Man måste nog mixa lite mer

”Jag har aldrig gått av i Mälarhöjden eller Aspudden och vet inget om de ställena. Jag vet bara att folket som går av där det inte ser ut som jag”. Gränserna är skarpa mellan olika områden. Har det blivit värre? Hur minskar vi de sociala barriärerna?

  • Publicerad 11:49, 13 sep 2013

Vilka gränser finns i och omkring ditt område?

”Om jag sätter mig på tunnelbanan så känner jag mig hemma fram till Bredäng.”, säger Louise Jansson, 22, från Skärholmen.
– Jag brukar åka till Hallunda och har rört mig runt om i andra delar av Botkyrka också, jag känner mig hemma överallt här. Men en period flyttade min familj till Tyresö, där kände jag mig aldrig hemma, säger kompisen Anna Santos, 22, från Fittja (ej på bilden).
Anna och Louise bor fortfarande med sina föräldrar och när de ska flytta hemifrån så vill bägge hålla sig här i närheten. Att till exempel flytta in till stan är inget som lockar.
– Nej, det är så mycket folk, då skulle jag hellre flytta ut på landet. Jag brukar inte åka till stan så ofta, säger Louise.
– Jag gillar att vara i stan, men skulle inte vilja bo där, fortsätter Anna.
Både Anna, Louise och Louises mamma Evelina Begic tycker att det finns mentala barriärer inom staden men ser det inte som något stort problem. De svarar tveklöst ”ja” på frågan om de känner att Skärholmen och Fittja är en del av Stockholmsområdet. Och barriärer övervinns på skolor och arbetsplatser.
– Jag jobbar i Aspudden till exempel och tjejerna gick i gymnasiet i Liljeholmen. Samtidigt har bilden av Skärholmen förändrats. Jag har bott här i 22 år och tycker att folk har en sämre bild av området nu, folk tror att det är farligt och frågar hur jag vågar bo här, berättar Evelina.
– Nej, så ser inte jag det. Så tänker man om Fittja, det har alltid haft dåligt rykte fast där är bättre nu och jag trivs. Men Skärholmen tror jag att folk föreställer sig som Kista, här finns ett stort centrum, många kommer hit från andra områden och handlar. Kanske har ungdomar en mer positiv bild av Skärholmen än den äldre generationen, funderar Anna.

Stella Papapanagiotou

”Bra att byta miljö ibland”


”I Skärholmen går nog gränsen för vad jag räknar som mitt område. Kommer man längre in blir allt annorlunda: byggnaderna, folket, atmosfären. Men det är lite sjukt, man borde känna sig hemma överallt”, säger Amelia Tesfay.
– Jag känner mig hemma ju närmare Alby jag kommer. Jag bor där men är i Skärholmen mycket. De hade ett bättre fotbollslag, IFK Stockholm, så jag bytte dit när jag var kanske 11 eller 12 år. Så nu känner jag många i Skärholmen. Men i stan känner jag mig inte hemma, det är för långt bort, säger Aston Mazeya.
– Tumba och Alby är också ganska olika. När man tar bussen där emellan åker man över en gräns, säger Collins Salinas.
– Det är som när jag åker till stan och ser folk gå av i Mälarhöjden, Axelsberg, Örnsberg, Aspudden. Jag vet ingenting om de ställena. Jag har aldrig gått av där och vet inte ens hur husen ser ut. Men jag ser att folket som går av inte ser ut som mig, säger Aston Mazeya.
Hur får man bort såna gränser?
– Man måste nog mixa det lite. Blanda om allt och få bort hierarkierna. Sen måste man byta miljö ibland och se saker utanför sitt område. Jag går i skolan i Kärrtorp och har kompisar från hela stan. Två av dem har hälsat på mig i Norsborg. De blev chockade över hur annorlunda det var, säger Amelia Tesfay.
– Jag går i skolan i Liljeholmen för jag behöver komma bort från mina vänner i Alby. Jag vill ha bra plugg, men det skulle bli för stökigt hemma. Och vännerna har jag ju kvar ändå, säger Aston Mazeya.
– Och stoltheten för sin ort försvinner inte bara för att man går i skolan någon annanstans, säger Amelia Tesfay.

Hampus Jarnlo


”Tullinge och Vårsta ligger väl inte i Botkyrka kommun?”

Dilsad Gültekin, Jacob Holm och Kristian Coskun sitter på en bänk bakom vårdcentralen i Storvreten. Vilka gränser ser ni i eller runt ert område?

