Vi vill skapa förändring på våra villkor

Rösta, gå med i ett parti eller starta en utomparlamentarisk folkrörelse. Hur ska man göra för att förändra sitt samhälle egentligen? Man måste bli en del av det politiska systemet för att påverka, tror Anders Thorén, gruppledare för Tullingepartiet. ”Det politiska systemet fungerar inte, vi vill ha demokrati på våra villkor”, säger Emma Dominguez från Megafonen Botkyrka.

  • Publicerad 14:24, 12 apr 2013

Kvällssolen lyser upp husfasaderna utanför fönstren på Fittja bibliotek, där 130 personer mellan 9 och 70 år har samlats för att prata om ungdomsengagemang.  
– 13 procent av de unga i Sverige tror att de kan förändra samhället genom politiken enligt en undersökning från Ungdomsstyrelsen, inleder Sätrabon och debattören Nabila Abdul Fattah samtalskvällen.
Tillsammans med henne på scenen sitter representanter från tre ungdomsrörelser, nystartade Megafonen Botkyrka, Reva-jouren och Pantrarna från Göteborg. Alla är övertygade om att de kan förändra samhället, men inte genom att gå med i ett politiskt parti.
– Vi har tappat förtroendet för den traditionella partipolitiken, de känns långt ifrån verkligheten och representerar inte oss. Det är mer ett politiskt spel än samhällsförändring, säger Emma Dominguez, från Megafonen Botkyrka.

Megafonen Botkyrka, en del av organisationen Megafonen som redan finns i Husby, Rinkeby, Hässelby och Vällingby på norra sidan av Stockholm, har nyligen startat i området som en vidareutveckling av initiativet ”Alby är inte till salu”. Tanken är att göra det som organisationen gör i sina andra områden: anordna debatter om lokala frågor, läxhjälp och påverka politiska beslut som berör området. Som försäljningen av Albyberget.
– Politikerna i Botkyrka vill ha en dialog med folk, men det är på deras villkor, de bestämmer vad man ska prata om på dialogforumen. Vi vill prata om de frågor som är viktiga för oss, säger Emma Dominguez.
Ett sätt är namninsamlingar. Då visar man att det är många som tycker en sak och tvingar politikerna, som vill ha folkets röster i nästa val, att lyssna. Det blir en direktare form av demokrati än att rösta vart fjärde år, menar Emma.

Under samtalskvällen ställer sig en kille i publiken upp.
– Men om ni tycker att det är ett glapp mellan politiker och folket, att de inte representerar er, ska ni inte ge er in i politiken då? Det är ju det politiska system vi har, frågar han Megafonen Botkyrka.
Det fungerar inte idag, menar de.
– Om vi skulle gå med i ett parti skulle vi slukas upp av deras frågor och inte kunna driva våra egna. Vi vill vara en motvikt till politiken och skapa förändring på folkets villkor. Det tycker inte vi man kan göra via den politiska struktur som finns idag, svarar Emma Dominguez.  
Tumbabon Yrsa Rasmussen är med i både ”Alby inte till salu” och Ung vänster.
– I ett parti eller ungdomsförbund måste man vara överens om fler frågor och ha en bred politik för samhället. Och du måste fråga centralt om man lokalt kan engagera sig i en viss fråga, säger hon.

Tullingepartiet växte, liksom Megafonen, ur ett missnöje med de etablerade politiska partierna. Tre veckor innan valet 2006 bildade de sitt parti och fick 699 röster och ett mandat i kommunfullmäktige.
I valet 2010 sexdubblade de sitt resultat och genom en namninsamling har de lyckats få till en folkomröstning om den fråga de driver hårdast: kommundelningen.
Anledningen till att man startade just ett parti, tror Anders Thorén – som idag är gruppledare för Tullingepartiet – var att det var så nära inpå valet.
– Från början tyckte man att partiet bara skulle delta i frågor som gällde just Tullinge, men erfaren­heten har visat att man måste delta i mer eller mindre alla frågor. Det är den vägen man måste gå – genom den traditionella politiken. Så kan man få med sig andra partier runt sin fråga, tänker han.

Eftersom de sitter i kommunfullmäktige får de partibidrag. Pengar de använder till utskick och aktiviteter. Men han förstår att många yngre kan tycka att den representativa demokratin, med kommunfullmäktigemöten, är lite tråkig.
– Det mesta är förberett i förhand och man vet hur alla kommer rösta. Det är sällan det blir några riktiga debatter, säger Anders Thorén, som själv gillar att gå upp i talarstolen.
Och den som inte blir politiker eller startar en folkrörelse – har han eller hon en skyldighet att delta i demokratin genom att rösta i valet? Det tycker inte Albybon Gustavo Zarate som lyssnar på debatten i Fittja. Han kommer att gå till vallokalen nästa höst men har inte bestämt sig för om han ska rösta, rösta blankt eller skriva ett meddelande på röstsedeln.
– Jag vill att vi har folkomröstningar oftare. Vi borde rösta om våra grundlagar lite då och då. Om vi som är missnöjda organiserar oss kan vi förändra. I Bolivia fick de bort fem presidenter på det sättet, säger han.

Relaterad information

Megafonens tips för hur du kan engagera dig:

Bestäm dig för vad du vill göra. Vad brinner du för? Vad vill du förändra i ditt område?

Hitta och samla ihop de människor som tycker som du eller hitta ett befintligt initiativ som du kan engagera dig i.

Gör namninsamlingar. Då kan du informera och engagera folk i din fråga. 6 000 underskrifter leder till att frågan om folkomröstning ska tas upp i Botkyrkas fullmäktige.

Gör aktioner som visar ditt missnöje med en viss fråga. ”Alby inte till salu” försökte till exempel träffa en möjlig köpare av Albyberget för att bjuda på bullar och prata om försäljningen.

Debattera. Skriv debattartiklar om din fråga.

Nätverka. Ta kontakt med andra liknande, mer etablerade, rörelser som kan hjälpa dig med kontakter till tidningar och tv och hjälpa dig att komma ut med ditt budskap.


Kommunens tips för hur du kan engagera dig:

Dialogforum. Här diskuterar medborgare och politiker aktuella frågor. Öppet för alla. Gå in på botkyrka.se för att se när de äger rum.

Ungdomsfullmäktige. Består av högstadie- och gymnasieungdomar som röstas fram av elever i skolorna en gång om året. De ger råd och kommer med idéer till kommunfullmäktige genom att skriva medborgarförslag.

Medborgarpanelen. 600 av kommunen utvalda Botkyrkabor får svara på enkäter några gånger om året. Frågorna ställs av kommunstyrelsen.

Källa: Botkyrka kommun

Hej!

Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter.

Håll dig till saken. Håll god ton. Du ansvarar själv för att ditt inlägg inte bryter mot svensk lag.

Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller i våra kommentarsfält.