kom uppgiften om att Asad hade varit anmäld försvunnen i flera dagar. Jag trodde att rapporteringen skulle blåsa upp, särskilt eftersom det handlade om en tonåring som dödat sin skolkompis, men ingenting hände. Det var bara tyst. Och på rättegången var jag helt ensam journalist. Det kändes väldigt viktigt att berätta historien.

Viviana Canoilas

Dagens Nyheters reporter Viviana Canoilas, 42, är uppvuxen i Rinkeby och bosatt i Sundbyberg.

"Jag bodde i Rinkeby till att jag var 25 år. Mina allra käraste minnen har jag därifrån och är evigt tacksam för att jag fick växa upp på en plats där människor har olika bakgrund och erfarenheter."

"Jag flyttade till Sundbyberg för fyra år sedan och trivs väldigt bra. Jag gillar att bo norr om stan och på blåa linjen."

Stockholm Direkt