– Vi som är uppväxta tillsammans i Storvreten, vi är som en familj. Alla är schyssta mot varandra och backar upp varandra här. I Tumba centrum hänger andra ungdomar som kommer från andra platser och som håller ihop precis som vi. Men det är ingen skillnad egentligen, vi hänger på olika ställen bara, och det är inget problem, säger Kristian.
Finns det delar av Botkyrka som ni inte gärna åker till?
– Nej, vi  känner oss hemma överallt i Botkyrka: i Tumba, Hallunda, Alby, Fittja och Norsborg.
I Tullinge och Vårsta också?
– Nej, de är något helt annat. Det känns inte som Botkyrka. Det är väl en annan kommun, säger Dilsad.
Kristian berättar att han nyligen bytt skola till Malmsjöskolan i Vårsta:
– Men jag känner mig inte hemma där. Jag har aldrig hängt där, känner inte folk. De är nästan bara svenskar som bor ute på landet. Jag pratar inte med dem och jag tror inte de vill prata med mig heller. Jag sitter med min dator när jag är i skolan, sen åker jag direkt hem.
Jacob känner sig inte heller hemma bland Vårstaborna.
–  Jag har svenska föräldrar, men känner mig som en blatte, säger han.
Alla är överens om att det finns mycket fördomar och rasism mellan olika invandrargrupper också.
– Men i slutändan håller man ihop där man bor. Det är det som avgör, säger Kristian.

Petter Beckman

”Vi måste göra så att fler kan flytta till Skärholmen”

Jan Jönsson, Bredängsbo och ordförande i Skärholmens stadsdelsnämnd (FP):
– Gränser handlar självklart dels om geografi men också om mentala bilder. Bilden av Skärholmen när jag var ung var att det var ”bråkigt”. Det kan jag möta nu också även om folk som kommer hit oftast får en mycket mer positiv bild av området än de hade innan. Men vi behöver sänka barriärerna. Det är viktigt att vi som jobbar inom skolan ser till att eleverna kommer utanför området, många familjer tar sig inte in till stan. Om man inte bryter den psykologiska spärren tror jag att det blir svårare att utmana sig själv, till exempel vågar man kanske inte välja en annan gymnasieskola än kompisarna, eller söka jobb i andra delar av länet i framtiden.
– Det finns en risk att det leder till att vissa delar av Skärholmen präglas av folk som lever i en negativ situation och inte kan bryta den. Och att personer utifrån känner en gräns för att flytta in.
Gör ni något från stadsdelens sidan för att locka hit folk?
– Vi har ingen särskild satsning, vi är till för dem som faktiskt bor här. Men vi vill att det byggs nya bostäder, vilket är en förutsättning för att folk överhuvud taget ska kunna flytta hit. Bostadsbyggandet i Skärholmen har gått i stå. Det finns inga planer på att genomföra något större bygge de närmsta två-tre åren.
Hur ser dina egna gränser ut?
– Hemma är åtminstone röda linjen, och inne i stan. Jag var i Djursholm en gång och det kändes främmande, min föreställning är att området är slutet med höga murar och att det bara bor en massa rika människor där. Samma sak när jag åker till områdena på Järvafältet, jag är aldrig där, vet inte var saker och ting ligger eller vilka människor som bor där.

Stella Papapanagiotou



”Det är dags att börja knoppa av”


Elisabet Thorén, Tullinge, engagerad i Tullingepartiet:
– Hela kommunen är så stor och spretig, med olika löst utkastade delar som lever sitt eget liv, var och en för sig. Det gäller inte bara Tullinge. I en storstadsregion tror jag det är svårt att hålla ihop allt detta. Det är nog dags att börja med avknoppning, så att man lättare kan anpassa det till behoven i de olika delarna.
Ska man inte istället försöka överbrygga skillnaderna?
– Jag tycker att vi redan har en bra integration i Tullinge, här finns folk från hela världen och det fungerar väldigt bra. Men ett förslag kunde vara att försöka få fler i norra Botkyrka att bli intresserade av den vackra naturen i Lida till exempel. Vi har så mycket fina vandringsmöjligheter och om fler skulle upptäcka det, det skulle skapa en överbryggning.
– Men jag tycker inte att det är något stort problem att kommundelarna är olika. Om jag har ett ärende i Norsborg åker jag dit och det är inget jag tänker särskilt på.

Petter Beckman

Hej!

Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter.

Håll dig till saken. Håll god ton. Du ansvarar själv för att ditt inlägg inte bryter mot svensk lag.

Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.