Boplatserna blir fler och större i Söderort

Människor som bosätter sig i skogar och parker har blivit ett stort problem. I dag finns 24 boplatser runt om i Söderort och antalet ökar hela tiden.

  • Publicerad 09:23, 16 mar 2015

Fattiga personer som slår läger på olika platser i Stockholm har blivit en vanlig syn, framförallt i Söderort. I våra stadsdelar finns just nu 24 kända boplatser, där det bor cirka 150–200 personer.

På flera ställen ökar lägren i storlek från vecka till vecka och nya boplatser dyker upp hela tiden. Det här skapar oro bland många Söderortsbor. Såväl stadsdelarna som Tidningen Hammarby/Skarpnäck får mejl och telefonsamtal från människor som är bekymrade över situationen. De vill veta hur staden tänker lösa problemet.

”En sanitär olägenhet”

– Vi får nästan dagligen in synpunkter från medborgare om bosättningarna. Ur parksynpunkt är det största problemet nedskräpning, avföring och vandalisering. Det blir en sanitär olägenhet och parkmarken kan inte användas av våra medborgare på det sätt parken är tänkt att kunna användas, säger Maria Mannerholm, stadsdelsdirektör i Hägersten-Liljeholmen.

Flera personer som hört av sig tycker också att det känns otryggt att gå förbi lägren, för dem själva och deras barn, tillägger hon.

– Barnen vågar inte gå sin vanliga väg till skolan.

Andra problem som tas upp är att det eldas vid lägren och att parkvägar används som bilvägar.

Hägersten-Liljeholmen har skickat in en ansökan om avhysning för två boplatser. Även i Älvsjö har stadsdelen skickat in en ansökan om att få avhysa en bosättning.

I Skarpnäck har man varit tvungen att städa extra vid tunnelbanestationen eftersom platsen används som toalett på kvällar och nätter. I stadsdelen har en bosättning återuppstått trots avhysning förra året. Nu planeras en andra avhysning.

Det är markägaren som beslutar om avhysning, så på kommunal mark, som parker och skogar, är det staden som är ansvarig för att få bort boplatsen.

– Man får inte bo på platser som inte är avsedda att bo på, de reglerna gäller alla, oavsett vem du är. Men vi vill avhysa på ett humant sätt, säger Veronica Wolgast Karlberg, projektledare på socialförvaltningen i Stockholm. 

Oklar tidsplan

Eftersom det finns begränsat med sovplatser på härbärgena måste avhysningarna ske i en viss ordning, där exempelvis närhet till förskolor och skolor prioriteras. Målet på sikt är att få bort alla olagliga boplatser i staden. Hur lång tid det kommer att ta kan de inte svara på.

Men att köra iväg personerna löser bara problemet kortsiktigt, menar Veronica Wolgast Karlberg.

– Grundproblemet är att en grupp utsatta personer måste åka till ett annat land, Sverige, för att försörja sina barn, säger hon.

De allra flesta som bor i lägren kommer från Rumänien och totalt handlar det om cirka 600 personer i hela staden. 90 procent av dem vill inte ha jobb eller bostad i Sverige, utan vill åka hem till sin familj, enligt Veronica Wolgast Karlberg.

– Därför behöver vi arbeta på två plan, dels ordna fram härbärgen där de kan få sova ett par nätter, dels jobba långsiktigt för att ge dem en bättre livssituation i sitt hemland.

Får fråga om boende

På härbärget får de frågan hur de tänker bo lagligt i Sverige och alternativ som campingplatser, vandrarhem och hyra rum presenteras. Klarar de inte att ordna det måste de tyvärr lämna landet, säger Veronica Wolgast Karlberg.   

Staden kan hjälpa till att skapa arenor där hjälporganisationer kan samla in pengar till åtgärder i Rumänien, enligt Vernica Wolgast Karlberg. Man samarbetar också med andra kommuner och den nationella samordnaren som har anlitats för att jobba med frågan på riksplanet.

– Det här kan inte lösas inom Stockholm stad, vi är många aktörer som måste samarbeta. Det är enda sättet.

"Jag önskar att vi kunde ha öppet alla dagar men det går inte"

Skarpnäckskyrkan hjälper en romsk familj men har bara resurser att öppna dörrarna en natt i veckan. – Det är en akut insats och ingen lösning. De ska inte behöva vara hemlösa. En långsiktig politisk lösning krävs, säger diakonen Ann-Josefine Possebo.

Frikyrkan, som är ansluten till svenska alliansmissionen, är öppen dagtid för de EU-migranter som tigger i området. De får komma in, ladda telefonerna, använda toaletterna och skölja av sig. Det är den enda stödverksamhet som finns i stadsdelen för EU-migranter.

Sedan februari erbjuder kyrkan även ett maxantal av åtta människor att övernatta hos dem på madrasser på golvet. De har alltså inte någon öppen härbärgeverksamhet i ordets rätta bemärkelse utan arbetar direkt med en återvändande grupp som får komma en kväll i veckan.

Kommunikationen har varit svår på grund av språket och att de övernattande är analfabeter, men en av Röda korsets volontärer som hjälper till kan rumänska.

Tigger inne i stan

Kyrkan har fått kontakt med människorna genom HEM, en förening för hemlösa EU-migranter. Just de här som Skarpnäckskyrkan hjälper hör inte till de hemlösa som rör sig i området.

– Nej, de tigger inne i stan och åker sedan ut hit och sover då vi kan erbjuda dem hjälp. De jag har haft kontakt med som tigger här längs allén bor i en bil i Kista säger de, berättar Ann-Josefine Possebo.

De hemlösa kommer till kyrkan vid åtta på kvällen. Ann-Josefine Possebo berättar att när de började komma till kyrkan hade de frostskador på händer och kinder.

– Vi erbjuder en mustig soppa eller gryta och umgås. De får sanitetsprodukter men nya kläder har vi inte. Sedan får de sova här tillsammans med två volontärer. Efter natten har vi en enkel frukost och sedan vid åtta på morgonen åker de igen.

Hittills har Skarpnäckskyrkan regelbundet tagit emot en familj på fyra personer. Nu har de återvänt till Rumänien då en av dem, en 24-årig kvinna, väntade sitt fjärde barn. En ny grupp är på ingång inom kort för att ta deras plats på kyrkgolvet.

– De är här och de lider nöd. Då är det medmänskligt att göra det du kan. Det är några som kan bo här en kort stund, det är så vi får tänka. Jag önskar att vi kunde ha öppet alla dagar men det går inte.

Stort engagemang

Ann-Josefine Possebo säger att den extremt utsatta situation som Stockholms hemlösa EU-migranterna befinner sig i har ”väckt en varm sida av Sverige”.

– Jag ser ett väldigt stort engagemang för dessa stackars människor.

Christoffer Röstlund Jonsson
073-600 69 28
christoffer.rostlund@direktpress.se

Boplatser i Söderorts stadsdelar

I Skarpnäck finns en bosättning.

I Hägersten-Liljeholmen finns tre bosättningar.

I Älvsjö finns en bosättning. 

I Farsta finns fem bosättningar.

I Enskede-Årsta-Vantör finns 14 bosättningar.

Man har som EU-medborgare rätt att vistas i ett annat EU-land och söka
arbete i tre månader.

Här finns hjälp i Söderort

Ny gemenskap, Västberga gårdsväg, daghärbärge

Farsta församling, Söderledskyrkan, dagverksamhet

Filadelfiakyrkan, Slakthusområdet, natthärbärge

Vantörs församling, uppsökande verksamhet

Trasig pump bakom badavrådan i Långsjön

Nyheter Gäller tills vidare Avrådan för bad i Långsjön pågår fortfarande medan man undersöker om en havererad pumpstation har läckt utsläpp eller inte.tisdag 25/6 13:20

Ny chans till utomhusbio i Farsta Centrum

Nyheter Rösta på vilken film du vill se – Se filmen från vårens succé Succén med drive in-bion gav blodad tand. Nu satsar Farsta Centrum på en ny kväll utomhusbio.tisdag 25/6 12:58